
18/09/2025
Sadhana dag 17
På sistone har vi inte riktigt varit i synk med vår yoga utmaning, mamma och jag. Hon har fått tillbaka smärtor i höfterna och jag tolkar mina som fantomsmärtor. De kommer och går men tror att det handlar om en del stress, en del sorg och en del klimakterie here we come.
Vi är i osynk då vi vaknar olika tider och min nya lur inte ringer kl 6 som den ska. Det har hänt några gånger men tillräckligt för att lägga märke till att kroppen anpassar sig och självreglerar på olika sätt. Mamma kör sin yoga och får testa i sin takt, lyssna in och likaså moi, båda behöver komma till mattan när vi väl gått upp. När jag har ont under naveln vill jag dock inte göra varken sol eller mån hälsningar. Helst inget stående eller följa ett mönster alls.
Då föredrar kroppen annat och att stanna upp mkt längre i varje position. Mycket framåtböj och sidoböj, höftöppnare och att upprepade gånger stanna upp i katt och kon, intuitiva katten och barnets position är favoriter vid detta tillstånd.
Jag upplever mig mjukare, mer flexibel framförallt mentalt, med mycket mer energi under dagen, full av kreativitet och nöjd med mig själv på ett sätt jag inte riktigt är van vid. Detta må låta konstigt, framförallt för mig själv men är så j*kla självkritisk och dömande när jag inte gör, hinner, får till, borde osv. Detta kan spilla över på andra då mina egna krav är löjligt höga ibland. Det är inte alltid enkelt att leva som en lär.
De dagar jag inte haft ont älskar jag känna hur värmen sprider sig, energin rör sig, hur mjukare mina leder känns, smärtan i höger armbåge avtar, är inte längre lika öm och stel även om den bråkar med mig om nätterna.
Skulle vilja köra yogapass för och med andra snart igen. Har dock ingen lokal längre så känner du till en eller vill göra ett utbyte PM mig gärna.
Jag ser fram emot en massa mest av allt att Sumud flottillorna når sitt mål och nedmonteringen av fascismen.
Viva Palestina 🍉