10/05/2026
Jag är så tacksam för vänskaper som legat i dvala och plötsligt bara finns där igen. Som om tiden inte krävt något förklarande, inga ursäkter — bara en stilla fortsättning.
De fångar upp mig precis när jag behöver det, och gör livet lite mjukare när det skaver som mest.
Inga frågor, inga krav, bara en närvaro som inte behöver säga något för att kännas varm och trygg.
Som om de vet att det ibland räcker att bara finnas där. 🤍
