04/02/2026
”När välbefinnande alltid ligger i framtiden blir nuet ett transportstråk. Man lever inte i sitt liv, utan för ett liv som ännu inte finns.” - Luis de Miranda
Det här citatet slog hårt.
Så mycket igenkänning från mina år som student - och tiden efter. Man lägger flera år och hårt slit på att bygga upp det man tror ska ge trygghet och mening i livet, för att sedan komma ut på arbetsmarknaden och inse att det inte finns några jobb. För att inte nämna bostadsbristen. Och den starkt individualistiska präglingen i vår kultur.
Livet skjuts upp. Man mår dåligt nu, men tänker att det blir bättre sen.
Jag är inte förvånad över att det är gruppen 18-24-åringar som skattar sitt psykiska välbefinnande och sin livstillfredsställelse lägst av alla svenskar. Jag har själv varit där. Jag sökte bäst jag kunde efter lyckan och meningen med livet.
Jag engagerade mig studentfackligt i frågor gällande psykisk (o)hälsa bland studenter. 2019 gick jag på en föreläsning i Almedalen om Existentiell hälsa och blev totalt fascinerad. Det var en teolog som berättade om samtalskort hon hade utformat för att underlätta samtal med skolungdomar kring existentiella frågor. Fler samhällsaktörer behöver haka på detta.
Folkhälsomyndigheten släppte i mars 2025 en rapport om existentiell hälsa. I rapporten belyser de existentiell hälsa som en viktig del i folkhälsoarbetet. De föreslår fyra områden där arbetet med existentiell hälsa kan stärkas. Det här visar att behovet behöver tas på allvar.
För att ytterligare belysa detta avslutar jag med ett till citat från Luis de Miranda:
”Vi måste börja ta existentiella frågor på allvar som samhällsfrågor och inte se det som privata problem. Det handlar om att skapa sammanhang, språk och platser där unga får möjlighet att bidra till något som sträcker sig bortom prestation och status.”
Läs hela intervjun här: https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/xr47GQ/unga-vuxna-mar-samst-varnar-for-ny-folkhalsokris