27/04/2024
Marita Björkström (doula och iverksättare) och jag höll en diskussionskväll häromdagen. Stället var Optima, Jakobstad och ämnet var "föderi och tyckeri". Inbjudna var alla som har intresse i dagens föderi, vård och rättigheter.
Jag försökte mig på att argumentera mig fram och tillbaka, runtomkring vår eländiga förlossningsvård, varför den behöver förändras drastiskt, att den inte bygger på evidens, att den har en katastrofalt stor andel iatrogena skador och att vi kvinnor föder sämre och sämre i detta system...
Vi befinner oss mer eller mindre i ett katastroftillstånd med oåterkalleliga konsekvenser... Finland hade en igångsättningssiffra som hette 35% 2022... 35%... Sug på den lite...
För att förstå hur, varför man kan, bör ändra förlossningsvården behöver man förstå följande:
1 Den är inte trygg, säker och hälsosam för gruppen friska föderskor. Punkt. Den innehåller riktigt många potentiellt skadliga ingrepp och rutiner utan att den främjar hälsan hos den friska gruppen kvinnor. Det är skadligare och alltså "farligare att föda på en riskorienterad förlossningsenhet än vid en barnmorskeleddklinik eller hemma med kompetent barnmorska för den friska kvinnan.
2 Därefter behöver man förstå vad den bygger på och vad som upprätthåller den men framförallt är det viktigt att förstå vad som leder till förändring.
Förlossningsvården är historiskt inte en evidensbaserad inriktning. En stor andel rutiner och arbetssätt, medicinska ingrepp har etablerats innan "evidence based medicine" uppstod. Den utnämndes till "the wooden spoon av Archie Cochrane av en orsak. De som bestämmer riktlinjer och arbetssätt, rekommendationer idag framstår mer som blinda och korrupta än kompetenta... Ursäkta, men vad ska man annars tänka när förlossningsvården är så otroligt ICKE EVIDENS BASERAD?
Sist, systemet ändrar sig inte självmant! (läs Neel Shaah) Trots högen av evidens för eller emot vissa saker, händer ingenting, ingenting...
Men... FOLKETS RÖST och påtryckningar leder till förändringar inom förlossningsvården...
Så nu tänkte vi börja ropa och kräva