25/06/2025
Varför mår inte alla bra av träning?
Som Naprapat upplever jag att många som tränar inte utnyttjar sina kroppsliga talanger rätt och utför ofta aktiviteter som retar upp anatomiska känsligheter. Nittio procent av
alla unga män som ringer mig har tränat marklyft på gymmet. Var femte får diskbråck av lyftet.
Vid ett 100-kilos marklyft utsätts ländryggens diskar för en belastning på cirka 500 kilo. Även om diskarna hos en 20-åring är tjocka och elastiska, kan de lätt skadas vid onormalt hög belastning.
Jämför detta med löpning: en 80-kilos person som springer i 30 minuter tar omkring 5000 steg, plus G krafterna, vilket motsvarar en total belastning på 1200 ton. Trots denna enorma påfrestning har jag på 25 år aldrig träffat någon som fått diskbråck av löpning. Tvärtom verkar regelbunden löpträning minska risken för skador vid styrketräning.
Överrörlighet i skelettet är ett annat vanligt problem. Om du har en familjehistorik av ledproblem eller reumatisk värk bör du prioritera träningsformer som stärker både skelett och muskler.
Aktiviteter som simning, löpning, längdskidor och långa promenader är då utmärkta val. Skaparen har tillverkat oss till att bli självläkande och den processen stimuleras bäst genom en lagom snabb, mentalt avslappnande och kontinuerlig konditionsrörelse.
Fram till 25 års ålder tycker jag att 90% ska vara konditionsträning och 10% på gym. Medelålders bör träna 70% kondition och 30% styrka samt rörlighetsträning. Pensionärer bör träna 50/50 styrka
och kondition. Från 70 års ålder är styrketräningen väldigt viktig för att bibehålla muskelmassa och rörlighet.
Kroppen är som en pensionsförsäkring. Med rätt rådgivning från terapeuten hur du ska lägga ditt kroppskapital på rätt placering kommer utdelningen i form av rörlighet, styrka och mindre smärta längre tid i livet.