Enpòtans plant ak fwi yo/ Eske w Te Konnen ll ak Stéphanie Boursiquot.

Enpòtans plant ak fwi yo/ Eske w Te Konnen ll ak Stéphanie Boursiquot. ENPÒTANS PLANT AK FUI YO/Divèsite.

●Arachide●Non syantifik:(Arachis hypogaea)Fanmi:(Fabacée)Vitamin:(Manganèz,selenyòm,polifenòl)Orijin:(Sid Amerik )Lòt no...
20/09/2025

●Arachide●
Non syantifik:(Arachis hypogaea)
Fanmi:(Fabacée)
Vitamin:(Manganèz,selenyòm,polifenòl)
Orijin:(Sid Amerik )
Lòt non(Pistache,arachide souterraine,cacahouète,cacahuète,pistache de terre,pinotte ).

○Byenfè pistach○
1)Trete asm
2)Redui risk maladi kansè
3)Ede w pèdi pwa
4)Lite kont anemi
5)Prevni devlopman dyabèt
6)Prevni vyeyisman prematire
7)Asire sante miskilè.

•NB•Konsomasyon pistach dwe siveye lakay timoun yo pou evite etoufman.
Moun ki gen yon to kolestewòl elve dwe konnen ki jan y ap konsome pistach.

▪Stéphanie Boursiquot▪
Enpòtans plant ak fwi yo/ Eske w Te Konnen ll ak Stéphanie Boursiquot.

Rubrique Diversité La pintade commune Nom scientifique:(Numida meleagris).Famille:(Numididés)Origine:(Afrique)Espérance ...
18/09/2025

Rubrique Diversité

La pintade commune

Nom scientifique:(Numida meleagris).
Famille:(Numididés)
Origine:(Afrique)
Espérance de vie:(8 à 10 ans)
Poids:(1,3kg)
Autre nom:(Pintade mitrée, pintade sauvage,pintade numide)
Nom du bébé :(Pintadeau)
Nom du cri:(Criaillement,(La pintade cacabe,criaille)
Verbe du cri:(Cacaber,Criailler)

Nom original:(Poule de numidie chez les romains,poule de Turquie à la chute de l'empire byzantin,poule du Pharaon ou poule d'Inde au XVe_siècle)

La pintade est un animal omnivore,il se nourrit des insectes(Larves,vers,limaces, escargots)des graines et des plantes vertes.Il peut aussi consommer un mélange de céréales (blé,maïs).De l'eau propre et fraîche est indispensable à son bien-être.

La pintade vit dans les steppes,et les lisières de forêts.On la trouve également en captivité sous forme domestique partout dans le monde.

Stéphanie Boursiquot

17/09/2025

Gwo salitasyon pou nouvo fanatik mwen yo! Carlos Porter, Rochemite Frederic

*L'hareng Saur*Non syantifik:Clupea harengus. Fanmi:Clupeidae.Orijin :Nò peyi Ewop.Tip:PwasonLòt non yo ba li:(Sadin Kan...
17/09/2025

*L'hareng Saur*
Non syantifik:Clupea harengus.
Fanmi:Clupeidae.
Orijin :Nò peyi Ewop.
Tip:Pwason
Lòt non yo ba li:(Sadin Kanadyèn).
Vitamin:B3,B6,B12, C,D,kalsyòm,fosfò,zen,kuiv,yòd,selenyòm,fè.

*10 byenfè aran sò*
1)Pwoteje kè w ak veso w.
2)Pèmèt san w byen sikile.
3)Kenbe sèvo w an sante.
4)Fasilite aprantisaj lakay timoun.
5)Li itilize nan tretman kont rim,asm,atrit.
6)Kontribye nan sante zo ak dan
7)Prevni kansè pwostat.
8)Redui fatig.
9)Prevni maladi kadyovaskilè.
10)Pèmèt devlopman newolojik optimal fetis la.

*Mefè aran sò*
Ou dwe evite aran sò si w soufri maladi gout ak ipètansyon.

*Stéphanie Boursiquot*
Bonjou
Bon lajounen.

*Moringa*Non syantifik:(Moringa oleifera)Famille(Moringacée)Orijijn:(End)Vitamin:(A,C,D,Kalsyòm, Potasyòm,Fè,Zen).Lòt no...
16/09/2025

*Moringa*

Non syantifik:(Moringa oleifera)
Famille(Moringacée)
Orijijn:(End)
Vitamin:(A,C,D,Kalsyòm, Potasyòm,Fè,Zen).
Lòt non yo ba li:(Arbre à raifort, plante miracle,Ben ailée).

*Byenfè Moringa*
1)Amelyore kalite espèm lakay gason
2)Pèmèt ou dire plis e gen yon bon ereksyon.
3)Trete konstipasyon
4)Lite kont bakteri nan lestoma.
5)Pwoteje sistèm iminitè w.
6)Bon pou ipètansyon.
7)Grenn moringa itilize pou trete dlo ki non potab.
8)Li anbeli e adousi po w
9)Lite kont vyeyisman selilè.
10)Ede w megri.
11)Bouste enèji w.

Fèy yo konsome frèch nan salad,pla cho,legim,sòs,tankou epina.
Gous yo kapab griye oubyen kuit a vapè.
Grenn yo kapab prepare sou fòm pòp kòn(Li pi fasil pou manje l avèk bè)
EKòs yo konsome nan peyi cho sou fòm tizann.

Evite achte rasin yo nenpòt kote,sof nan famasi,paske ekòs la genyen yon sibstans ki toksik ladan.

Stéphanie Boursiquot

Rubrique Diversité Le Canard Domestique Nom scientifique:(Anas Platyrhynchos domesticus)Famille:(Anatidés)Espérance de v...
15/09/2025

Rubrique Diversité

Le Canard Domestique

Nom scientifique:(Anas Platyrhynchos domesticus)
Famille:(Anatidés)
Espérance de vie:5 et 15 ans selon les conditions de vie.
Origine: Amérique du Sud.
Nom de la femelle:Cane
Poids:1,5 kg et 5 kg pour les adultes.
Nom du cri du Canard:(Cancan)
Verbe du cri:( Cancaner,caqueter,Nasiller,nasillonner)
Autre nom:(Malard(Le canard Mâle)
Nom du bébé canard:(Caneton)
Jeune femelle:(Canardeau,canette)
Jeune oisillon:(Canichon)

Le canard Domestique est omnivore.Son alimentation est variée,elle est composée de grains(blé,orge,maïs),de légumes frais(Salade, épinards, concombre, carottes),de fruits (raisins, petites poires), d'insectes,de vers et d'autres petites proies aquatiques s'il a accès à une mare.

Il vit dans une ferme ou un espace extérieur aménagé nécessitant un point d'eau pour boire et nager,un abri pour se reposer et pondre,et de l'espace pour se déplacer.

Il apprécie aussi un sol avec une litière de paille ou de copeaux.

Stéphanie Boursiquot

*Le Mélisse*Non syantifik;Melissa officinalis.Fanmi:Lamyase,labyase,labye.Orijin:Sid Ewop,Pwòch Oryan.Lòt non yo ba li:M...
13/09/2025

*Le Mélisse*
Non syantifik;Melissa officinalis.
Fanmi:Lamyase,labyase,labye.
Orijin:Sid Ewop,Pwòch Oryan.
Lòt non yo ba li:Mant vèt,dous,blanch,krepi,frize,mant mawokèn,melis sitwonèl.
Koulè:Vè fonse.

*Melis*,se yon plant awomatik,fèy li itilize pou pafime, jele,siwo,ji,te.
Melis rich an vitamin A,B1,B3,B6,B9,B12,vitamin C,D,E.

*10 byenfè melis*
1)Li amelyore kalite somèy ou.
2)Li lite kont anksyete ak estrès.
3)Li soulaje tèt fè mal.
4)Li lite kont gaz entestinal.
5)Li soulaje doulè règ.
6)Konbat èpès labyal.
7)Li swanye grip.
8)Li bon pou po
9)Li ede nan tretman maladi(Alzheimer)
10)Li se yon anti-oksidan.

*Mefè Melis*
Si w ap konsome somnifè, ou pa dwe bwè te melis.
Li rekòmande pou fanm ansent oubyen k ap alete BB, konsilte(Obstétricien)avan yo konsome melis.
Melis san danje, lè l konsome pandan yon peryòd 4 mwa pa adilt, e yon mwa pa nourison ak timoun piti.
Tout fwa,si kantite dòz la depase,li ka ba ou;Noze,vomisman,doulè abdominal,vètij,diminye rit kadyak ou,chit tansyon ateryèl, somnolans, respirasyon siflant.

*Stéphanie Boursiquot*
Bonjou
Bon lajounen.

*Gros thym*Non syantifik:Plectranthus amboinicus.Fanmi:Lamyase.Orijin:Inde,Seychelles,sud-est de l'Asie,Afrique.Wotè:60 ...
12/09/2025

*Gros thym*
Non syantifik:Plectranthus amboinicus.
Fanmi:Lamyase.
Orijin:Inde,Seychelles,sud-est de l'Asie,Afrique.
Wotè:60 a 120cm.
Non kreyòl:Gwo mant,gwo ten.

Gwo ten se yon plant èbase,ou kapab konsome l kri avèk pen ak bè oubyen benyè,nan pla pou w amelyore savè l,pou w tranpe vyann.

*9 byenfè ki genyen nan gwo ten*
1)Konsomasyon ji ak fèy gwo ten,bon pou trete tous,grip,bwonch,gòj fè mal.
2)Li soulaje twoub dijestif.
3)Lwil gwo ten trete maladi respiratwa.
4)Fèy gwo ten itilize pou swanye ilsè lestoma.
5)Li trete maladi po ak boule.
6) Lwil la itilize pou trete kap nan cheve.
7)Li bon pou fyèv.
8)Li elimine strès.
9)Li soulaje doulè nan kou, tèt fè mal ak do fè mal.

*Mefè ki genyen nan fèy gwo ten*
Li dekonseye pou moun ki soufri ipètansyon,pwoblèm kè,fanm ansent,li kapab pwovoke dezekilib òmonal.

*Stéphanie Boursiquot*
Bonjou
Bon lajounen

°LE CHEVAL°Nom scientifique;(Equus ferus caballus)Famille:(Équidés)Nom de la mère:(Jument)Nom du petit:(Poulain)Origine:...
11/09/2025

°LE CHEVAL°

Nom scientifique;(Equus ferus caballus)
Famille:(Équidés)
Nom de la mère:(Jument)
Nom du petit:(Poulain)
Origine:(Amérique du Nord)
Espérance de vie:(Entre 25 et 30 ans)
Poids:(420kg)
Vitesse(71km/h)
Nom du cri du cheval(Hennissement)
Autre nom du cheval:(Bidet,destrier,haquinée,palefroi)

Le cheval est un grand mammifère herbivore.Il se nourrit d'herbe fraîche ou séchée, ainsi que de l'entisalle et de la paille.
Il vit dans les prairies,les steppes à l' état sauvage, dans les écuries,boxe ou pâturages à l' état domestique.

À 18 mois,le petit du cheval est sevré de sa mère.
La jeune jument est appelée pouliche.
Le nom poulinière est donné à la jument utilisée pour la reproduction.

Stéphanie Boursiquot

*Fenouil ou fenouil commun*Non syantifik:Foeniculum vulgare.Fenouy se yon plant ki fè pati de legim vivas ki pafwa bizan...
10/09/2025

*Fenouil ou fenouil commun*
Non syantifik:Foeniculum vulgare.

Fenouy se yon plant ki fè pati de legim vivas ki pafwa bizanyèl nan fanmi apyase itilize pou alimantasyon.
Li rich an sodyòm, potasyòm, manyezyòm, kalsyòm, fè, vitamin C, B12,B6,ak vitamin D.Lòt non yo ba li se:Faux anis,Fenouil puant.
Li orijinè de basen mediterane. Ou kapab konsome l kri oubyen kwit. Genyen fenouy ki dou e ki anmè.

*7 byenfè ki genyen nan fenouil*
1)Li trete doulè règ.
2)Li soulaje kolik lakay timoun.
3)Trete twoub dijestif.
4)Trete enflamasyon pa vwa respiratwa.
5)Bon pou moun ki pa gen apeti.
6)Bon pou moun ki paka wè règ yo.
7)Li stimile lèt lakay fanm k ap alete BB.

*Mefè ki genyen nan fenouy*
Li dekonseye pou fanm ansent e pou fanm ki deja soufri kansè òmonodepandan. Konsomasyon grenn fenouy pa sipoze depase 7g pa jou.

*Stéphanie Boursiquot*
Bonjou
Bon lajounen.

Rubrique Diversité Le Rossignol Philomène Nom scientifique:(Luscina megarhynchos)Famille:(Muscicapidée)Espérance de vie:...
09/09/2025

Rubrique Diversité

Le Rossignol Philomène

Nom scientifique:(Luscina megarhynchos)
Famille:(Muscicapidée)
Espérance de vie:(4 à 6 ans à l'état sauvage)
Origine:(Europe)
Poids:(18 à 27g)
Nom du bébé Rossignol:(Rossignolet)
Nom du cri du rossignol:(Gazouille,pupule,siffle,gringotte,glouse)
Nom de la femelle:(Rossignole)

C'est un oiseau migrateur au plumage brun roux et gris brunâtre.
Il vit dans les haies,les petits bois,jardins.
Il mange les insectes,vers de terre, araignées,baies en été et leurs larves.
Le Rossignol est un symbole d'amour.

Stéphanie Boursiquot

*Pepino melon*Non syantifik:Solanum muricatum.Fanmi:Solanase.Orijin:Amerid Sid.Non franse:Concombre.Lòt non yo ba li:(Po...
08/09/2025

*Pepino melon*
Non syantifik:Solanum muricatum.
Fanmi:Solanase.
Orijin:Amerid Sid.
Non franse:Concombre.
Lòt non yo ba li:(Poire-melon,mortelle de wallis).
Vitamin:(A,C,K,azòt,fosfò,potasyòm)
Non anglè:Gingeng.
Preparasyon:(Ji, salad fui, pepit chokola,sòs,tat,konfiti.
Ou kapab manje l kri avèk po oubyen san po.

*8 byenfè pepino-melon*
1)Ede w pèdi pwa.
2)Redui risk kansè nan kolon.
3)Fasilite somèy.
4)Ranfòse sistèm iminitè w.
5)Favorize sante po w.
6)Soulaje doulè nan lestoma,bwonch,rim ak grip.
7)Elimine konstipasyon.
8)Amelyore vizyon w.

*NB* Ou dwe konsilte yon medsen avan ke ou konsome fui sila a.

*Stéphanie Boursiquot*
Bonjou
Bon lajounen

Adresse

Impasse Placide # 18, Delmas 42
Delmas
HT6120

Téléphone

+50934866564

Site Web

Notifications

Soyez le premier à savoir et laissez-nous vous envoyer un courriel lorsque Enpòtans plant ak fwi yo/ Eske w Te Konnen ll ak Stéphanie Boursiquot. publie des nouvelles et des promotions. Votre adresse e-mail ne sera pas utilisée à d'autres fins, et vous pouvez vous désabonner à tout moment.

Contacter La Pratique

Envoyer un message à Enpòtans plant ak fwi yo/ Eske w Te Konnen ll ak Stéphanie Boursiquot.:

Partager

Share on Facebook Share on Twitter Share on LinkedIn
Share on Pinterest Share on Reddit Share via Email
Share on WhatsApp Share on Instagram Share on Telegram

Type