06/03/2026
Roger och Sannas egna ord.
Vi kom till Basta från en tolvstegs-behandling på varsitt håll. Vi hade tillsammans bestämt oss för att försöka bli drogfria. Efter tolvstegs-behandlingarna fick vi återförenas på Basta. Sanna kom dit strax före mig.
Hon tyckte att det var skrämmande att komma ensam till ett helt nytt ställe, men det kändes bättre när hon började jobba i stallet. Hon kände sig väl mottagen och kände sig ganska hemma med hästarna trots att hon inte hållit på med såna på massor av år.
Jag hade en permission när jag fick åka till Basta för att hälsa på Sanna (innan jag fick flytta dit). Jag kände mig jäkligt bra mottagen, alla på stället tog emot mig med öppna armar. Det kändes som att jag hörde hemma där och längtade tillbaka direkt jag åkte därifrån. Två veckor senare flyttade jag dit.
Jag kom till Basta en fredag någon vecka senare och fick börja jobba på måndagen. Jag jobbade på Basta Bygg och började med att vara med på att lägga om ett stort tak. Vi kände båda två att det funkade väldigt bra att kombinera en tolvstegsbehandling med Basta.
Sanna började med missbruket redan i tonåren, men själv var jag nästan 30 innan jag fastnade och hade jobbat en del innan. Men vi hade aldrig känt varandra som drogfria innan Basta, så lite nervöst var det hur det skulle bli. Ganska snabbt hittade vi varandra och känslorna fanns kvar!
Sanna var ganska orolig att hon skulle göra fel på jobbet i början. Men hon kände att hon behövdes och att jobbet var meningsfullt och det var oftast roligt att gå dit. Men ibland var det kämpigt, stallchefen gick igenom en tuff inteferonbehandling och var inte alltid lätt att tas med. ”Har jag klarat det så klarar jag det mesta” brukar hon säga.
Efter ett tag fick jag börja jobba på ”gården” eftersom jag jobbat en del med liknande arbetsuppgifter tidigare. Genom jobbet kom jag i kontakt med andra inom yrket som jag lärde mig mycket av och jag kände att intresset för jobbet väcktes igen. Jag älskade min gräsklippare…
Sanna hade alltid drömt om att få jobba med barn och med jobbet i stallet fick hon chansen till det på de ridläger som Bastas stall anordnade. Det enda jobb hon hade haft innan Basta var som praktikant i butik en kort tid, så erfarenheten från jobbet i stallet blev ovärderlig för henne.
Jag hade ju fått jäkligt taskiga tänder under missbruket, men när jag kom till Basta tog jag tag i det och fick ordning på tänderna. Att vara utan tänder är ju inte så roligt så att fixa dem var ett riktigt lyft för mig. En annan grej var att jag lärde mig använda datorer för första gången. Det finns en datasal där jag tog mina första steg på Facebook och lärde mig mer och mer med vänners hjälp.
Det kan kännas lite isolerat på Basta eftersom det ligger så avsides, men just då kändes det ändå som något positivt. Det finns alltid folk att prata med och även om vi var två så är det alltid skönt att kunna vara social med andra om man ville det. Man behövde inte ha så bråttom ”ut”.
Det där att man får stanna så länge man vill på Basta är bra och man kan växa i den vetskapen. Vi fick erbjudande att flytta tillbaka till hemkommunen efter bara fyra månaders drogfrihet, men det vågade vi inte nappa på. Vi var helt enkelt inte redo, det tar tid att bygga upp sig själv igen.
Grunden vi lade på Basta var jättebra och efter exakt ett år och tre dagar flyttade vi tillbaka till vår hemstad. Först fick vi ett kollektivt boende i kommunens regi och efter många om och men fick vi ett andrahandskontrakt i stan där Sannas son bodde. Sanna hade ju haft besök och kontakt med sin son under tiden på Basta och målet var att få hem honom igen. Vi var öppna med vår bakgrund och fick nej av olika anledningar när vi sökte lägenhet, men den 25:e vi sökte fick vi napp på. Sannas son kunde flytta hem till oss.
Sanna började gå på Komvux och jag började jobba med min farsa i trädgårdsbranschen och livet funkade bra. Sannas mamma hade inte velat träffa Sanna under tiden hon var aktiv i missbruk och nu började Sanna att sakna henne. Till slt blev det så att vi flyttade till stan där Sannas mamma bodde så att de kunde börja laga sin relation. Sannas pojk flyttade med. Nu jobbar vi med att bygga relationer och allt blir bättre dag för dag, med Sannas son, mellan Sanna och hennes mamma och mellan mig och min far, som jag hade en dålig relation med under missbruket. Han kan till och med ringa och fråga mig om råd nu för tiden och det känns ju rätt bra. Nu har vi varit en familj ett bra tag.
Om vi skulle ge några råd till andra som vill sluta med missbruket, så är det att det är viktigt att ha något vettigt att göra, ett jobb att gå till. Och att inte ha för bråttom. Ta det lungt, det kan ta tid att hitta sig själv igen. Det viktigaste är en hållbar drogfrihet.
