21/08/2024
Ångest.
Den känsla som plötsligt dyker upp i magen, en känsla som kan beskrivas men som varje gång känns oöverkomlig. Inom några sekunder sprider den sig genom hela kroppen, hjärtat slår snabbare, andningen förändras, och tusentals katastrofscenarier fyller sinnet. Ibland känns det som en domning i hjärnan, som om någon klämmer åt alla blodådror, och blodets flöde blir påtagligt, nästan som om det bränner varje cell i hjärnan. Det känns som om det är första gången man upplever detta, och man sörjer de lyckliga stunderna som om de aldrig kommer att återvända. Som om livet hädanefter alltid kommer att vara så här.
Ibland önskar man att försvinna, att uppgå i intet... Det beskrivs ibland som att vara fast i ett nötskal; man sväller upp inuti men kan inte hitta en väg ut. Det känns som om det inte finns någon räddning, som om man är dömd att kvävas.
Ibland söker man tröst hos de närmaste... om inte den närmaste är den som orsakar detta.
I det ögonblicket är man inte mer än en bebis, som söker den tröst man lärde sig att söka när man var nyfödd, även om man nu är vuxen.
Detta händer vanligtvis inom några minuter, och även om man vet att det kommer att gå över, är upplevelsen så stark att man blir rädd för att dö.
Det existentiella perspektivet säger oss att ångest kan handla om döden; om dödsångest; om att vara medveten om dödligheten men inte förstå döden. Oavsett om vi kallar det ensamhet, isolering, frihet, ansvar, eller nödvändighet, så leder vägen oftast till döden.
Några exempel på dödsångest...
Rädslan för att vara instängd; hissen. När man beskriver den dyker det upp som en kista.
Hoarding; en form av motstånd mot döden, att bevara saker som om man aldrig skulle dö, en oförmåga att släppa taget.
Ångest inför separationer, rädslan att förlora den älskade, kärlek... tvångstankar som att "leva som död"; kontroll; att kontrollera osäkerheten, att kontrollera döden...
Men denna ångest är också utvecklande.
Konst; allt som skapas... varje val som görs för att ge mening åt dagen; det är resultatet av dödsångest.
Bild: Isaac Hernandez, self portrait