07/04/2024
MIN SJUKDOM INNEBÄR att jag till och från får väldigt ont. Smärtan och symptomen sitter i olika länge. Det kallas att man får skov. Oftast kommer mina skov från ingenstans. Pang boom. Utan förvarning.
Jag börjar känna av smärta och på ganska kort tid stegras värken och sedan håller den i sig. Ibland i några dagar, ibland i flera veckor.
Jag försöker verkligen se det positiva i vardagen, försöker hitta små ljusglimtar i mitt liv med en kronisk sjukdom . Det måste man, för att överleva. Jag har lärt mig leva livet fullt ut mellan skoven. När jag mår bra väntar jag inte med någonting. Jag gör det jag vill nu, nu, nu. Jag kastar mig ut i saker, utmaningar och äventyr, för jag vet aldrig när jag kommer få chansen nästa gång. Jag tar helt enkelt vara på tiden mer än vad TROR jag hade gjort om jag varit frisk.
Vad som dock inte kommer att blekna är traumat av att vara ohörd. Det ärret är ett som, tillsammans med många flickor och kvinnor med 🎗️, kommer att stanna hos mig för alltid.
HAR DU eller Räck upp en 🙋♀️ eller tryck på 👍 om du känner igen dig 🥇🫶🎗️