https://www.facebook.com/104201122336065/

Ditt sjukvårdsval Stockholm 2022, Stockholm (2025)

25/04/2024

I media och politisk retorik framställs hälso- och sjukvården som ineffektiv. Effektivitetskommissioner tillsätts och besparingar införs årligen. Samtidigt vill man befästa myten om historiska politiska satsningar på vården. Det är lätt att bli lurad men det finns ett avgörande fel: produktionsmåtten som används tar inte hänsyn till de kvalitetsökningar som branchen själv åstadkommer genom forskning och utveckling av behandlingsmetoder, medicinsk utrustning, förbättrade läkemedel osv. SKR visar i sin kommande rapport att vi tvärtom idag får väldigt mycket mer för varje krona som går till vården. Sjukvårdens andel av BNP är ca 10.5% och har bara ökat ytterst marginellt under hela 2000-talet. Statsbidraget har istället till och med minskat (från 16 till 11.5) under samma tid. Trots detta är faktum att vi inom sjukvården lyckats minska dödligheten i hjärt - och kärlsjukdom med 56%, i hjärtinfarkt med 70% och i stroke med 66% och letaliteten i cancer har sjunkit med 15% på 10 år. Räknar man in detta är produktiviteten i sjukvården till och med högre än i tillverkningsindustrin och detta trots minskade resurser, politisk ombytlighet och införandet av vårdval som slussar pengar från de svårast sjuka till de friskare patienterna! för mer info läs gärna debattartikeln: https://www.dn.se/debatt/statistiken-ljuger-om-sjukvardens-kostnader/

25/02/2024

Den akuta krisen i sjukvården del 4:
Vad ska det så kallade reformutrymmet användas till?

När Sverige blivit ett rikare land med ökade löner, priser och därmed ett ökat skatteintag uppstår ett ”reformutrymme” som staten, regeringen kan fördela utifrån sina prioriteringar. Fram till 1990-talet var bidraget till välfärden utifrån detta index reglerat men detta togs då bort. I själva verket har alltså sjukvården fått en allt mindre del av dessa pengar. Regionernas skatteuttag är ”platt”. Vilket betyder att alla betalar samma andel och det är därför samhällsekonomiskt svårt att höja skatten. Istället har staten/regeringen haft en viktig roll att spela med statsbidrag, som dock relativt sett minskat i värde. Detta trots ökande utmaningar och ökade kostnader i välfärden.
Källor: John Lapidus ”Den sjuka debatten” (2023)
LO ”Välfärdsgapet” (2023)

25/02/2024

Den akuta ekonomiska krisen i sjukvården del 3

Vad gör sittande regering för att lösa den akuta vårdkrisen 2024?

Regeringen sköt sommaren -23 till 3 miljarder extra i generella statsbidrag. I september -23 kom ytterligare 3 miljarder som kompensation för den stigande inflationen. För -24 har man planerat för ytterligare 9,8 miljarder men dessa pengar är redan sedan tidigare inräknade från regionerna.

Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson anser att ”Regionen har beskattningsrätt och ska ta fullt ansvar” och finansminister Eisbeth Svantesson tycker att alla måste ta ”ansvar för inflationen” och ”effektivisera”.

Det låter väl bra att sjukvården fått mer pengar?!

Här kommer en jämförelse för att visa storleken av olika tillskott, vad andra funktioner/fenomen i samhället får kosta.
* Ersättnng för fossila bränslen har kostat staten 31 miljarder.
* Elstödet 17 miljarder -23
* Försvarsanslagen ökade med ca 27 miljarder 23-24. Frågan är om ett starkt försvar passar ihop med en inte så stark sjukvård? Länk till en debattartikel av läkare F***y Nilsson i inlägget.

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/02/17-miljarder-kronor-till-forsakringskassan-infor-utbetalningen-av-elstodet/

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/09/stor-satsning-pa-militart-forsvar-och-natomal-beraknas-vara-uppfyllt/

https://www.aftonbladet.se/ledare/a/O8vp9A/vardplatser-och-akutkirurgi-utmaningar-for-svensk-sjukvard-i-krigstider

12/02/2024

Den akuta ekonomiska krisen i sjukvården del 2 - vad kostar det?

Budgeterat resultat för 20 av 23 regioner är minus 16 miljarder. Till följd av detta är personalminskning planerad i 8 av 23 regioner. Totalt 5300 tjänster. Flest i västra Götaland. I region Stockholm har regionalskatten höjts samtidigt som verksamheterna får hitta flera sätt att spara.

12/02/2024

Den akuta ekonomiska krisen i sjukvården del 1

Alla regioner i Sverige är i ekonomisk kris. Anledningen till detta är inflationens effekt på omkostnader och löner, men framförallt en tillfällig uttalad belastning på regionernas och kommunernas pensionssystem. Dessa effekter förväntas normaliseras till 2026. Behovet av akuta tillskott från staten är alltså tillfälliga. SKR, Sveriges kommuner och regioner, har räknat på ett behov av 24 miljarder från staten för att rädda vården i det här läget. I och med att inga medel tillskjutits eller utlovats från regeringen har alla regioner nu budgeterat för underskott 2024.

05/09/2023

Regeringen har i förra veckan gått ut med att gå vidare med utredning för att personal i sjukvård, skola, bibliotek och socialtjänst ska åläggas att ange om de i sin yrkesroll möter en papperslös. Det ska också utredas om vad för typ av straff som kan vara aktuellt om det blir lag och anställda i dessa yrken inte rapporterar.

Den här gruppen, har valt att mäta politiska förslag mot Hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerheten och framförallt titta på politiken för region Stockholm. I det här fallet om lagen träder i kraft såsom SD och regeringen föreslår så kommer grundläggande aspekter att spela in på sjukvården. Frågor som rör samhällskontrakt, människosyn, sekretesslagar och yrkesetik mot vilka en anmälningsplikt utgör ett direkt hot.

För att följa givet mönster så väljer vi att belysa utifrån Hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf och patientsäkerheten och båda dessa står i kontrast med vad en anmälningsplikt skulle bidra till. Läs mer: https://www.dagensarena.se/innehall/skr-vill-undantas-anmalningsplikten-medarbetare-och-chefer-upplever-obehag/

12/08/2023

Den 18 juli publicerades en artikel i DN som visar på effekterna av ett av Stockholms 39 vårdval. Vårdval hud. Ett av de vårdval som regionledningen valt att lägga ner. Reportaget visar konkret på effekterna av vårdval hud och hur principen att organisera efter tillgång och efterfrågan påverkat kostnader för vård men också påverkat utbildningen för hudspecialister.

I artikeln beskrivs olika typer av vårdfall där de komplicerade tidskrävande och därmed dyrare besöken görs i regional regi medan vårdvalen har möjlighet att välja vilka diagnoser de behandlar och därmed kan tjäna mer. En specialistläkare i vårdval som tjänat nästan den dubbla mot specialistläkaren på vårdvalsmottagning då de kan ta emot fler patienter men av enklare karaktär.

Det har också uppstått problem vad gäller utbildning och utbildningsplatser där vårdvalsmottagningar ordnat med utbildningsplatser och att dessa placeringar inte ger möjlighet för läkare att möta kraven för vad en hudspecialist ska lära sig. Specialitetsföreningen Svenska Sällskapet för Dermatologi och Venereologi och dess norska motsvarighet har under en längre tid uttryckt oro över läget då en bristfällig utbildning påverkar patientsäkerheten.

Sedan införandet av vårdval hud har besöken ökat med 230% (befolkningsökningen under samma period var 16 %) och kostnaderna har ökat med 173%. Om inte dessa extra besök utgjorts av en mycket oväntad ökning av allvarliga hudåkommor i regionen går det alltså helt emot Hälso- och sjukvårdslagens paragrafer om att vården ska bedrivas kostnadseffektivt och gå till dem med störst behov.

Vårdvalet har även påverkat geografiskt var i landet det finns tillgång till hudläkare. En tredjedel av landets hudläkare är enligt artikeln verksamma i Stockholm. Denna fördelning går emot Hälso- och Sjukvårdslagen som fastslår att vi ska jobba för en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen.

Regionledningens val att lägga ner tex vårdval hud tycks sammanfattningsvis väl grundat utifrån Hälso- och Sjukvårdslagen och ur ett patientsäkerhetsperspektiv.

https://www.dn.se/sverige/kritik-mot-overskott-av-hudlakare-i-stockholm/

17/06/2023

I förra veckan har majoritetsstyret i region Stockholm, C, S, MP med stöd av V gått ut med att några av regionens 38 vårdval ska tas bort. Att styrformen för vården för dessa ändras och t ex upphandlas eller överförs i regional regi.

I ett tidigare inlägg om LOV, lagen om valfrihetssystem, kan vi läsa om att vårdvalets konsekvenser bland annat inneburit att kostnader drivits upp, fördelningen i länet blivit skev med fri etableringsrätt och att det blivit svårt för läkare att få utbildning i alla moment då vissa moment endast praktiseras på specialiserade mottagningar utan krav på att utbilda. Konsekvenserna visade sig bli mer av valfrihet för vårdgivare än för patienter och vissa vårdval har drivit upp vårdkonsumtion där Hälso- och sjukvårdslagen är tydlig med att vården ska vara behovsstyrd, jämlik och kostnadseffektiv. Och för flera av vårdvalen ser det ut som att de leder längre bort från dessa mål.

I ett första skede föreslås att fem vårdval tas bort, några ska revideras och andra ska fortsatt utredas. Oppositionen fruktar att vårdköerna kommer att öka med beslutet vilket är en möjlig konsekvens beroende av hur berörda vårdinstanser hinner organisera om inför att vårdvalen avslutas.

De vårdval som föreslås avslutas utan vidare utredning är: geriatrik, specialiserad hudsjukvård, specialiserad allergologi, specialiserad neurologi, planerad lymfödembehandling.

Källa: Dagens medicin nr 24-25 14 juni 2023

21/05/2023

Region Stockholm tillsätter en arbetsmiljökommission

Arbetsmiljön i sjukvården har länge varit på tapeten. En nationell kriskommisson för vården har funnits som förslag från fackliga företrädare sedan förra regeringen men avslagits. KD ska 2018 ha föreslagit en nationell kriskommission enligt tidningen Dagen, och MP föreslog en för Stockholm 2013. Region Stockholm tar nu saken i egna händer med en arbetsmiljökommission. Regionen tycks plocka upp att sjukvårdspersonal i Stockholm engagerat sig i ”Stockholms sjukvårdsupprop”. Ett upprop som startade innan pandemin som reaktion på ytterligare nedskärningar i en redan hårt pressad vård där patientsäkerheten bedömdes hotad av de yrkesgrupper som befann sig patientnära. Uppropet betonade också effekten av den etiska stress som uppstår när resurser och personal saknas för att arbeta patientsäkert. Bilden från sjukhusledningar och styrande politiker under samma period var långt ifrån hur personalen beskrev och upplevde situationen. Nuvarande majoritet ska alltså ta sig an frågan med en arbetsmiljökommission med nära samarbete med fackförbund och personal. Jonas Lindberg (V) säger till Dagens medicin att: den här gången ska det lyssnas på personalen. Arbetet börjar i juni och resultatet ska redovisas juni 2024. Förhoppningsvis kan andra regioner få stöd för förbättringsåtgärder då många regioner i Sverige står inför samma slags utmaningar.

”Kommissionen är tänkt att bestå av en ledamot från varje parti i regionfullmäktige, representanter från S**o, Vårdförbundet, Kommunal och Vision, samt regionens HR-direktör, sjukvårdsdirektör och ytterligare tjänstepersoner. Personalregionrådet Robert Johansson (S) är tilltänkt ordförande och uppdraget ska slutredovisas i juni 2024.”

S**O representanterar läkare, fysioterapeuter och arbetsterapeut. Vårdförbundet representanter sjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker. Kommunal representerar undersköterskor och viss teknisk personal. Vision representerar medicinska sekreterare och administration.
Källor: https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2023/05/nu-tillsatter-region-stockholm-en-kommission-for-vardens-arbetsmiljo/

https://www.vardfokus.se/nyheter/kriskommission-ska-starka-arbetsmiljon-i-stockholm/

https://www.dagen.se/nyheter/2018/02/20/kd-kraver-kriskommission-for-varden/

https://www.dagensmedicin.se/vardens-styrning/politik/region-stockholm-tillsatter-arbetsmiljokommission-for-varden/

https://www.dagensmedicin.se/vardens-styrning/politik/stora-forvantningar-fran-facken-pa-ny-arbetsmiljokommission/

Samt nämnda fackförbunds hemsidor

01/05/2023

I veckan har det skrivits och publicerats en hel del om vårdköer i Sverige. Vårdköer är av olika art där cancerköer exempelvis är något som bör hanteras mer skyndsamt och vissa andra diagnoser inte kräver samma snabba handläggning. De mindre akuta diagnoserna kan å andra sidan medföra långt lidande eller långa sjukskrivningar för den enskilde i väntan på operation men är inte lika högt medicinskt prioriterade när det finns begränsade resurser. Vi väljer att inte skriva fördjupat om detta ämne nu då det är stort och komplext men hävdar att de problem som rör bemanning och flöden inom vården behöver ta in mer kunskap och insikter från de som står närmast patienten. Att blanda in incitament om mer pengar för de styrande för att lösa köproblematiken med ”kömiljarden” eller att bestraffa genom böter har ännu inte visat ha så stor effekt. https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2022/06/komiljarden-far-bottenbetyg-i-ny-granskning-av-riksrevisionen/

SKR har beräknat att det krävs en kapacitetsökning på 1,3 % per månad för att lösa vårdköerna som rör operation i Sverige. Detta gäller då osorterade i allvarlighetsgrad. Länk: https://skr.se/skr/tjanster/pressrum/nyheter/nyhetsarkiv/kapacitetsokningkravsforattminskavardkoerna.67904.html
Utifrån det kan vi dra slutsatsen att det är en fråga som inte kan administreras till rätta med påbud och mer administration utan behöver praktisk kunskap, vårdexpertis och vårdplatser. Behov som inte kan lösas på kort tid.

Vi väljer att tipsa om ett gott exempel från Alingsås Lasarett https://www.svd.se/a/VPoOx6/koerna-kortas-nar-fokus-ligger-pa-personalen
Många goda exempel staplade på varandra kan så småningom kan få stora goda effekter på helheten.

Vilka förutsättningar behöver finnas på plats för att få se fler goda exempel? Och vad tror du behöver tas bort?

08/04/2023

I klippet från Nyhetsmorgon förklarar Per Alvehus och Jonna Bornemark om mekanismerna runt den ökade vårdadministrationen. Den sittande majoriteten i region Stockholm tittar nu på möjligheter att samordna sjukhusadministration för att kunna minska den men räcker det eller behöver vi även ändra vissa synsätt? https://www.tv4play.se/program/nyhetsmorgon/d%C3%A4rf%C3%B6r-har-v%C3%A5rden-inte-lika-mycket-tid-f%C3%B6r-patienter-h%C3%A5rd-siffra/20494585

20/03/2023

En förändring att hålla ögonen på är det så kallade ”hyrstoppet”. Kostnader för hyrpersonal har ökat stadigt och det har visat sig vara en svår utveckling att bryta. Den nya majoriteten gör nu ett försök att komma åt en förändring så Region Stockholm har beslutat att pausa bokning av hyrpersonal från 1 mars 2023. Och det gäller den vård som bedrivs i regionens regi. Det här görs för att minska kostnaderna för bemanningspersonal, öka stabiliteteten och förbättra arbetsmiljön för fast personal. För att åtgärda de luckor i bemanning som nu kan uppstå har Region Stockholm vidtagit åtgärder för att locka tillbaka personal och för att få personal att jobba extra pass, såsom höjt friskvårdsbidrag, bonusar för arbetade extrapass och bonus för de som värvar någon så att det leder till nyanställning.

På Södersjukhuset finns det flera avdelningar där hälften av personalstyrkan kommer från bemnnaning och i regionen rör det sig till exempel om hela 90 heltidstjänster inom operation. Det finns en stor oro för hur man ska klara av ett så kallat hyrstopp bland personalen.

”För den som är mindre sjuk kan det under den här perioden bli svårare att få vård” uppger tf produktionsredaktör KS, Caroline Hällsjö Sander. ”I övrigt ska patienter tas om hand som vanligt genom ökat samarbete mellan regionsjukhusen.”
Det har gjorts flera försök att göra så kallade hyrstopp genom åren och trenden har snarare gått åt att inhyrning av bemanningspersonal har ökat. I dagsläget har regionen ramavtal med 97 företag vilka löper ut 2023.

2015 kom konkurrensverket med en rapport om inhyrning av specialister i allmänmedicin, primärvårdsläkare. Slutsatsen då 2015 var att hyrstopp inte löser problemet utan att arbetsbelastningen för de som är kvar istället ökar och gör att fler avslutar sin anställning.
På sikt vill Regionen ersätta nuvarande avtal med ett nationellt ramavtal för inhyrd bemanning vilket SKR försöker ta fram.
Källor https://www.vardfokus.se/nyheter/region-stockholm-pausar-hyrpersonal-oro-bland-sjukskoterskor/
https://www.konkurrensverket.se/globalassets/dokument/informationsmaterial/rapporter-och-broschyrer/rapportserie/rapport_2015-10.pdf
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/regionen-drar-ner-pa-hyrsjukskoterskor-100-miljoner-ska-sparas
https://via.tt.se/pressmeddelande/v-hyrstopp-maste-ga-hand-i-hand-med-battre-villkor?publisherId=3236261&releaseId=3341704

https://sverigesradio.se/artikel/kostnaderna-for-hyrpersonal-inom-varden-har-nastan-fordubblats-sedan-2018
https://arenaide.se/wp-content/uploads/sites/2/2020/10/enfeldt-2020-hyrpersonal-i-varden-final.pdf

Ditt sjukvårdsval Stockholm 2022

25/04/2024

25/02/2024

25/02/2024

12/02/2024

12/02/2024

05/09/2023

12/08/2023

17/06/2023

21/05/2023

01/05/2023

08/04/2023

20/03/2023

Adress

Webbplats

Aviseringar

Genvägar

Dela

Typ