29/07/2025
I dag vaknar jag och känner mig ur balans och irriterad. Vad det för tung energi som är I min svär? Jag har jobbat natt och kanske inte städat energin tillräckligt när jag gick hem.
Det är Lejonportal tider och mycket ska lyftas, tittas på, transformeras, integreras....Det är åska i luften och elektriciteten hjälper till att trigga ömma punkter.
Denna eftermiddagen är bara min att göra vad jag vill med. Jag väljer att ta ansvar för det som pågår i mig och gå dit de bästa råden finns.
Jag styr mina steg till den delen av skogen som kallar. I dag är det blåbären som vill dela sin medicin. Jag plockar ett och ett varsamt, inkännande och lyssnar.
Jag berättar om min längtan om att inspirera mina medmänniskor och visa hur de är ett med Gudinnan Gaia, hur allt hänger ihop med jorden, hur varje levande organism har en viktig roll, att deras små val i vardagen är viktiga, men hur jag känner att så många blir triggade av det vilket jag förstår då det hänger ju ihop med det triggade ordet ansvar och ett annat ord som är egenvärde.
Hur kan jag vara så värdefull att jag påverkar en hel planet?
Jag älskar att vandra i hennes tjänst och skapa mer balans i min trädgård allt i min omgivning allt eftersom jag lär mig och utvecklas. Det vill jag dela med världen. Jag är hon och hon är jag förkroppsligad till människa.
Var dig själv säger blåbären
Ja, säger jag det är det många som förespråkar det men få som verkligen kliver in i och smakar på vad det innebär ordentligt.
Jag har valt att göra tunga energiarbeten ute i samhället nu och det är lite annat än att sitta i en cirkel i ett skyddat space. Jag sa annorlunda inte bättre eller sämre.
Det jag ser är människan som säger att de är sig själv, säger vad de tycker men i själva verket inte kan säga en sak utan att linda in det i rosa silkes papper, gärna ta på sig skulden för något de aldrig gjort alltså förminska sig själv i dialogen så ingen (ve och
Fasa! )Blir triggade av att de har en professionell åsikt.
Alla har en åsikt oavsett om den är professionell eller ej, åsikter förändras också allt eftersom vi utvecklas, precis som vetenskapen som är en form av åsikt men som har ett finare ord, tes. Allt är föränderligt. Allt!
Att prata sin sanning, att vara rak och ärlig ...ja det skapar inga inbjudningskort till sammankomster precis och detta vet ju alla innerst inne så därmed förminskar vi oss i kommunikationen och håller igen,.
Inga känslor får komma igenom, det ska vara sakligt och korrekt socialt accepterade dialoger.
Var dig själv......mmmmmm
Med hur många masker och rollspel då? Hur mkt ilska sväljer vi ner i Sveriges långa land för att ilska anses vara en förbjuden frukt?
Projiceringar, näthat och mobbing är dock accepterat för den nersvalda ilskan måste ta vägen någonstans. Den försvinner aldrig av sig själv.
Var dig själv upprepar blåbären.
Ja, där kan jag vara mig själv för alla delar av mig, varenda cell är accepterade och älskade även de mest obalanserade och taggiga.
Energierna i mig mjuknar, landar och balanseras för jag är hållen och helt trygg.
Därav är jag så noga var jag sätter varje steg i skogen, hur jag plockar, flyttar grenar och hur jag rör mig.
Det är min fulla respekt, min tacksamhet och ödmjukhet för de energier som hjälper mig transformera och balanseras den tunga energin som så lätt fastnar i min kropp.
Världen är i ett skifte och jag är en del av världen.
Var dig själv
De hjälper mig hem till mamma Jord, hem i mig själv så jag kan fortsätta mitt uppdrag detta liv.
Mitt uppdrag detta livet är att möta de tuffaste av energier och lysa upp dem för andra att se, lysa strålkastaren ännu mer i ögonen när världen väljer att blunda.
Kommunicera och sätta ord på det som inte sägs högt och transformera den tunga energin som detta förlöser.
Avslöja manipulerande energier som kamoflerat sig väl i ljuset som tex" goda gärningar" " jag ville ju bara vara snäll" " jag kan hjälpa dig" och ja listan är lång och mycket lidande har skapats i det " godas" och solidaritetens namn.
Det är inte ett uppdrag för alla men det är min väg och jag antar även den fortsatta utmaningen.
Var dig själv avslutar blåbären.
Åskan mullrar när jag lämnar blåbärens rike, jag känner några mjuka nästan omärkbara regndroppar. Tack regnet för att du äntligen kommer till platsen.
Jag kastar av mig alla kläder och dyker i närmsta sjö, jag njuter av vattnet mot min nakna kropp.
Jag vandrar hemåt i det mjuka regnet och mullrande himlen, äter och njuter av smakerna av skogens och platsens medicin, blåbär, smultron och persika. I balansen med jorden finns också njutningen.
Jag sitter ute i ett stilla regn och tittar upp på molnens skiftningar små droppar landar på min hud.
Ute på blomsterängen framför sjön är ett myller av liv som många aldrig lägger märke till. De som lever där vet hur man är sig själv, de vet sin uppgift, vi människor har lite mer att skala av innan vi är där och så även jag. Vår väg hem är att skala av
Var dig själv
