Yoga Munay

Hem
Sverige
Malmö
Yoga Munay

Hatha, Vinyasa and Yin Yoga practice for everyBody

Thai yoga massage
Ayurvedic oiltreatment I hope to see you this summer!

Welcome to Yoga Munay, my name is Alejandra Pizarro Correa and I teach Hatha yoga, Vinyasa flow and yin yoga. I live in Malmö, Sweden for the moment and this summer I have outdoor yoga every Thursday 11.30 in Drottning Silvias rosenträdgård. My yoga classes are inclusive, for everyBODY independently if you are a newbie or have more experiences. I try to adapt the classes for the students as a group and to each individual with their specific challenges. Hopefully as long as you listen to your own body and breathing you will enjoy more and resist less what ever you do. You are welcome to contact me if you have any questions, suggestions or are interested in collaborations. Private - Group - Corporate

~ Ayurvedic oil massage for back and head by request ~

17/10/2025

Denna helgen går kag Modul 3 i Yinyoga med Magdalena Mecweld och som handlar om Yinyoga och TKM (traditionel kinesisk medicin) Jag har gått Yin grund och Yin anatomi. Inte i ordning utan utifrån vad jag varit intresserad av och haft möjlighet att ge mig själv.

Jag är trött, fruktansvärt trött men också glad, känslig och fortfarande sårbar efter alla bröstöppnande ställningarna med fokus på lungor och hjärta, metall och eld elementen. Jag har också kissat mer än vanligt och känt värmen sprida sig på ett ovanligt sätt, trots det ruggiga vädret. Jag var nyfiken, velat fördjupa, lära mig mer om elementen och hur dem och meridianerna kan påverka balans, obalans och en bättre hälsa.

Har upplevt mig vara för mkt i huvudet och i handlingens energi, yang. Men också stressad och därmed glömsk, förvirrad och stort behov av kontroll just därför. Svårare att vara i kontakt med mitt inre och stillheten, vara i kroppen är inte alltid bekvämt. Smärtor, blockeringar gör sig närvarande. Att tillåta mig känna efter är en lyx och privilegium, något jag intalar mig att jag inte vill för då, kanske, går jag sönder. Kroppen känns tung och stel. Huden kliar, ögonen kliar, spända axlar, tunga ben, ömma leder, tryck i bröstet men huvudet högt, blicken i horisonten, himlen i sikte, i rörelse, nävarna knutna och armarna alltid redo för varma kramar.

Jag har längtat till mattan men också vilan, att få stanna upp och känna efter. Precis som hösten, påminner Jana oss att vi börjar vissna, måste släppa taget om tankar, känslor och allt annat vi inte behöver. Rensa, städa undan, förbereda oss på alla plan. Att precis som naturens cykler är allt i ständig förändring.

Därför är det extra fint att se hur alla olika kunskaper och pusselbitar kan hitta sin plats, komma till ro i vetskapen att det är just det... när jag i min iver och fokus på att hitta lösningar, fixa, är lösningen judt det, att släppa, allt förändras, byter färg, väg och ibland även språk.

Så dagens språk blev vatten är mor till trä och mormor till elden. Att oavsett hur mycket vi vill eller tror att vi kan vara utan det ena eller det andra, behöver vi samtliga element och energier för att kunna ha balans.

29/09/2025

Sadhana dag 23

Den här sista perioden har varit svår, svår att vara konsekvent,hålla viss disciplin och kontinuitet. För mamma har det gått bättre, hon har kört på och blivit bättre på att lyssna på sin kropp och hitta en rutin som funkar bättre för henne. För egen del har det varit annorlunda, med en del dåliga nätter och begränsad sömn, långa och intensiva dagar. Förutom allt annat viktigt som händer runt om i världen händer också livet. Det är mörkare och mörkare på morgnarna, kastanjerna tar fram alla barnen i oss och kylan känns trots solen som hänger kvar.

Jag har valt att prioritera sömn och vila på bekostnad av tidiga morgnar och yoga på mattan. Lite jobbigt samtidigt men också ganska nöjd att vara tillbaka efter en oregelbunden vecka. Så som det kan vara, allt är föränderligt. Det som har varit kul är att observera olika saker, mamma guidade en dag, vi började göra olika rutiner på varsin matta men tillsammans, energin som rörelsen ger och sätter igång. Tankarna som följer, både när det flödar men även när den där inre kritikern är igång.

Denna bild ser jag framför mig varje dag då jag börjar mina mån hälsningar på morgonen. Den påminner mig om den jag varit och den som fortfarande är en del av mig och tittar fram när jag minst annar det. Jag är 6 år på bilden. Vi bodde på Gullviksborg och min bästis hette Nana, hennes familj var våra grannar och de kom från Island. Jag visste inte om det då men hon var min första kärlek och innan året var slt skulle vi aldrig mer träffas. Jag började skolan, som även den skulle avslutas avbrupt på grund av en resa tillbaka till Chile. Tillbaka till diktaturen. Men vi skulle återvända till vår familj, land, hem, vilket mina föräldrar och många med dem drömde om. För exilen är svår, för kampen och folket, för närheten till familjen och släkt. Den vi älskar och ibland hatar. Den som är en del av oss pga biologi och den som präglar oss på gott och ont, den som när, den formger på olika sätt.

Jag undrar då och då vem jag varit utan alla flytt och flykter. Vilken vuxen jag blivit med en stabilare grund, uppväxt med andra familjemedlemmar än dem jag haft. Ibland även vem jag varit utan den familj jag växt upp i.

18/09/2025

Sadhana dag 17

På sistone har vi inte riktigt varit i synk med vår yoga utmaning, mamma och jag. Hon har fått tillbaka smärtor i höfterna och jag tolkar mina som fantomsmärtor. De kommer och går men tror att det handlar om en del stress, en del sorg och en del klimakterie here we come.

Vi är i osynk då vi vaknar olika tider och min nya lur inte ringer kl 6 som den ska. Det har hänt några gånger men tillräckligt för att lägga märke till att kroppen anpassar sig och självreglerar på olika sätt. Mamma kör sin yoga och får testa i sin takt, lyssna in och likaså moi, båda behöver komma till mattan när vi väl gått upp. När jag har ont under naveln vill jag dock inte göra varken sol eller mån hälsningar. Helst inget stående eller följa ett mönster alls.

Då föredrar kroppen annat och att stanna upp mkt längre i varje position. Mycket framåtböj och sidoböj, höftöppnare och att upprepade gånger stanna upp i katt och kon, intuitiva katten och barnets position är favoriter vid detta tillstånd.

Jag upplever mig mjukare, mer flexibel framförallt mentalt, med mycket mer energi under dagen, full av kreativitet och nöjd med mig själv på ett sätt jag inte riktigt är van vid. Detta må låta konstigt, framförallt för mig själv men är så j*kla självkritisk och dömande när jag inte gör, hinner, får till, borde osv. Detta kan spilla över på andra då mina egna krav är löjligt höga ibland. Det är inte alltid enkelt att leva som en lär.

De dagar jag inte haft ont älskar jag känna hur värmen sprider sig, energin rör sig, hur mjukare mina leder känns, smärtan i höger armbåge avtar, är inte längre lika öm och stel även om den bråkar med mig om nätterna.

Skulle vilja köra yogapass för och med andra snart igen. Har dock ingen lokal längre så känner du till en eller vill göra ett utbyte PM mig gärna.

Jag ser fram emot en massa mest av allt att Sumud flottillorna når sitt mål och nedmonteringen av fascismen.

Viva Palestina 🍉

12/09/2025

Sadhana dag 11

Tacksam för denna kropp, för att jag lever, för min familj, för mina vänner, för att trots allt så är våra relationer oftast som gummiband, speciellt de som betyder något, de som du är beroende av, som du inte kan existera utan. Ibland är vi tighta, ibland drar vi åt olika håll, ibland sträcker vi och sträcker på det tills det inte går mer för då går det sönder, till det är tid för att återvända till cirkeln, till rötterna, till det vi inte kan fly ifrån. Tillbaka till oss själva.

Vi hoppade över en dag med lilla mamma, på grund av mig, på grund av jobb, på grund av barnen men det var nog också meningen för mamma hade ont i sin kropp och behövde vila. Så som allt annat, inget är statiskt, ibland glömmer jag bort att allt är föränderligt oavsett jag vill det eller inte. Som vågor, som längtan, som smärtan, som du och jag. Som månen.

Idag är det första dagen jag går upp direkt när klockan ringer och känner mig pigg, är förvånad då jag inte är, varit en morgon människa, jag längtar till mattan, känner knappt igen mig. Någonting håller på att hända.

Hösten är här, det är fortfarande grönt och när solen väl är framme, värmer den men hösten är här hur mycket vi än önskar förlänga sommaren. Snart börjar vi ömsa, dö lite grann, några sv oss har dött varje dag. Förutom det uppenbara, alla döda kroppar, liv och döda drömmar vi tar del av varje dag. Det som vi tillåtit alldeles för länge. Trots det försöker vi på olika sätt finna hopp, skapa hopp, hålla fast vid hoppet på olika sätt för att överleva för att utan det vilka blir vi då?

Igår var det den 11 september, en dag som är en del av min och min familjs historia. En del av det land jag föddes historia och så många andra vänners historia. Men det är också starten för många fler förödande sociopolítiska konsekvenser och ideer som sprids än idag och även fått eget liv i denna del av världen. När jag tänker på min mammas kropp, blir jag påmind att jag föddes under diktatur, vad det innebar för henne att vara gömd, födda, nära, överleva i det tillstånd.

Hur gör vi för att känna hopp i en hopplös situation?

08/09/2025

Sadhana dag 8

Är fortfarande lite småyr, halvvaken, alla mina delar, kroppar är inte på samma plats tolkar jag det som.

Kanske är det månnen som fortfarande påverkar, slutet på dagens pass, stannade kvar lite längre, rörelserna något långsammare, sinnet lite tröggare, allt är inte helt tydligt ännu, lite som dimman som brett ut sig över staden denna morgon.

Det har varit några intensiva dagar, känt av att min matsmältning påverkats, jag är hungrig efter yogan på mattan, första kaffet. Jag har betydligt mer energi, framförallt under dagen. Kreativiteten flödar, en lite manisk känsla eller så var det bara den delen av cykeln jag varit i och inspirerad av alla fina filmer jag fått möjlighet att ta del av inför Laif.

Mamma är också mer rörlig och har inte tagit smärtstillande på några dagar nu, också positivt. Idag är det detta jag tänker på och förnimmer som viktiga förändringar. Motståndet mindre, kroppen mjukare.

För nån dag sen och då och då, oavsett de fysiska fördelarna så har det också börjat dyka upp obehag, känslor jag visst inte velat kännas vid, ilska, sorg, skam, rädsla. Blir påmind om att det är inte alltid behagligt att röra på kroppen, att vidga sinnet, växa. Det tar lite olika vägar, gör ont ibland, stannar upp emellanåt, går tillbaka till gamla spår, som om jag frenetiskt letar efter nya vägar till och med. Det spelar ingen roll vad jag vill, det som är där, under ytan kommer att visa sig förr eller senare. Det ska komma upp och visa sig, bli synlig gjort för att bli erkänt. Lite som rasistiska strukturer ni vet.

Det som är där tar olika former och visar också vägen, sen om jag väljer att lyssna är en annan femma. Det är intressant men inte nödvändigtvis bekvämt och ibland går det så fruktansvärt långsamt.

Känslor som sitter i kroppen, som jag och möjligtvis även du, har svårt att erkänna och släppa. Känslor av otillräcklighet, dömande, ilska och rädsla över det jag inte förmår att förstå, bli kvitt eller bli vän med.

04/09/2025

Sadhana dag 4

Idag kände jag av motstånd igen, speciellt när väckarklockan, trots ett valt mjukt och behagligt larm väcker mig abprubt från drömmarnas värld.

Hann skriva och lika snabbt ta bort meddelandet om att vi skulle köra 1 timme senare men egentligen mest pga att jag fortfarande somnar för sent och att min mamma haft ont i sitt vänstra ben och höft.

Hon vill inte att jag anpassar mig eller ändrar min rutin, vilket stöd är hon då tycker hon. Min mamma är van att gå över sina gränser, precis som de flesta kvinnorna i min familj och släktträd. Detta blev jag ännu mer medveten när jag var i mitt hemland i vintras.

Men också när jag tänker på alla kvinnor jag mött och fått tagit del av deras historier och erfarenheter av flykt, migration, trauman och deras olika former och strategier av motstånd. Tänk att vara en mamma på en annan plats en din. I en annan jord, territorium, kropp än din.

I våra kroppar, våra cellminnen finns både offret och motståndet inbyggt, utvecklat, rotat i vårt nervsystem som energi kroppen. Allt våld mina, våra förmödrar upplevt, blivit utsatta för, redan som foster, barn, unga kvinnor och mammor.

Yoga är mycket och kan vara mycket mer än vi förmår förstå. Ställningarna är en del och de ska vara tillgängliga för olika kroppar och olika åldrar, olika tider på dagen, i olika årstider och tidpunkter i våra cykler. Detta är så himla mäktigt egentligen och något jag alltid längtar vara mer i, lära mer av.

Så med min mamma lär jag mig om min kropp, mina gränser, om hur jag på olika sätt kan utforska mina rörelser och tankemönster. Så idag gjort vi passet baklänges, vi började i savasana och bara andades, långa och djupa andetag, kände efter, nästan somnade. Långsamma mjuka rörelser för höfterna på rygg och sakta upp till sittande ställning. Lägger till, tar bort behöver liksom alltid förändra något, precis som när jag bakar. Kan liksom inte låta bli och sen undrar varför inte receptet funkar...

Idag kändes mammas kropp tyngre, sa hon. Det tog lite längre tid att bli varm men efteråt hade smärtan i knä, ben och höft tillfälligt försvunnit. Hon var pratglad, jag betydligt mindre.

03/09/2025

Sadhana dag 3

Som vanligt känns det motigt att vakna men förmodligen också pga att jag somnade senare än vad jag önskar. Nu vaknar jag dock inte mitt i natten eller sover oroligt så förhoppningsvis regleras sömnen snart. Som tur har jag en säng och jag kan trots allt sova.

För när jag väl är uppe och rör på kroppen, andas händer saker i mig, det känns bra att observera, hur jag går från att vara i tanken, känslan till att vara närvarande, uppleva och förnimma andningen, stelhet till mjukhet, rytmen kroppen min vill följa, när ryggraden böjs och vrids, hur temperaturen skiftar, energin flödar, upplevelsen av expansion, hur rörelsen skapar utrymme, vata som rör sig, gaser som förflyttas och knäppandet i lederna. Förlängningen av mina lemmar, att kunna stanna kvar. Stillheten och lugnet som sprider sig.

Att jag sovit färre timmar än jag behövt känns, alla framåtböj tar oss inåt, vill stanna kvar i den energin, hade vi inte frusit och haft tvättid hade vi förmodligen somnat. Det blev trots det en härligt lång savasana.

Vilken ynnest att få vila, vila kroppen, i tystnad, i ett hem, i trygghet. Att våra nervsystem får chansen att regleras, att jag ens kan lägga tid på detta och prioritera det jag gör utan att behöva oroa mig för hur jag ska överleva nästa stund.

Tänker ofta på vilka långsiktiga effekter vi kommer att se och uppleva som människor av denna tid. All rädsla, PTSD, svält som i första, andra och tredje hand kommer att uttrycka sig i kommande generationer. Hur det kommer att forma våra beteenden, rörelsemönster, relationer, utvecklingen av kroppar som sinnen, språket. På den rehabilitering som kommer att krävas av alla barn, unga, kvinnor och män som överlever i Palestina, Sudan, Kongo och alla andra påtvingade humanitära kriser, folkmord och förföljelse. På all den kärlek och handlingskraft som kommer att fortsätta krävas av omvärlden och av varandra.

På all den resiliens och återhämtning som människor ändå bär och utvecklar. På vad vi kommer att lära oss, eller kommer vi att lära av historien?

För ett fritt Palestina 🍉

02/09/2025

Sadhana dag 2

Idag var det lite mörkare än igår, kände motståndet, ville ligga kvar, öm, sömning och en del av mig var kvar i mellanstadiet, i avbrottet av en dröm. Jag kom på mig själv att börja förhandla, den inre dialogen som ville övertala mig själv till att vänta en timme.

Nu när jag skriver om det blir jag påmind om mina mekanismer, hade jag varit själv är det för mig mycket lättare att svika mig själv. Att flytta på gränserna, att lura mig själv på olika sätt, ge upp det jag längtar efter och inte göra förflyttningen. Detta är lika skrattretande som djupt sorgligt.

Kroppen är trött, kroppen är öm, kroppen minns, kroppen känns, först är den frusen, mindre rörlig, något frånkopplad, sakta börjar den känna igen, landa, andas medvetet, röra sig mjukare, friare, flöda, öppnar upp.

Värmen, pulsen ökar, kroppen minns, rörelserna mjukare, hela kroppen är med och vaken efter ett tag.

Lite annorlunda start som ni kan märka, vi började väcka lymfsystemet, ryggraden, meridiarna, lite långsammare övergångar, lite mer fokus på lederna, baksida kropp.

Kroppen minns, kroppen är så klok.

Att låtsas att vi kan köra på, som om allt vore som vanligt, att vissa av oss kan stänga av eller helt enkelt stänger ner, att välja att inte se, inte öppna vissa dörrar är också överlevnad som ett privilegium men våra kroppar vet, för vi känner av varandra, att vi hänger ihop, som träden, med sina rötter och grenar kommunicerar våra nervsystem. Som antenner som ger oss nycklar, ibland ett språk, ibland ett svar, ibland en kör, ibland en tystnad.

Ingen är fri förrän alla är fria 🍉

01/09/2025

Sadhana dag 1

Det var ett tag sen jag var i detta rum. Som med det mesta i min praktik, processer och liv är det cykliskt. Även om jag trots allt, (ursäkter mest, om tid, ork mm) så kommer jag tillbaka på ett eller annat sätt. De sista veckorna pga olika människor som ställt frågan om jag undervisar eller vart jag håller mina pass. Vilket är både kul, hedrande men väcker också känslor av skuld och skam. (S**t jag behöver bli medveten om).

Till och från har jag hållt pass under våren, några i sommar men främst för vänner som precis som jag själv behöver detta trygga rum som yoga i rörelse kan skapa tillsammans med andra.

Det två, tre senaste åren har jag jobbat mer eller mindre heltid och min tid som ork har varit begränsad. Så lätt det är att hamna i gamla mönster, att bortprioritera en vis typ av välmående som också blivit kopplad till jobb, måsten och borde.

Så nu är jag här igen pga att min kropp bokstavligen skriker efter stretch och avslappning bortom massage, kallis, sängen eller annat. Om 5 månader blir jag 50, mina muskler som jag försöker stärka i omgångar trots det stora motståndet jag har till att gymma reagerar på sätt som jag inte riktigt är beredd på. Träningsvärk i all ära, beviset på att jag faktiskt tränat men trots stretching så är jag öm och stel eller upplevelsen är den just nu. Att dessutom sitta på kontor mer än jag någonsin gjort i hela mitt liv visar sig även denna morgon.

Så jag utmanar mig ännu en gång att ge mig själv möjligheten att hålla fast vid en rutin under en period och detta tillsammans med min mamma på 72 år. Alltså, jag är illa tvungen att ta det lungt, inte bara lyssna in mig själv utan även en annan mindre rörlig och äldre kropp, vilket också är en gåva. Återstår att se.

Back to basic, för min högra armbåge har smärtat och strulat med mig sen några månader tillbaka. Och då min smärttröskel är ganska hög går jag därför lätt över mina gränser. För att lokalisera ursprunget, bortom känslomässiga aspekter behöver jag utforska och det har jag kunnat göra med hjälp av en massör och en akupunktör. Det släpper tillfälligt men inte helt. Vad har jag missat?

Befria Palestina 🍉

03/08/2025

Tack för ännu ett yogapass under detta vackra träd, till stöd för ett fritt Palestina tillsammans med Hungra för rättvisa ❤️🍉

Tack till alla som gör motstånd, vägrar hålla tyst, inspirerar, använder sina kroppar, röster, kreativitet och på olika sätt bidragit till att våra kamrater kunnat genomföra sin manifestation och hungerstrejk denna månad, i stort som smått. Ni är många, ni är värdefulla. ❤️

🙏🏾 ❤️

🇵🇸

02/08/2025

Efter gårdagens fina och utmanande yoga pass önskade flera deltagarna att vi fortsätter samlas och yogar utomhus. I den hetsiga och för många oberörda staden. Mitt i all rörelse som är som svårast att slappna av, känna in eller känna sig trygg. Som en person kom fram efteråt och sa "För mig var det jättesvårt, inte alls sådär mäktigt som någon annan uttryckte det, för jag och många med mig lever med detta 24/7, min familj, vänner, jag kan inte sluta tänka, känna. Vi, palestinier kan inte pausa, släppa det som händer oss. Det gick för snabbt, så mycket känslor som kommer upp, därför kunde jag inte följa med på allt, jag kan inte slappna av men samtidigt, behöver jag det."

Så för dig, mig och alla andra som behöver ska vi utmana oss igen och stanna upp. Vi behöver olika saker, då så mycket, bla känslor sätter sig i kroppen och rör vi inte på den, får hjälp genom massage, släppa på spänningar, andas för att orka, för att skydda oss, kommer vi att bli sjuka, få mer fysisk smärta. Detta är bara ett sätt, som tur finns det så mycket annat vi kan göra för att härbärgera, uttrycka, förvandla, kanalisera på.

Så hur kan vi använda våra olika verktyg, kroppar och visa solidaritet? Ta hand om oss för att orka, för att kunna finnas till för andra? Fortsätta kämpa och göra motstånd? Hur gör du?

Jag har inte alla svar men så mycket frågor, en oändlig nyfikenhet för att lära och ett enormt behov av att inte nöja mig med sakernas tillstånd eller andras lösningar.

Någon annan sa, "Om jag skrattar på bilden blir jag inte tagen på allvar." Jag är glad att du utmanade oss och dig själv, vi låter ingen ta glädjen ifrån oss, även under pågående folkmord.

Vi ses imorgon kl 11.00 för att sen tillsammans gå den tysta demon som börjar kl 13.00

För ett fritt Palestina 🍉
Ingen är fri förrän alla är fria ❤️

01/08/2025

Tack alla fina som dök upp efter regnet idag till ett pass Yoga för rättvisa ❤️🍉 Tack gänget Hungra för rättvisa som visar vägen och är inne på sista helgen för sin hungerstrejk, mod och höjda röster.

Tack för era förslag om mer yoga pop up tillsammans med Tamam och önskemål om fler trygga rum med avslappning och rörelse tillsammans. Håll utkik!

Vi kör igen nu på söndag kl 11, för att tillsammans gå den tysta demonstrationen kl 13.

Samma plats ich alla donationer går till Unrwa och läkare utan gränser.

Vilken tur att det finns många olika sätt att manifestera, göra motstånd, visa solidaritet, stanna upp och känna in på.

Viva Palestina libre! ❤️🍉

Adress

Malmö

Webbplats

http://www.yogamunay.com/

Aviseringar

Var den första att veta och låt oss skicka ett mail när Yoga Munay postar nyheter och kampanjer. Din e-postadress kommer inte att användas för något annat ändamål, och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Kontakta Praktiken

Skicka ett meddelande till Yoga Munay:

Genvägar

Vill du placera din praktik längst upp i Klinik-listan i Malmö?