Tessans Tankar

26/06/2025

Nej, jag kan inte göra dig hel och totalt bekymmerfri när du går härifrån efter en vägledning.

MEN, jag kan lova dig att jag sitter kvar här när du har gått. Jag sitter kvar, sänder energi och kärlek och låter ljusen jag tände innan du kom, brinna ut.

Och det gör jag med en känsla av att jag gett dig en del av mitt hjärta samt en resväska med verktyg.
Den resväskan är fullproppad med kärlek, inspiration, insikt, kunskap (om hur du ska hantera livet) och hur du sätter dig själv i fokus.

Mitt främsta ansvar med den här gåvan jag besitter, är att jag ska få dig att förstå och känna hur jävla fantastisk du är.
Oavsett vad, eller vem, som drabbat dig.

Det finns ingenting, INGENTING, som är mer viktigare än DU.
Det finns en anledning till att flygvärdinnorna säger att du som förälder ska sätta på dig masken först.
Oavsett om du är förälder eller inte, du kan aldrig rädda någon annan om du inte RÄDDAR DIG SJÄLV FÖRST.

Jag har suttit i vägledningar med människor av så många olika kategorier, så jag vill verkligen få er att fatta.
Jag vill att ni förstår min smärta över att människor i vårt samhälle har helt förutfattade åsikter om varandra, och tror att dom har rätt att döma någon. Som att de besatt nåt jävla tolkningsföreträde.

Det gör mig både arg och jävligt ledsen och bedrövad!

Jag har haft alla kategorier av människor hos mig.
Som väljer att komma till mig, och som jag tar emot med respekt och öppna armar.

För mig är det helt ointressant om du är polis, kändis, brottsoffer, åklagare, youtuber, influencer, drogmissbrukare, alkoholist, arbetslös, mångmiljonär, advokat, eller läkarstudent.
Eller brottsdömd, som är här på din 60 min permission.

Jag dömer inte.
Jag bara känner en kärlek till att kunna vara den, den som hjälper dig att förstå meningen att finna kärleken till dig själv.

Samt att jag vill att du ska förstå att vi faktiskt inte bara ”lever en gång”.
Vi lever varje dag!
Dör gör vi däremot bara en gång.
Så fram till dess ➡️ lev, lev, lev!
❤️

27/05/2025

Häromdagen hade jag en vägledning via tel med en kvinna som är fast i en gammal relation.

Det spelar ingen roll att det gått ett år, hon har fortfarande inte riktigt kommit vidare.
Vi pratade mycket om hur deras relation såg ut under det decennium de var ett par, och det hon upplevt i sin relation är inget främmande för mig.

Det här med narcissism och gaslighting är tyvärr en vanlig förklaring till varför man har så svårt att släppa taget.

Så här; när man varit i en relation där man alltid varit tvungen att anpassa sig efter den andra personen, tappar man greppet om sig själv och gör avkall på sina egna känslor, tankar, behov och drömmar.
Det enda man tillslut jagar efter, är den andra personens bekräftelse på att man beter sig rätt och sätter hen i första hand.

Så till alla er som befinner er i en situation där ni (tror ni) saknar någon som hela tiden utnyttjat din godhet.
Ni behöver höra detta:

Du jagar inte personen för att du älskar den.
Du jagar personen för att du, innerst inne, fortfarande försöker bevisa för dig själv att du är värd att bli vald.

Det är ingen slump att vissa ibland hamnar i relationer med människor som inte fullt ut kan närvara – vårt nervsystem spelar upp ett gammalt mönster och förväxlar igenkännande (alltså mönstret där du ALDRIG kan vara bra nog) med kärlek.

Om man dyker tillräckligt djupt i människors olika trauman, handlar de ofta om kärlek.
Eller snarare bristen på den.

När någon distanserar sig från dig, känner du smärtan av abstinens.
När och om de kommer tillbaka, om så bara för en kort stund, känner du den där vågen av lättnad... men, det där du känner är dopamin- inte kärlek.
Du är enbart beroende av cykeln av deras bekräftelse.

Det är den hårda sanningen.
Om du drivs av rädslan av att en toxisk person försvunnit ifrån dig, är det inte kärlek.
Det här handlar inte om dem, det handlar om den delen av dig som fortfarande tror att kärlek är något du måste förtjäna.

DU förtjänar SÅ mycket mer är den kampen, för du kan aldrig vinna.
Ribban kommer höjas.
Alltid höjas.
Ju hårdare du försöker, desto snävare blir kraven på dig.

1. Bli medveten:
Inse att du är i ett mönster.
Att identifiera det är det första steget.

2. Självreflektion:
Fråga dig själv varför du känner behovet av att "förtjäna" kärlek. Finns det tidigare erfarenheter som påverkar dig?

3. Sätt gränser:
Bestäm vad du accepterar och inte accepterar i en relation.
Håll fast vid dessa gränser.

4. Självvård:
Fokusera på att bygga upp din självkänsla genom aktiviteter som gör dig glad och stolt över dig själv.

5. Bryt kontakten:
Om möjligt (vilket det faktiskt är i 99,9% av alla fall) ta avstånd från personen eller situationen som triggar mönstret.

6. Sök stöd:
Prata med vänner, familj eller en terapeut som kan ge dig perspektiv och verktyg för att hantera dina känslor.

7. Var tålmodig:
Förändring tar tid.
Var snäll mot dig själv och fira små framsteg.

Genom att AKTIVT
arbeta med dessa steg kan du börja bryta mönstret och skapa hälsosammare relationer.

Jag finns tillgänglig för vägledning, välkommen att boka tid via Messenger eller sms ❤️

Ta hand om dig, reflektera och känn kärleken till dig själv!

23/05/2025

När mörkret tar över – en röst om psykisk ohälsa och livets skörhet.
Här är MIN röst.

Efter fyra veckor med praktik på en sluten rättspsykiatrisk avdelning trodde jag nog att jag skulle känna mig ganska splittrad.
Men jag är inte det, jag är inte splittrad.
Inte alls.
Jag så jävla stolt över att ha fått delta i den här verksamheten, (som är en av hela vårdapparatens ABSOLUT VIKTIGASTE del)
och fått bidra till vården och samhället.

Jag har fått uppleva ynnesten av att hjälpa människor med komplexa psykiska problem, och samtidigt jobbat på att upprätthålla säkerheten.
Det har varit givande på så många olika sätt att det är svårt att sätta ord på erfarenheterna.

Det är utmanande och känslomässigt krävande att jobba inom vården, oavsett vilken del av vården man verkar i.

Men att dagligen möta människor som lider av svåra psykiska sjukdomar, som kan vara våldsamma eller självdestruktiva, kan vara väldigt utmanande.
Väldigt utmanande.

Jag känner en stor respekt för personalen som arbetar inom vården, och framförallt inom psykiatrin (DEFINITIVT rättspsykiatrin) VARJE DAG!
Och värt att nämna, är att JAG känner en respekt till mig själv som klarade denna praktik utan problem.
Det var en utmaning, inom vården får man lära sig att ”se personen bakom sjukdomen”, och även att ”se personen bakom brottet”
Det är så oerhört viktigt.
Och svårt.
Men inte för mig.

Jag har det inte i mig, dömandet.
Jag har aldrig någonsin i hela mitt liv, dömt någon ohörd.
Och jag vet att människor kan må så jävulskt dåligt psykiskt, så att de begår brott som är ofattbara.
Ofattbara brott för oss som hör om det, men även för de som utför brotten.

Vi måste förstå att det finns sjukdomar som inte syns, men känns.
Generellt är det så mycket lättare att förstå att en människa är sjuk, om den tex sitter i rullstol eller har andra uppenbara fysiska symptom.
Men det finns också de personer där det sjuka inte syns på, på utsidan.

Jag besatt teoretisk kunskap innan denna praktik, men fy fan vad mycket mer jag lärt mig om psykisk ohälsa, bemötande och gränssättning.

Det hade kunnat varit ytterst troligt att jag behövt bearbeta de många intryck och känslor jag upplevt efter dessa fyra veckors arbetspass, men nä- jag är tämligen säker på vad min uppgift här i livet handlar om framöver.
Jag kommer jobba inom psykiatrin.

Varje dag, i varje hörn av vår värld, kämpar människor med osynliga demoner.
Psykisk ohälsa är inte en defekt, utan en kamp mot krafter som river och sliter inifrån.
Det är en smärta som inte syns, men som känns så oerhört djupt.

Tänk dig att vara fast i en mardröm utan att kunna vakna. Att varje andetag känns som en kamp, varje dag som en evighet.

Drogutlösta psykoser är nog det mest skrämmande, obehagligaste och samtidigt det mest intressanta jag lärt mig under den senaste tiden som studerande.
Psykoser medför paranoia och hallucinationer som känns MYCKET verkliga.
Den psykiska smärtan kan inte jämföras med den fysiska, den är ofattbar.

Jag har, sen jag var ung, blivit provocerad av människor som avfärdar det psykiska.
Som att det inte räknas.
Bara för att det inte syns utanpå en människa.
Ni som resonerar så har fel.
Vi måste se våra medmänniskor mer, och försöka förstå att allt inte syns utanpå.

SKR, Sveriges kommuner och regioner, redovisar i en kartläggning av psykiatrin i siffror 2018, att besöken till Barn och ungdomspsykiatrin samt vuxenpsykiatrin har ökat med 365 000 besök mellan 2016-2018.
365 000.
Ridå.

Jag önskar att den psykiatriska vården hade kommit längre, men tyvärr finns det inte tillräckligt med resurser för att kunna hjälpa alla som behöver det.
Det smärtar mig.

Jag ska begränsa mig även fast jag har så mycket mer att säga, men det får komma upp vid annat tillfälle.

Avslutningsvis, om du kämpar med psykisk ohälsa, snälla, kom ihåg att du inte är ensam.
Dina känslor är giltiga, din smärta är verklig, och det finns hjälp att få.
Våga sträck ut en hand, våga dela din smärta – det är det modigaste du kan göra

Och till er som har förlorat någon till suicid– sorgen är obeskrivlig, en bottenlös avgrund av saknad och tusen frågor.
Ni är inte ensamma.
Jag finns här.
Jag kommer försöka hjälpa dig att hitta varenda verktyg jag kan, för att hjälpa dig att komma vidare i sorgen.

Till sist, låt oss tillsammans skapa en värld där psykisk hälsa prioriteras, där varje liv räknas, och där vi aldrig slutar lyssna på de som lider i tysthet.

❤️🙏

Andlig vägledning/ Tarotläggning �

18/05/2025

När tystnaden ekar högre än orden, när väntan blir en tung börda, då är det dags att lyssna inåt.
Uteblivna svar är också svar.
De viskar om vägar som inte är menade för oss, om dörrar som förblir stängda.

Att hålla fast vid något som inte ger gensvar är som att försöka vattna en blomma i betong – det tär mer än det ger.

Släpp taget.
Inte med bitterhet, utan med insikten om att du förtjänar mer. Mer än obesvarade frågor, mer än halvhjärtade försök.
Släpp taget och frigör dig själv. Vänd blicken mot horisonten där nya möjligheter väntar, där hjärtat kan läka och finna ny näring.

Det är inte ett misslyckande att släppa taget, det är ett steg mot självinsikt och självbevarelsedrift.
Du skapar plats för det som verkligen är menat för dig, för de människor som ser dig, hör dig och värdesätter din närvaro.
Låt tystnaden vara en läxa, och gå vidare med ett hjärta som är redo att blomstra på nytt.

Att släppa taget handlar i grunden om att återta kontrollen över ditt eget liv och välbefinnande.
Det är ett aktivt val att inte längre låta något eller någon som inte bidrar positivt till ditt liv fortsätta att påverka dig negativt.
Här är några viktiga aspekter av syftet med att släppa taget:

1. Skydda din energi och ditt välbefinnande:
Att hålla fast vid något som inte ger dig något tillbaka – vare sig det är en relation, en dröm eller en förväntning – kan vara otroligt dränerande.
Det suger din energi, skapar stress och kan leda till känslor av frustration, sorg och hopplöshet. Genom att släppa taget skyddar du din mentala och emotionella hälsa.

2. Skapa plats för nytt:
Livet fungerar ofta så att när en dörr stängs, öppnas en annan. Men om du är för upptagen med att stirra på den stängda dörren, kanske du missar den nya möjligheten som presenteras.

Att släppa taget skapar utrymme för nya erfarenheter, relationer och möjligheter att komma in i ditt liv.
Det handlar om att öppna dig för det okända och lita på att det finns något bättre där ute för dig.

3. Främja personlig utveckling: Att släppa taget är inte alltid lätt. Det kan kräva mod, självinsikt och en vilja att konfrontera dina egna rädslor och osäkerheter. Men genom att gå igenom den här processen växer du som person.
Du lär dig mer om dina egna behov och gränser, och du utvecklar en större förmåga att hantera förändringar och motgångar i framtiden.

4. Återta din makt:
När du släpper taget, slutar du att vara ett offer för omständigheterna.
Du tar tillbaka makten över ditt eget liv och bestämmer dig för att gå vidare på ett sätt som är bäst för dig.
Det är ett aktivt val att inte längre låta någon annan diktera ditt värde eller din lycka.

Sammanfattningsvis är syftet med att släppa taget att skapa ett mer meningsfullt, balanserat och glädjefyllt liv för dig själv.
Det handlar om att prioritera ditt eget välbefinnande, öppna dig för nya möjligheter och växa som person.

❤️🙏

17/04/2025

Efter de senaste veckorna av vägledning, känner jag att jag måste vara extra tydlig, i all välmening såklart 🙏❤️

Men, många är ni som lever i den här världen, där ni prioriterar ANDRAS behov framför era egna.
Jag vet, och jag hör er när ni opponerar er kring att barnen, partner, vännerna osv, osv är viktigare och kommer i första hand.

Jag HÖR er, tro mig.
Men jag nöjer mig inte med den förklaringen.
Sorry not sorry.
MIN förklaring är enkel och helt odramatisk;
Genom att sätta dig själv i första hand, bygger du en självkänsla och en självrespekt, och kan därigenom skapa hälsosamma relationer.

Med självkänsla och självrespekt kan du sätta sunda gränser i alla relationer och situationer.
Att sätta sig själv i första hand handlar INTE om att vara självisk, det handlar om att förstå och anamma vikten av DITT eget värde, DIN lycka och DITT välbefinnande.

När DU mår bra kan du ge mer av dig själv till andra, och därigenom också bygga starkare och mer hälsosamma relationer till andra.
Ingen raketforskning så att säga.

När vi befinner oss i en ohälsosam relation kan vi däremot uppleva negativa fysiska symptom, och de är inte att skoja bort.

Stressen du känner kan leda till en rad av fysiska symptom som huvudvärk, muskelspänningar och magproblem.
Samt hjärt och kärlsjukdomar.

Att du tex inte får tillräckligt med sömn leder till bland annat minskad reaktionsförmåga i trafiken, till ångest, irritation och depression.

Som sin tur, i långa loppet kan leda till hjärtsjukdomar.
FÖR ATT: psykisk och emotionell stress ökar blodtrycket, vilket i sin tur…ja du fattar.

Det finns SÅ många aspekter kring att sätta oss själva i fokus som vi måste förstå, och jag önskar verkligen att ni alla som är här inne och läser förstår vikten av det.

Att komma till insikt om att man tex befinner sig i en ohälsosam relation, som ofta är en anledning till att vi glömmer bort oss själva, kräver en viss styrka.
Och jag är övertygad om att det här inlägget kan hjälpa till viss del iallafall.

Allt jag säger, handlar om att du ska förstå att du förtjänar att bli älskad, respekterad och uppskattad för den du är.
Återuppta din styrka, din röst och ditt JAG.

Lev aldrig någonsin i skuggan av någon annan.
Att sätta gränser är inte fegt, det är en handling av mod.
Återta din självkänsla, omfamna dig själv och den person du verkligen är.
Inse vad du är värd.

Tillåt dig inte att drunkna i en strid ström av negativitet, kritik, tyngd och tystnad som någon eller något omger dig med.
Låt det inte släcka din låga.

Var dig själv trogen, sätt dina känslor först.

Sortera bort, kasta, lägg i högar och behåll det som är VÄRT för hjärta själ och välbefinnande.
Påbörja läkning och skapa plats för kärlek.
Skapa plats för äkta kärlek och respekt för ditt eget liv.

Var sann, snäll och kärleksfull mot dig själv.
Det är det enda jag vill.

Tack för att du läste och är här på min sida ❤️

Boka tid för vägledning via messenger eller sms 072-3331668 🔮

02/04/2025

Jag har under senaste tiden haft flera läggningar/ vägledningar som handlat om att släppa taget. Det är ett återkommande tema, och jag tänkte att jag skulle gå lite djupare in på ämnet.

Att släppa taget om någon, något eller om en händelse, innebär alltid en förlust av något slag. Förlust innebär sorg och tomhet och det är en process som tar av vår energi.
Jag upplever att många håller fast vid personer eller händelser i en falsk intalan att man måste bearbeta och förstå allt innan man kan släppa taget, man intalar sig själv att man måste få svar.

Det finns ibland inga svar att få, inget att förstå, och stannar vi kvar fastnar vi i ”ältet”.
Det är en fälla där ältandet håller oss kvar i en situation vi skulle släppt för längesedan.
Ju längre vi är kvar i vårt ältade, desto starkare fäste får de jobbiga tankarna och känslorna.

Vi behöver inte alltid få svar på varför vi blivit förrådda av en partner, baktalade eller svikna av en vän.
Vad är det för svar du vill ha av någon som du litat på svikit ditt förtroende? Vad förväntar du dig?
Vad kan personen som svikit dig säga för att allt ska kännas ogjort?

Varför jaga en förklaring av någon som redan bevisat sin brist på medmänsklighet? Skadan är redan skedd och svaren gör ingen skillnad.
Svaren finns aldrig att söka hos de som skadar eller sviker oss, svaren måste vi hitta inom oss själva.

Att någon gör oss illa, är otrogen eller sviker oss, är ALDRIG vårt eget fel och vi ska aldrig klandra oss själva.
Det ansvar vi bär är att inte förminska oss själva när såna saker händer, och börja ifrågasätta den andra personen och marknadsföra oss själva med saker som ”jag har gjort allt för dig/ vi har barn tillsammans” osv osv.
Vi ska aldrig någonsin vara övertydliga med våra goda sidor mot någon som trots detta ändå valt att svika.
Det fyller inget syfte.
Det är ju knappast så att personen ifråga där och då vaknar upp och ”ja just ja, det hade jag glömt, förlåt”.

Och helt ärligt, vill du ens ha tillbaka en person som så hänsynslöst kastat allt det ni hade tillsammans åt sidan?

Svaren vi efterfrågar är inte av någon vikt, vi måste inte förstå för att kunna gå vidare.
Ondska går inte att förstå, det går inte att förklara begreppet ondska hur mycket vi än grubblar och vänder oss vrider på det. Ondska är ondska, det finns inget mer att förstå.

Vid mina vägledningar jobbar jag mycket med acceptans.
Det är så oerhört viktigt att vi lär oss acceptera det vi inte kan påverka eller förändra.
Att vi förstår vikten av att släppa taget om saker vi inte kan kontrollera.
Vi måste lägga fokus och energi på det vi kan påverka.

Och det viktigaste är oss själva och vårt eget mående, vår inre moralkompass och själsliga frid. Lägg fokus på det och DE som betyder något för dig och stärk banden med människor som finns för dig, och stärk framförallt banden dig själv.

Släpp den som valt bort dig, sänk inte dig själv och ditt egenvärde genom att berätta hur bra du är och hur mycket personen sårat dig.
Du måste inse att det inte är DU som förlorat något i sammanhanget, det är inte din förlust.

Jag vet att det gör ont att bli lämnad, det gör ont om man blir utsatt för otrohet och svek, men det gör ÄNNU ONDARE om vi står på våra bara knän och ber om förklaringar och söker svar till VARFÖR av själva förrädaren.
Den som behandlat dig så, är inte ens värd att få förklara sig eller komma med div orsaker och anledningar till varför hen kunde behandla dig som skräp och ingenting värd.

Vi måste släppa taget om allt det vi inte kan förändra.
Det viktiga att tänka på är inte ATT vi håller kvar saker i vårt minne och i våra tankar, utan VAD för tankar och situationer vi håller fast vid.
Det finns saker i våra minnen som gör oss lyckliga och euforiska, och saker som trycker ner oss och gör oss illa.
Låt ingen som behandlar dig illa stanna kvar i ditt sinne och ta av din värdefulla energi.

Vi måste förstå att människor kommer och går i våra liv, och vi måste släppa de personer som redan släppt oss genom sitt svek.
De har ingen rätt att ta plats.
Den som sårat dig och gjort dig illa, släppte taget om dig och det NI som en gång funnits i samband med sina handlingar. Det räcker.

Personen som gjort dig illa kommer inte ge dig det avslut du (tror att) du behöver, du måste hitta det själv.

Stå upp för dig själv, älska dig själv och låt aldrig någonsin någon förminska din kärlek till dig själv ❤️

Andlig vägledning/ Tarotläggning �

30/11/2024

Du måste tänka, och lyssna till vad hjärtat och magen säger.
Jag vet att det är svårt.
Men du MÅSTE.
❤️

27/10/2024

Har du hört talas om gaslighting?
Det har jag.
Jag har levt i ett sånt förhållande en gång.
Alldeles för länge.

För inte så länge sedan blev jag kontaktad av en kvinna som har varit i en relation med samma narcissist som jag, och vi hade ett väldigt fint samtal.
Jag är väldigt tacksam för att hon sträckte ut en hand.
Jag är läkt och har kommit över den jobbiga upplevelsen för länge sedan, men det var fint att få dela känslor och upplevelser med någon som verkligen vet exakt hur det känns.

Låt mig förklara mer om fenomenet Gaslightning.
Gaslightning är en form av psykisk manipulation där syftet är att få en person att ifrågasätta sig själv och sina egna sinnen och upplevelser.
Målet är att du ska börja tvivla och inte längre lita på din magkänsla.

Vanliga företeelser vid gaslighting är anklagelser, psykisk misshandel och att ge felaktig information.
Just gaslighting är ett verktyg som ofta används av narcissister, alltså de med en överdriven självkänsla och överskattad självbild.
De som PÅ RIKTIGT tror och lever efter att de är facit.

Narcissister använder gaslighting systematiskt för att störa din uppfattning om verkligheten och för att få makt och kontroll och sänka din självkänsla.
Och kontrollbehovet kommer många gånger från att förövaren är rädd för att bli lämnad, är svartsjuk eller har ett behov av att dominera.

Det är alltså en medveten attack av narcissisten att ljuga och fabricera att olika händelser och samtal aldrig har ägt rum och försöka övertyga dig om att det är något fel på dig.
Att DU är mentalt instabil, inte hen.

Gaslighting är också något som ofta smyger sig på.
Plötsligt börjar du känna att hjärnan inte längre kan sortera och att du känner dig glömsk.
I början tänker man att man har uppfattat fel, kanske är det jag som missat något?

Sen när du inser att det är återkommande händelser börjar man i regel försvara sig , till sist känner man inte längre igen sig själv och börjar tro på de ord som gaslightaren säger om en.

Gaslighting kan leda stor skada och till och med leda till posttraumatiskt stressyndrom, PTSD – och det kan behövas professionell hjälp att ta sig ur en sådan relation.
Här är fem varningssignaler att hålla koll på.

1. Du ifrågasätter dig själv hela tiden. Du ställer dig själv frågan ”är jag överkänslig?” tio gånger om dagen.

2. Du känner dig ofta förvirrad, eller tror att du håller på att bli galen.

3. Det är alltid du som ber om ursäkt för allting.
Du hittar på ursäkter inför andra för att bortförklara gaslightarens beteende.

4. Du märker att du håller inne med information och inte berättar något för vänner, släkt och familj, för att slippa komma med ursäkter eller förklaringar.

5. Du vet att något är väldigt fel, men du kan inte riktigt uttrycka vad det är, inte ens inför dig själv.

24/09/2024

Det verkar vara en tuff tid för många just nu, och jag kan se en röd tråd i mina tarotläggningar och vägledningar.
Den där rent utsagt FÖRJÄVLIGA olyckliga kärleken!

Många är ni som är hjärtekrossade, förtvivlade och nästintill tröstlösa.
Det gör mig ont att se så många vackra själar vara så nedbrutna och trasiga ända in i själen 💔

Jag kanske inte kan trolla, och jag är ingen fe som kan svinga mitt trollspö för att i ett h*j förändra situationen.
Men jag finns här.
Jag finns här och kan ge dig klarhet i situationen.
Jag finns här för att lyssna, trösta, reda ut och vägleda dig framåt.

Mina, och dina skyddsänglar finns alltid med mig i mina vägledningar för att återge dig styrkan och för ge dig ett inre lugn 🙏🏼

När livet känns tungt, när luften helt gått ur dig och allt känns tröstlöst så finns jag här.

Jag har tider kvar onsdag och torsdag (senaste tiden som går att boka är kl 13).
Skicka ett meddelande via Messenger eller sms/ ring 🔮

Jag välkomnar dig av hela mitt hjärta ❤️

28/07/2024

Jag vet att det vid mina vägledningar kan kännas konstigt att höra mig säga "Älska dig själv".
Det låter så klyschigt på något sätt.
Men det ÄR oerhört viktigt.

Det är också mycket svårt att beskriva hur man gör.
HUR i helv*te lär man sig att älska sig själv?
Jag är ingen expert, men lite insatt i ämnet är jag tack vare ett genuint arbete för min egen del.

Även om självkärlek är ett populärt koncept, ser såklart själva jobbet annorlunda ut för alla.
Om du är osäker på hur du ska börja jobba med din kärlek till dig själv, kan du öva på dessa tips som kommer nedan.
Det här för att gradvis börja älska dig själv.

För att börja denna resa, måste du vara villig att känna smärta och ta ansvar för dina känslor.
Det första jag tänker är en form av enklare meditation.
Hitta tid att få sitta ostörd för denna övning.
Sitt/ligg bekvämt och koncentrera dig på dina andetag. Var närvarande i din kropp och tillåt alla dina känslor som kommer upp till ytan.

Den här övningen handlar om att möta dina känslor istället än att springa ifrån dem.
Tillåt dig att gråta om du känner dig ledsen, låt ilskan forsa fram om det behövs.
Du behöver inte hitta en lösning på dessa känslor, tillåt dig att bara vara i känslan.
Att känna är inte farligt för dig, obehaglig, men inte farligt.
Alla känslor är informativa, de vill säga oss något, och du kan hitta svaren om du anstränger dig.

Det är superviktigt att du lär dig om dina känslor.
När en jobbig känsla dyker upp och nästan golvar dig, försök stanna upp och analysera vad som FAKTISKT orsakar din känsla.
Tänk på att det inte är SITUATIONEN du befinner dig i som är det viktigaste, det är REAKTIONEN som avgör hur du kommer må!
Om du lär dig om dina känslor, och lyssnar och analyserar dom (även de som kan orsaka dig smärta) så kommer du märka att du kan gå in i ett lugnare tillstånd, och hantera situationer annorlunda.

Vi har ofta falska övertygelser inom oss, som gör att vi målar upp saker som inte är sanna.
Att komma till bukt med detta kräver en djupare process.
Här måste du utforska ditt beteende på ett djupare plan.
Du ska lära dig om ditt beteende och VAD som händer inom dig, när en person eller situation orsakar dig smärta.
Är situationen verkligen som du först tror, eller kan din reaktion vara falsk?

Hur är din självkänsla i påtalad situation?
Vad säger ditt inre barn?
För det har vi alla ett!
Vårt inre barn är den absolut mest sårbara delen av oss själva och är kopplat till vår uppväxt. För vissa kan vårt inre barn vara mer påtagligt än för andra, vi har alla olika historier som innebär olika sår och vissa kanske smärtar lite mer än andra.
Därav hanterar vi människor situationer helt olika.

Analysera hur du tänker eller gör som orsakar de smärtsamma känslorna just NU?
De kan bestå av ångest, depression, skuld, skam, svartsjuka, ilska, ensamhet eller tomhet.
Låt svaret komma inifrån, från din intuition och dina känslor.
När du FÖRSTÅR hur du tänker eller vad du GÖR som orsakar dig dessa känslor, kan du bättre hantera obehagliga situationer.

Nu har vi kommit en bit in.
Men det är lång väg kvar.
Babysteps, men gå för den delen inte FÖR sakta.

1/ Dags att börja med kärleksfulla handlingar mot dig själv.
Ibland tror jag folk har en förmåga att tro att "älska mig själv" är en känsla som man bara ska/ kan trolla fram.
Och så funkar det ju såklart inte.
Ett bra sätt att jobba på att älska sig själv, är genom att tänka: VAD kan jag göra för att älska mig själv? snarare än HUR kan jag älska mig själv.

Vid det här laget har du ju redan öppnat upp för din smärta, du har gått in i ett slags lärande och startat en dialog med dina känslor.
Det är vad jag kallar att du utnyttjat din egen andliga vägledning!
Nu är det dags att kärleksbomba!

1/ Sluta jämför dig med andra. Tala om för dig själv att du är fullt tillräcklig!
Din tanke om oduglighet och otillräcklighet är en felprogrammering!
Koda om och inse att DU duger för att du är just DU!

2/ Ett sätt att komma bort från vår inre kritiker och börja älska sig själv mer är att istället fokusera på sådant vi är tacksamma över hos oss själva.
Kan dina ögon se?
Känn tacksamhet!
Kan dina ben gå?
Känn tacksamhet!
Kan dina lungor andas?
Känn tacksamhet!
Kan ditt hjärta älska?
Känn tacksamhet!

När du fokuserar på allt du har att vara tacksam över, istället för att jämföra med andra och döma dig själv, så fyller du på ditt inre med känslan att du är precis så fantastisk som du är.
Boosta på!

3/ Självkärlek och självrespekt går hand i hand.
Ofta är vi betydligt bättre på att respektera andra, ta hänsyn till andra och hålla våra löften till andra, än vi är gentemot oss själva.
Och det blir inte bra.

Om du på något sätt upplever att din omgivning inte respekterar dig så kan du vara ganska säker på att du har ”lärt” dem att behandla dig så till följd av att du inte respekterar dig själv.

Att älska sig själv är att ta sina behov på allvar.
LYSSNA på din kropps behov av vila, kärlek och omsorg.
Respektera och håll dina löften och avtal med dig själv.
Sluta betrakta dig själv som den lägst prioriterade människan av alla, du är tvärtom den VIKTIGASTE personen du har i livet!

4/ Se dig i spegeln varje dag och tala om för dig själv att du har oerhört fina ögon/ fin mun och ett vackert leende!
Det kan kännas skitfånigt men det funkar- tillslut har det blivit en vana.
KLÄ AV DIG NAKEN och älska prick ALLT du ser i spegeln! Varenda cm av din kropp ska hyllas!
Varför? För att den är DIN och DU och din kropp är ETT!
Ditt liv är en fakki*g magisk resa och du är här, NU!

5/ Gör mer av allt du älskar att göra.
Gör mer av ALLT som fyller dig med glädje och positiva känslor.
Du är INTE här för att bevisa ditt värde för någon.
Du är här för att leva ditt liv!
Ge dig själv tillåtelse att njuta av livet.
Du behöver inte förtjäna din egen kärlek för att ta emot livets goda.

Livets goda ÄR din kärlek till DIG SJÄLV!
Så sluta stå i vägen för dig själv, öppna famnen och ta emot!

❤️

Boka tid för vägledning via Messenger. Välkommen ❤️

Andlig vägledning/ Tarotläggning �

20/06/2024

Livet hörrni, livet.

Jävla käftsmälls-liv emellanåt.

Jag har knappt stått på benen sen i mitten av maj på grund av diverse skit som hänt och händer i mitt liv.
Och då skriker jag ibland rakt ut: JÄVLA HORLIV!
Eller JÄVLA FITTLIV.
Eller JÄVLA KUKLIV.
Eller allt tillsammans.

Inte för att det blir ett dugg bättre, men det KÄNNS bättre. Om så för en liten liten stund.

Häromveckan bet jag mig själv i fingret, sådär hårt så att det nästan gick hål.
Jag gjorde det bara för att leda bort den själsliga smärtan till en fysisk smärta.
Så ska man inte göra, men det bara blev så.
Sen grät jag.
Igen.

Jag är så jävulskt bra på att stötta andra människor i deras sorg, och i allmänhet- men när det kommer till mig själv så står jag helt tom.

Jag har sååå många helt fantastiska människor nära mig, som är villiga att ge all sin tid för mig- men jag stänger ner.
Jag går in i mig själv och stänger av.
Jag har fattat nu, att det är så jag fungerar och att det är så det behöver vara.

Oavsett hur mycket kärlek jag än känner från mina närmaste, så känner jag mig ändå ensam.
Och det är inget negativt, hur konstigt det än låter.
Den känslan är en resa jag måste göra inom mig själv, för att stärka mitt inre barn.

Det finns en liten Tessan, som inte riktigt har helat sig från skitupplevelser från det barn hon en gång var.
Så; då får man lära sig det när man är vuxen.
Det finns liksom inga andra alternativ.

Det finns mycket som gått mig förlorat i livet, en del saker sörjer jag enormt men en del inte.
En del saker har varit självvalda eftersom det inte fanns någon anledning att hålla fast vid det längre.
Och för att personer som medvetet ”gamblar” med en annan människas välbefinnande, inte har nån plats i mitt liv.

Känslan av att någon nära väljer att beté sig illa, och samtidigt vet om riskerna med det, men ändå fullständigt negligerar konsekvenserna- är en rätt tydlig handling.
Det gör en människa, iallafall mig, medveten om hur obetydlig jag är i den personens liv.
Helt sjukt, men också helt okej för min del- känslan är ömsesidig så att säga.

Sen finns de de här sakerna som gått mig förlorade utan att jag själv har fått valt.
De är, såklart, de jävligaste.
När vi förlorar i kampen mot saker som betyder mycket för oss, då tenderar fan hela jävla världen att rämna under våra fötter.
HORFITTKUKLIV.

Jag kommer förlora en kär vän till horfittkukcancern.
Våran älskade lilla katt är bortsprungen sen 12 dagar tillbaka.
Det är kaos här, och det finns liksom inget svart eller vitt i situationerna.
Allt är bara en enda jävla fakking röra av gråzoner.
Jag sörjer min vän, och såklart även katten, mina barn sörjer även dom min vän (som de såklart lärt känna under alla dessa år) men det är svårt för dom att greppa uttrycket ”kommer dö”.
Katten är i deras ögon redan död, och det är en katastrof.
Såklart.

Jag kastas mellan acceptans och ren och skär panik.
Det är min vardag, och det får väl vara så då?
Det finns liksom inget jag kan göra.

Livet måste gå vidare, och det gör det ju oavsett hur mycket jag än lider.

Det finns så många andra sätt att se på skiten, och det är HÄR jag FORTFARANDE lär mig att se dom.
Jag älskar det.
Det ger mig en enorm kraft.

Idag köpte jag en ny bil.
Det gav mig en sån jävla glädje.
Älsk på ny bil.

Det gav mig också en lycka i att jag på hemvägen i nya bilen, ringde min exfru och bad henne komma ut och kolla in den.
Fint att vi är där idag, där en sån sak känns helt naturlig och självklar.
Älsk på det och att vi skrattar på varsitt håll, men ändå tillsammans.

Älsk också på grannkatten som kom in i vårt kök och kollade läget efter Kennet, men vände och gick ut igen helt trött på att ingen jagade ut honom.

Älsk på den helt okända tjejen, som skickade sms mitt i natten, om att de trodde de sett Kennet och var ute och cyklade runt och lockade.
Så galet fint
Det var inte Kennet, men en annan vilse-kisse kom förmodligen tillrätta.
TACK Cassandra ❤️

Älsk på min make som fan bär hela världen på sina axlar, med ett jävla leende på sina läppar.
SOM jag ÄLSKAR den mannen. Obeskrivligt.

Älsk på mina stora tjejer, som båda två ger mitt liv och min vardag en fakking guldkant.
Döttrar och svärsöner, hjärtat kan svämma över för mindre liksom.

Älsk på gangsterungarna, tvillingsönerna på snart 12, som är totalt förlorade i samma uppväxt som sina systrar och systerdöttrar.
Det kommer bli så jävla bra människor av dom med andra ord.
Med det sagt, så fattar ni Älsket till min syster och hennes döttrar.
Det finns liksom bara kärlek.
Ingenting annat är av vikt i det här livet.

Älsk på vänner som fortsätter höra av sig, varje dag, även fast jag inte svarar varken i tel eller på meddelanden.
Det är fint att veta att vi känner kärleken i tystnaden.

Det finns så oerhört många ÄLSK, och jag är så evinnerligt tacksam för dom alla.
Jag måste sortera, och framförallt PRIORITERA var jag ska lägga min energi.
Den lilla jag har.

Ni vet, man måste anpassa sig.
Vinden blåser ibland.
Och ibland blåser den inte åt vårt håll.
Horfittkukvinden.

Då låter vi oss inte blåsa iväg, vi justerar våra segel.

❤️