Leg. psykolog Ulla Thorslund AB

Leg. psykolog Ulla Thorslund AB Leg. psykolog Ulla Thorslund Jag heter Ulla Thorslund och är legitimerad psykolog, riskbedömare, formellt utbildad konsult och handlare.

Jag har över 20 års klinisk erfarenhet av det forensiska fältet och mina främsta uppdragsgivare är Polisen, Rättspsykiatrin, Socialtjänsten, HVB/SiS-hem, Kriminalvården med mera.

Under höstlovsveckan har jag hunnit med en tre-dagars ERASOR-utbildning digitalt. Lägligt nog hade de fått in ärenden so...
30/10/2025

Under höstlovsveckan har jag hunnit med en tre-dagars ERASOR-utbildning digitalt. Lägligt nog hade de fått in ärenden som kan bli examinationsuppgift på kursen. För en duktig riskbedömare blir man bara om man får praktisera och göra många riskbedömningar, och då med handledning och stöd, så att man inte sitter på kammaren själv och kanske har missförstått en riskfaktor (jag talar av egen erfarenhet 😁). Välkommen till ERASOR-nätverket och lycka till nu med era ärenden. Nästa digitala ERASOR-utbildning blir nog till våren. Har ni önskemål om att gå? Hör av er. Önskar er alla en fin Allehelgona helg. 🍁🕯️🍂

NORRKÖPING❗️Ännu en dom där ungdomen får påföljden ungdomsövervakning istället för ungdomsvård. Om man vill sänka risken...
30/10/2025

NORRKÖPING❗️Ännu en dom där ungdomen får påföljden ungdomsövervakning istället för ungdomsvård. Om man vill sänka risken för återfall i s*xualbrott, hade det varit mer brottsförebyggande att döma honom till ungdomsvård med ett kontrakt om att han ska riskbedömas med hjälp av ERASOR* och därefter genomgå övergreppsspecifik behandling samtidigt som man i riskhanteringsplanen säkerställt att han inte får tillgång till varken tidigare eller potentiellt nya brottsoffer.

Ungdomstjänst och ungdomsövervakning lämpar sig till andra typer av brott, men inte s*xualbrott, framförallt inte för unga, förstagångsförbrytare. De behöver fångas upp, tillsammans med samtliga vuxna i ungdomens omgivning, för att utveckla återfallsförebyggande strategier, slutföra övergreppsspecifik behandling försöka se till att denna ungdom inte växer upp och blir en vuxen våldsutövare.

Förslag på innehåll i den övergreppsspecifika behandlingen:
🔸Lära sig om svensk lagstiftning och vad byxmyndighetsålder innebär.
🔸Utmana attityder som stödjer s*xuellt våld mot tjejer, när han tycker sig ha rätt att ha s*x med henne, att han "äger" henne, dvs patriarkala föreställningar och objektifiering, där kvinnor ses som egendom snarare än som individer med egen frihet och autonomi.
🔸Lära sig vad samtycke är, att barn inte kan samtycka och tjats*x inte är samtycke.
🔸Utforska hans tändningsmönster då han utövat våld under övergreppen, har han ett tändningsmönster riktat mot våld? Tycker han om att hon blir rädd för honom och inte vågar säga nej?
🔸Lära sig om konsekvenser av övergrepp. Att mäns våld mot kvinnor, som börjar med pojkars våld mot flickor, leder till ett enormt mänskligt lidande och kostar samhället enorma summor, då utsatta flickor inte klarar av att gå i skolan (s.k. skolsabotage), inte leva det liv som de hade innan, utan måste sjukskrivas, gå i traumavård och riskerar att i framtiden utveckla ätstörningar, missbruk, andra psykiatriska tillstånd med risk att dö i förtid.

Jag skulle också önska att alla verksamheter som arbetar med barn och unga fick utbildning i detta, då jag märker att kunskapsnivån brister oerhört. Framför allt oroar jag mig för dessa domar, med påföljder som inte alls är kopplade till brotten. Att domstolar också anser att tjats*x är okej och vi fortsätter att låta unga män växa upp och bli vuxna våldsutövare.

*ERASOR står för "Estimate of Risk of Adolescent S*xual Offense Recidivism" och är ett riskbedömningsverktyg för ungdomar (12-18 år) som har begått s*xuella övergrepp.

https://lnkd.in/dVijv5gi

29/10/2025

Nu kan du nominera till Stora Priset 2026!✨

Vi söker nu personer som genom banbrytande insatser förbättrat villkoren för barn i utsatta situationer i Sverige. Särskilt vill vi uppmärksamma insatser som haft förebyggande och främjande fokus, och som stärkt barns rättigheter och möjligheter till ett tryggt och gott liv.

📅 Sista dag för nominering: 29 november 2025
📧 Skicka din nominering till info@allmannabarnhuset.se

👉 Läs mer på: https://allmannabarnhuset.se/nyheter/nu-oppnar-vi-nomineringsprocessen-for-stora-priset-2026/

29/10/2025
29/10/2025

“Han hade det inte dåligt egentligen?”

Det sa någon i personalrummet en gång.
Men det var just det som var problemet. För det är ofta barnen som inte har det dåligt egentligen som riskerar att falla mellan stolarna.

Området var socioekonomiskt svagt. Precis som Kalle levde många här med en av sina föräldrar. Varannan vecka.
Ibland dök han inte upp på fritids på morgonen.

Personalen stod i två läger.
”Vi måste säga till föräldrarna att meddela”, sa en del.
”De har det tufft. Vi låter dem vara”, sa en annan.

Andra menade att något inte stod rätt till. Att Kalle ofta verkade rastlös.

Rotlös.

Men han hade det inte dåligt egentligen?

Han var en sån som alltid ville vara först i kön, först på fotbollsplanen, först med svaret. När någon annan fick mer uppmärksamhet, small det. Kalle slog i bänken, gick därifrån, kom tillbaka, bad om ursäkt, försökte igen.
Han var inte elak.
Bara trött.
Och osedd.

Fritidshemmet blev hans fasta punkt. Men även där blev det ibland för mycket.
Nya vikarier, nya regler.

Några av de äldre pedagogerna försökte göra något. De pratade med skolan och elevhälsan, men det var som att allt rann mellan fingrarna.

Kuratorn väntade på en utredning.

Socialtjänsten väntade på ett beslut.

Skolan väntade på BUP.

Och Kalle väntade på någon som såg honom.

En eftermiddag gick han hem själv.
Ingen märkte det.
Mamman trodde han var kvar på fritids. Fritids trodde han blivit hämtad.
Det var ingen katastrof.
Inget hände.
Men det kunde ha gjort det.
Och det blev en väckarklocka.

På nästa möte var stämningen tung. Ingen ville peka finger, men alla visste att det här inte handlade om en enskild miss.
Det handlade om något större.

Efter händelsen började arbetslaget tänka annorlunda.
De skapade fasta rutiner: samma vuxna varje dag, tydliga övergångar, ett enkelt bildschema i hallen.

För Kalle blev dagen förutsägbar. Oron minskade, konflikterna likaså.

En fritidspedagog fick rollen som fast punkt – någon som alltid fanns där.

Det handlade inte om extra resurser utan om kontinuitet och tillit.

Arbetslaget började också samverka mer. Istället för att vänta på varandras beslut samlades fritidshem, skola och elevhälsa.

De började prata om hur de kunde bygga gemensamma strukturer för barn i liknande situationer.

När de började se helheten blev uppdraget tydligt:
Att kompensera är att ge det stöd barnet inte har.

Berättelsen om Kalle visar att kompensatoriskt arbete börjar där vuxna tar gemensamt ansvar.

Det är först när vi vuxna ser våra roller som delar av ett större system som verklig förändring blir möjlig.
När skola, fritidshem, socialtjänst och vårdnadshavare drar åt samma håll –
blir barnet inte längre ett ensamt projekt,
utan en del av en sammanlänkad omsorgskedja.

Och där, någonstans, finns kärnan i det kompensatoriska uppdraget:
Att flytta fokus från barnet som problem till det system som kan bära barnet.

✨✨✨✨✨✨✨✨✨✨✨

Du har precis fått smygläsa en liten del av boken ”Barnen som utmanar”!
Blev du nyfiken på resten av boken?
Skynda dig att beställa just ditt exemplar, halva första upplagan är redan slutsåld!

Länk för att köpa boken finns i kommentarer❤️

Get  • .se Jobbar du inom skola, kommun eller annan verksamhet som möter unga? Här kommer några tips på hur ni kan uppmä...
28/10/2025

Get • .se Jobbar du inom skola, kommun eller annan verksamhet som möter unga? Här kommer några tips på hur ni kan uppmärksamma En vecka fri från våld under vecka 47 och bidra till att motverka killars våld mot tjejer och våld i ungas relationer ❣️

28/10/2025

Bygga på styrkor och intressen

Sam var en sån där unge man både log åt och blev trött av ibland.
S*x år gammal, kvick i tanken, snabb i repliken och alltid med ett öga för det oväntade.
Han tänkte inte utanför boxen – han hade flyttat ut ur den.

”Han stör lektionen.”
”Han pratar jämt.”
”Han tar för mycket plats.”

Och visst, det gjorde han. Men inte av illvilja.
Han var bara färdig med sina uppgifter innan de andra hunnit börja.

En gång lutade han sig fram och sa:
– ”Varför måste vi göra samma sak igen? Jag kan ju det här.”

Det var inte uppkäftighet.
Det var ren ärlighet.

När Sam lärt sig kunde han.
Hans nyfikenhet, klurighet och musikalitet blev nycklarna.
Vi började skriva små låtar med roliga texter.
Musiken i kombination med humor blev hans språk.
Det blev också ett sätt att kanalisera allt det som annars sprätte ur honom i klassrummet.

När barns styrkor och intressen får ta plats händer något.
Självkänslan växer.
Frustrationen minskar.

För Sam blev inkluderandet av hans intressen i undervisningen en väg in, inte ut.
Den gav fokus, men också humor, kontakt och en känsla av att kunna bidra.

Flera år senare kom ett meddelande från honom:
Han skrev att musiken och kreativiteten förändrat hans liv.
Att han gått ut nian med högsta betyg och skulle börja på Norra Real.
Han tackade för att någon sett det speciella och inte försökt göra honom till någon annan.

Det är precis det det handlar om.
Att låta barn växa i sina intressen, inte kvävas av sina svårigheter.
Att se energi som potential, inte som problem.

Sam behövde inte fler regler.
Han behövde bara någon som förstod vilken rytm han behövde i sitt liv.
Idag livnär sig Sam på just musik och humor.

När vi bygger på barns intressen bygger vi också framtidstro.

Barn som utmanar riskerar ofta att reduceras till sina svårigheter.
Men bakom beteendet finns ofta fantastiska förmågor – egenskaper som inte alltid syns i klassrummet.

Att hitta motivation hos dessa barn är nyckeln till deras hjärta och hjärna.
Lika destruktiva som de kan bli i fel miljö, lika konstruktiva och nyskapande kan de bli i rätt.

Historien är full av exempel:
Einstein som drömde för mycket.
Zlatan som vägrade rätta sig i led.
Greta som vägrade vara tyst.
Barn som gick emot strömmen – och förändrade den.

Att bygga på barns intressen är en av våra största skyddsfaktorer.
När vi fångar upp det som väcker deras nyfikenhet skapas mening, tillhörighet och självkänsla.
Fotbollsplanen, stallet eller skateparken är inte bara platser för aktivitet – det är platser där identitet formas.

Texten ovan är ett utdrag ur boken ”Barnen som utmanar”, en bok som nu gått till tryckeriet och finns i just din hand om några veckor!
Om du vill läsa mer om boken samt beställa ditt eget exemplar följ länken i kommentarsfältet!

Efter en lång arbetsvecka med jobbresor och föreläsningar på olika orter, är det skönt att få komma hem och göra det som...
26/10/2025

Efter en lång arbetsvecka med jobbresor och föreläsningar på olika orter, är det skönt att få komma hem och göra det som man gillar bäst. Återhämtning, träning och vila. Höstlovsveckan blir också på hemmaplan, med enbart en digital ERASOR-utbildning på schemat. Sen lite mys och rys. 🪦🕯️🎃💀🍁

Adress

Uppsala

Aviseringar

Var den första att veta och låt oss skicka ett mail när Leg. psykolog Ulla Thorslund AB postar nyheter och kampanjer. Din e-postadress kommer inte att användas för något annat ändamål, och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Dela

Share on Facebook Share on Twitter Share on LinkedIn
Share on Pinterest Share on Reddit Share via Email
Share on WhatsApp Share on Instagram Share on Telegram