08/05/2026
För ungefär 20 år sedan stod jag på trappan till gulan på Basta Nykvarn, jag var 30 år. Det visste jag inte, jag fick räkna efter.
Livet hade varit extremt tufft många år med tungt missbruk & hemlöshet. Min skalle var absolut inte som den skulle efter att ha varit vaken i stort sett 4 år och inte ätit eller sovit , det sätter sina spår kan jag säga.
På Basta fick jag vara i fred, ingen jagade mig med jobbiga djupa samtal och jag ville koncentrera mig på att få börja må bra. Vilket jag fick.
Jag valde Basta för att här arbetar du vilket jag kunde och det är viktigt att ha något meningsfullt att göra och att din insats är viktig. Den möjligheten har Basta.
Jag fick arbete i köket. Jag har tidigare arbetat på restauranger och när jag skulle laga maten första gången var jag väldigt nervös. Jag hade glömt hur man gjorde.
Sakta började jag må bättre och kände mig trygg. Det tog tid ca 8-10 månader innan jag kunde prata någorlunda och känna mig lite ”normal”
Mina mål var att börja må bra, kunna socialisera med andra, körkort, lägenhet och framför allt mina barn.
Efter två år flyttade jag till Basta Väst för att kunna vara närmare mina barn. Väl där blev jag på riktigt fullproppad med kunskap, lärdomar om Basta, Bastas grundstenar, rehabiliteringsfilosofi och socialt företagande.
Jag fick ett utmanade arbete som jag hade som mål att lära mig så mycket det bara gick och bli bäst på, är jag inte i dag men jag är ganska kunnig och duktig 😃
Mycket har hänt, under alla dessa år.
I dag är jag ansvarig för många delar på Basta Norsesund, där vi är ett grymt team som tillsammans försöker skapa den bästa rehabiliteringen åt våra lärlingar och alla.
I dag lever jag ett helt vanligt liv. Jag kan prata i timmar, jag kan föreläsa på scener framför folk, jag som inte kunde prata alls 2004 för jag var inlåst i någon konstig konsekvens i mitt huvud av mitt missbruk.
Jag har körkort, jag har mina barn, jag är skuldfri, jag har det bästa arbetet jag kan ha, omgiven av underbara människor som alla har sin personlighet, jag kan hjälpa andra, påverka, vara med och utveckla koncernen Basta.
Det kunde man inte tro va??
När jag hängde på Järntorget med en skiftnyckel och skruvmejsel för att ta mig in i nån svale för att få skydd för natten, gud så galet.
Visst kan vardagen i ett Svensson liv ibland kännas extremt tråkigt och innehållslöst, det är klart, det finns ingen spänning, inga konstiga saker eller händelser och människor men det är helt okej för man skall aldrig glömma vart man kommer ifrån, eller anse sig bättre än nån annan, för den jävla skiten kan ta mig f_n hända precis vem som helst!!
Så tacksam för Basta som gav mig verktygen till ett bättre liv ❤
