Gunillas Mineralterapi AB

16/03/2026

Skrivet av Fingal Roos

DE 9 ESSENTIELLA AMINOSYRORNA, GRUNDEN TILL LIVET!

Under de senaste dagarna har jag gjort en serie inlägg om kroppens 9 essentiella aminosyror.

Det här är ämnen som kroppen inte kan tillverka själv.
Vi måste få dem via maten.

Och utan dem fungerar inte kroppen som den ska.

Inte bara lite sämre, utan fundamentalt mycket sämre..

För allt i kroppen byggs i grunden av protein och protein byggs i sin tur av aminosyror.

Det gäller muskler, hormoner, enzymer, signalsubstanser, immunförsvar, hud, senor, organ och blod för att nämna några få..

Aminosyror är bokstavligen byggstenarna i människokroppen.

De 9 essentiella aminosyrorna

Histidin
Leucin
Valin
Lysin
Metionin
Fenylalanin
Treonin
Tryptofan
Isoleucin

Var och en av dessa har sin egen roll i kroppen.
Några exempel är leucin startar muskeltillväxt, tryptofan påverkar serotonin och sömn, lysin bygger kollagen, metionin är central för leverns avgiftning.

Och kroppen behöver alla dessa samtidigt, det handlar inte bara om att få i sig dem, utan också om balansen mellan dem.

Om en aminosyra finns i för liten mängd i förhållande till de andra blir den det som kallas den begränsande aminosyran. Då bromsas hela proteinsyntesen.

Det fungerar ungefär som att bygga ett hus, du kan ha hur mycket tegel som helst men saknas cement, då stannar hela bygget..

Så fungerar också protein i kroppen, saknas en enda essentiell aminosyra kan kroppen inte bygga färdiga proteiner korrekt..

⚠️ När en essentiell aminosyra saknas, då bromsas kroppens proteinsyntes.

Det kan leda till sämre muskeltillväxt, sämre återhämtning, svagare immunförsvar, långsammare läkning, sämre hormonproduktion och lägre energinivå. Kroppen tvingas då ofta börja bryta ner sin egen vävnad för att försöka kompensera.

Det är därför tillräckligt protein och rätt balans av aminosyror är riktigt avgörande!

⚠️ Vid längre tids proteinbrist
Då börjar konsekvenserna bli ännu tydligare.
Exempel på vad som kan hända är muskelförlust, försämrad sårläkning, svagare immunförsvar, ökad infektionskänslighet, trötthet och låg energi, håravfall, hudproblem och hormonell obalans.

I mer extrema fall utvecklas det till något som kallas protein-energi-malnutrition.

Det betyder i praktiken att kroppen börjar bryta ner sina egna muskler och organ för att överleva.

Det är alltså inte en liten detalj i kostläran.

Det är biologisk grundfysik för människokroppen!

Proteinets kvalitet spelar såklart roll.

Alla proteinkällor är inte likadana.

Vissa innehåller alla essentiella aminosyror i rätt proportioner med väldigt hög biotillgänglighet.

Animaliska livsmedel är sådana källor.

Exempelvis kött, fisk, ägg och mejeriprodukter.

De innehåller kompletta aminosyraprofiler i en balans som människokroppen lätt kan använda.

Det betyder att kroppen i praktiken får tillgång till alla nio essentiella aminosyror samtidigt, vilket är avgörande för effektiv proteinsyntes.

⚠️ Antinutrienter kan påverka upptaget
Vissa vegetabilier innehåller ämnen som kan påverka hur mycket av proteinet kroppen faktiskt kan använda.

Några exempel är..

Proteashämmare, i baljväxter
Tanniner, i bönor och vissa spannmål
Fytinsyra, i spannmål, nötter och frön

Men det finns betydligt fler och dessa kan även de hämma matsmältningsenzymer, binda proteiner, binda mineraler som behövs i metabolismen, de kan göra att kroppen inte får tillgång till aminosyrorna lika effektivt, även om maten innehåller protein..

Det är därför protein inte bara handlar om antal gram.
Det handlar också om aminosyraprofil, balansen mellan aminosyrorna, biotillgänglighet och hur mycket kroppen faktiskt kan använda.

När man börjar förstå det här inser man också varför alla proteiner inte fungerar likadant biologiskt.

Och varför kroppens byggstenar, aminosyrorna är så fundamentalt viktiga för oss alla att få i oss.

Oavsett kön, ålder, hud eller hårfärg.

🔥

15/03/2026

https://www.facebook.com/share/p/17djQp7gBX/

Research published in the journal Oncology Reports explored the potential anticancer effects of quercetin, a natural flavonoid commonly found in fruits and vegetables. In the study by Hashemzaei and colleagues, scientists tested quercetin on nine different cancer cell lines, including colon, prostate, breast, leukemia, myeloma, lymphoid, and ovarian cancer cells. Laboratory results showed that quercetin significantly slowed cell growth and triggered apoptosis, the natural process of programmed cell death, across all tested cell lines.

During the laboratory experiments, quercetin concentrations ranging from 10 to 120 µM were able to inhibit cancer cell proliferation. The most pronounced apoptotic effects were observed in colon carcinoma (CT-26), prostate cancer (LNCaP), acute lymphoblastic leukemia (MOLT-4), and lymphoid (Raji) cells. These findings suggest that quercetin may interfere with cancer cell survival mechanisms and could play a role in future research on cancer-fighting compounds.

The researchers also conducted animal studies using mice implanted with colon and breast cancer tumors. Mice treated with quercetin showed significantly reduced tumor growth and improved survival rates compared to untreated groups. While these findings are promising, the research is still in experimental stages, and further clinical studies are required to determine its potential role in human cancer treatment.

11/03/2026

Skillnaden mellan akut och låggradig inflammation och koppling mellan inflammation, kortisol och tarmfloran ❤

Inflammation är en naturlig och livsviktig process i kroppen som hjälper oss att bekämpa infektioner, läka skador och återställa balans. När vi har en inflammatorisk process, så är det immunförsvaret som är där och arbetar. Det är alltså en helt naturlig och livsavgörande funktion.

När inflammationen blir långvarig eller låggradig, så kan det orsaka en rad hälsoproblem med symtom som trötthet, hormonella obalanser, kroniska sjukdomar eller värk.

För att förstå varför inflammation uppstår, så behöver man titta närmare på skillnaden mellan akut och låggradig inflammation, hur stress och stresshormonet kortisol påverkar immunsystemet, samt vilken roll tarmfloran spelar vid inflammatoriska processer.

Akut inflammation är kroppens snabba försvar och kroppens direkta reaktion på en skada eller infektion. När immunförsvaret upptäcker bakterier, virus eller vävnadsskada så aktiveras en snabb försvarsreaktion som vi kallar Inflammation.

Vanliga tecken på akut inflammation kan vara rodnad, svullnad, värme, smärta, sveda och nedsatt funktion i det drabbade området. Det är i grunden en positiv och nödvändig läkningsprocess som hjälper kroppen att eliminera skadliga mikroorganismer och reparera vävnader. När problemet är löst, så klingar inflammationen normalt av och CRP och andra inflammationsmarkörer normaliseras.

Låggradig inflammation, handlar istället om att systemet aldrig stängs av och till skillnad från akut inflammation, så är låggradig inflammation mer subtil. Den ger oftast inga tydliga symtom men kan pågå under lång tid i kroppen. Det är inte heller säkert att den kan synas i mätning av exempelvis CRP, järn, kalprotectin, albumin eller andra mätmarkörer.

Låggradig inflammation kopplas till många av dagens hälsoproblem såsom kronisk trötthet, metabola störningar, autoimmuna sjukdomar, hjärt-kärlsjukdom, hormonella obalanser och psykisk ohälsa.

Låggradig inflammation uppstår ofta när kroppen utsätts för långvarig belastning, såsom långvarig stress, sömnbrist, näringsbrist, obalanser i tarmfloran, exponering av miljögifter, överträning eller utmattning. Det är en konsekvens av ett tempo där vi kör slt på oss.

Vid inflammation, så spelar kroppens stressystem och kortisolfrisättning en viktig roll eftersom kortisol inte bara är ett stresshormon utan även har som uppgift att hantera inflammatoriska processer.

Kortisol är ett hormon som produceras i binjurarna och som är en viktig del av kroppens stressrespons. Det har många viktiga funktioner såsom att reglera blodsocker, hjälpa kroppen att hantera stress, dämpa inflammation och påverka immunförsvaret.

När vi utsätts för kortvarig stress, så ökar kroppens kortisolnivåer som en normal och adaptiv reaktion avsedd för att hjälpa kroppen att mobilisera energi och samtidigt hålla inflammationen under kontroll. Problemet uppstår när stressen blir långvarig.

Vid långvarig stress kan kroppens stressystem bli dysreglerat. I början ser man ofta förhöjda kortisolnivåer, men över tid så kan systemet bli utmattat och kortisolnivåerna blir istället låga.

Hos personer med långvarig stress eller utmattning ses låga eller flackande kortisolnivåer under dagen, vilket skapar sämre förmåga att bilda energi men också sämre förmåga att hantera inflammation.

När kortisolnivåerna är för låga kan kroppens naturliga antiinflammatoriska broms fungera sämre, vilket bidrar till att låggradig inflammation lättare uppstår. Även akut inflammation är beroende av normala kortisolnivåer, för att kunna läka ut.

Låggradig inflammation kan i sin tur leda till symtom som ihållande trötthet, hjärndimma, ökad känslighet för infektioner, smärta, värk och stelhet och försämrad återhämtning.

För att förstå hur stressystemet fungerar kan man analysera kortisolnivåer i salivprov såsom jag har nämnt tidigare. Salivtester har flera fördelar, då de mäter fritt biologiskt aktivt kortisol och prov kan tas flera gånger under dagen för att visa dygnsk***a. Det ger ett tydligt svar på var problem ligger och hur det bäst åtgärdas.

Normalt, så ska kortisol vara högt på morgonen, sjunka gradvis under dagen och sedan ligga lågt på kvällen när melatonin ska ta vid och göra oss trötta och sömniga.

Vid stressrelaterad obalans kan man istället se förhöjt kvällskortisol, lågt morgonkortisol eller en platt eller oregelbunden k***a. Även kroppens melatoninproduktion påverkas av en obalanserad kortisolk***a, eftersom melatonin och kortisol är antagonister.

Denna information kan ge viktiga ledtrådar till varför inflammation uppstår eller kvarstår i kroppen. Om kortisolnivåerna är låga, så kan man helt enkelt inte hantera inflammation korrekt.

Tarmfloran är också en nyckel till immunbalans och ett intressant område när det gäller inflammation.

Upp till 70 % av immunförsvaret finns kopplat till tarmen, och tarmens bakterier påverkar hur immunförsvaret reagerar.

När tarmfloran är i balans hjälper vissa bakteriestammar till att stärka tarmbarriären, producera antiinflammatoriska ämnen och modulera immunförsvaret.

En bakterie som ofta lyfts fram i forskning kopplat till inflammation är Lactobacillus casei (L.casei).

L.casei är en bakteriestam som kan bidra till att minska inflammatoriska signalämnen, stödja tarmens barriärfunktion och främja en balanserad immunrespons. Andra viktiga stammar för inflammation och immunförsvar är exempelvis Akkermansia och Lactobacillus.

När tarmfloran är rubbad, exempelvis efter antibiotikabehandling, stress eller vid dålig kost, så kan inflammatoriska processer öka eftersom kroppens förmåga att hantera inflammation är nedsatt.

Forskning visar ett tydligt samband mellan stressystemet, tarmfloran och vårt immunförsvar. Detta kallas ofta för tarm-hjärna-axeln och är ett mycket intressant område.

Långvarig stress kan även förändra tarmfloran, öka genomsläppligheten i tarmen (läckande tarm), påverka immunförsvaret och bidra till låggradig inflammation. Samtidigt kan en obalanserad tarmflora även påverka kroppens stressystem och kortisolreglering.

Viktiga bakteriestammar går att mäta i mikrobiomtest, som visar tarmens flora och eventuella obalanser eller brister.

/Zarah Öberg
zarahssida.se

10/03/2026

https://www.facebook.com/share/17LuWLKuNr/

Otillräckligt behandlad hypotyreos kan få större konsekvenser än många tror

En vetenskaplig översiktsartikel från 2024 visar att underbehandlad hypotyreos fortfarande är vanligt och kan påverka hälsan på flera sätt.

Här är några av de viktigaste punkterna från forskningen:

🔥 Hjärna och energi
Otillräcklig behandling kan bidra till hjärntrötthet, sämre koncentration och nedsatt livskvalitet.

❤️ Hjärta och metabolism
Det kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom, viktuppgång, högt blodtryck och försämrad fysisk ork.

👨‍🦲 Graviditet och fertilitet
För kvinnor kan låg behandling påverka fertiliteten och öka risken för bland annat missfall och komplikationer under graviditet.

🧒 Barn och ungdomar
Hos barn kan obehandlad eller otillräckligt behandlad hypotyreos påverka tillväxt och utveckling.

👵 Äldre
Hos äldre kan sköldkörtelvärden vara svårare att tolka, vilket gör individuell bedömning extra viktig.
Hypotyreos (underfunktion i sköldkörteln) är förknippat med en ökad risk för demens, särskilt hos äldre, och kan orsaka kognitiva problem som hjärndimma, minnesförlust och förvirring

👉 Slutsatsen i artikeln är tydlig:
Många av konsekvenserna av hypotyreos kan förebyggas med rätt diagnos, rätt dosering och regelbunden uppföljning.
Sköldkörteln påverkar hela kroppen, därför är det viktigt att symtom tas på allvar och att behandlingen fungerar för individen.

10/03/2026

Skrivet av Nadja Öström
Brist på D-vitamin är vanligt vid sköldkörtelsjukdom. En gjord genomgång av flera studier bekräftar att tillskott av vitaminet kan minska nivåer av antikroppar mot sköldkörteln.

Studiens tre viktigaste resultat:

Tillskott med D-vitamin 1000 till 5000 IE per dag kan minska immunförsvarets produktion av antikroppar riktade mot sköldkörteln

Enbart tillskott 3 månader eller mer hade den effekten

Enbart D-vitamin i formen D3 (kolekalciferol) har den effekten.

Du får även D vitamin från solen.☀️
När huden utsätts för solljus bildar kroppen själv D-vitamin. På sommaren räcker det ofta med 10–20 minuter i solen några gånger i veckan för att producera vitaminet.
I Norden bildas dock väldigt lite eller inget D-vitamin under vinterhalvåret, eftersom solen står för lågt.

De viktigaste livsmedelskällorna som är rika på D vitamin är;
Fet fisk: lax, sill, makrill, sardiner
Fisklever och fiskrom
Vilda svampar (t.ex. kantareller)

Innehåller lute mindre mängd
Ägg (framför allt äggula)
Kött och kyckling
Räkor och vissa andra fiskar

När kroppen har inflammationer, som tex vid autoimmunitet förbrukar kroppen D-vitamin. Så jobba gärna med att försöka minska inflammation tex genom antiinflammatorisk kost och livsstil samt att se till att kroppen även får D vitamin ❤️

- Nadja

07/03/2026

AMINOSYRA #1, HISTIDIN

När man pratar om protein pratar folk ofta bara om ”hur många gram protein”.

Men nästan ingen pratar om aminosyrorna, de faktiska byggstenarna kroppen använder.

Idag börjar vi med en av de 9 essentiella aminosyrorna.

Ingen annan än, Histidin!

Essentiell betyder något väldigt enkelt, din kropp kan inte tillverka den själv, du måste få den från maten.
Utan den fungerar inte systemet optimalt, utan tvärtom långt ifrån..

Så vad gör histidin i kroppen?

Histidin är bland annat viktigt för produktion av histamin (signalämne i immunförsvaret), reparation av vävnader, nervsystemets funktion, bildning av röda blodkroppa och skydd av nervceller (myelin).

Den spelar också en roll i kroppens pH-balans och fungerar som en slags biokemisk buffert i blodet.

Så, var finns histidin naturligt?!

Som med alla essentiella aminosyror finns de mest stabila och biotillgängliga källorna i animalisk mat, rött kött, fisk, ägg och andra animaliska livsmedel generellt!

Det är också därför animaliskt protein är komplett protein och det innehåller alla essentiella aminosyror i rätt proportioner för människans fysiologi.

Det här är något många missar..

Protein handlar inte bara om mängd, det handlar om kvalitet och aminosyraprofil.
Du kan äta mycket protein och ändå sakna vissa byggstenar och då fungerar tyvärr inte längre proteinsyntesen optimalt alls..

⚠️ Antinutrienter som kan påverka histidin

Det handlar inte bara om hur mycket protein maten innehåller, utan också om hur mycket kroppen faktiskt kan bryta ned, ta upp och använda!

När det gäller histidin så finns det flertal olika antinutrienter i vegetabilier stör både upptag och funktion..

Tanniner
Finns bland annat i te, bönor, linser, sorghum och vissa spannmål.
Kan binda till proteiner och aminosyror och göra dem svårare för kroppen att bryta ned och ta upp.

Proteashämmare
Finns särskilt i sojabönor, andra baljväxter och i viss mån spannmål.
Hämmar enzymer som bryter ned protein i tarmen, vilket gör att färre aminosyror, däribland histidin, frigörs ordentligt.

Fytinsyra
Finns i spannmål, havre, fullkorn, baljväxter, nötter, frön och soja. Den binder mineraler som zink och järn, vilka behövs för flera enzymatiska processer kopplade till proteinsyntes och aminosyrametabolism.

Det betyder att maten kan innehålla protein på pappret, men att kroppen ändå inte får samma verkliga nytta av det.

Det här är också en av anledningarna till att animaliska livsmedel generellt ger ett bredare samt mer biotillgängligt och användbart upptag av essentiella aminosyror, ofta faktiskt en avgörande skillnad!

Jag tänker göra en serie inlägg framöver om alla 9 essentiella aminosyror!

Det här var den första av dem..

För när man börjar förstå dem och optimerar dem, så börjar man också förstå hur människokroppen faktiskt är designad att fungera.

Så, stay human folkz 🔥
Delat!

06/03/2026

Före industrialiseringen maldes spannmål långsamt i stenkvarnar. Hela kornet följde med – kli, grodd och frövita. Mjölet blev grövre, mer näringsrikt och mer levande.

När valsverken introducerades under 1800-talet förändrades processen. Kli och grodd separerades bort för att ge ett vitt, lagringsstabilt mjöl med längre hållbarhet och bättre bakegenskaper.

Det som togs bort var samtidigt de mest näringstäta delarna av kornet:

• Fibrer
• Magnesium och zink
• E-vitamin
• B-vitaminer – inklusive naturligt folat
• Bioaktiva växtämnen

För att motverka näringsförluster började man senare berika mjöl med syntetiska vitaminer, bland annat folsyra.

Men här uppstår en biologisk skillnad.

Folsyra är inte samma sak som folat

Folat är den naturliga formen som finns i gröna blad, groddar och fullkorn.
Folsyra är en syntetisk, stabil molekyl som måste omvandlas i kroppen innan den kan användas.

Den aktiva formen heter 5-MTHF och ingår i kroppens metyleringscykel – ett centralt system för:

• DNA-reparation
• Avgiftning
• Neurotransmittorproduktion
• Homocysteinreglering
• Celltillväxt

Hos vissa personer går omvandlingen långsammare, exempelvis vid variationer i MTHFR-genen. Då kan syntetisk folsyra cirkulera i blodet utan att bli biologiskt aktiv.

Det betyder inte att folsyra är “farligt” för alla.
Men det betyder att biologin inte är likadan hos alla.

Stenmalet och fullkorn – mer än bara fibrer

När hela kornet används får vi inte bara mer fiber.

Vi får:
• Naturligt folat i sin biologiska kontext
• Samverkande mineraler
• Antioxidanter
• Fettlösliga komponenter från grodden
• En långsammare glukosrespons

Det handlar om struktur, inte bara näringsämnen.

När vi raffinerar bort strukturen förändras också hur kroppen tolkar maten.

Systembiologiskt perspektiv

Detta är inte en fråga om svart eller vitt mjöl som moralisk fråga.

Det är en fråga om:

Hur påverkas nervsystemet?
Hur påverkas blodsockerregleringen?
Hur påverkas mikrobiomet?
Hur fungerar metyleringen hos individen?

Biologi är kontext.

06/03/2026

6-19 mars har jag stängt och är bortrest.
Tidsdbokningar görs på hemsidan

Jag är utbildad inom mineralterapi, kostrådgivning, hormonterapi, biofeedbackterapi och hårmineralterapi. Sedan 2018 utbildar jag även Diplomerade min...

24/02/2026

Ett tips! REA nu på denna boken. Min duktiga vän Helena Anderson har gjort alla recept i denna boken. Kan varmt rekommendera den. Passa på nu när den finns kvar...

Köp ACT ALP livsstil : kunskap & kokbok för dig med den envisa kroppen av Anna Hallén Buitenhuis, Helena Anderson. Skickas inom 2-3 vardagar. Fri frakt över 249 kr. Välkommen till Bokus bokhandel!