TN Hälsan AB

05/02/2023

Äntligen goda nyheter!

Sverige har överlägsnast de piggaste pensionärer i Europa.

Svenskar uppger sig leva flest hälsosamma år i EU – närmare 20 fler friska år än sina lettiska likar. Att vi människor lever allt längre är något som är känt, men hur EU:s åldrande befolkning mår är mindre känt. Antalet friska levnadsår kan ge en bättre bild av en individs livskvalitet.

Här ligger Sverige i topp. Svenskarna har 😀flest antal friska år i hela EU: nästan 73 år jämfört med EU-snittet på knappt 65 år, enligt siffror från Eurostat.

Medan förväntad livslängd är ett vanligt sätt att mäta hur en befolkning mår, har det måttet här kompletterats med rapporterad funktionsförmåga – det vill säga hur individer upplever att de är begränsade i sina aktiviteter – och kan därmed delat upp livslängden i år i full hälsa och år med nedsatt funktion. Eurostats senaste mätning är från 2020 och då låg Sverige ensam i topp över förväntade antal hälsosamma livsår för en nyfödd – en nivå som man legat rätt stabilt på det senaste decenniet.

12/01/2023

TN Hälsan är tillbaka.

Efter drygt ett halvår av ofrivillig ledighet, är nu TN Hälsan AB tillbaka. Som tidigare finns vi på Västerlånggatan 20, Borås, telefon: 070-300 65 24; måndagar från och med april 2023. Något nytt? Vi bryr oss icke om inflation. Så samma priser som de senaste tre åren. Fortfarande är det Förebyggande Hälsokontroll inkluderade att identifiera de personer som löper ökat risk för ohälsa i framtiden som är det allt övergripande mål. Viktigast av allt att förebygga sjukdomar om diabetes, hjärtkärl sjukdomar etcetera genom Hälsokontroll. Samt att finna tidiga förstadier av cancer som exempelvis prostata, bröst och gynekologisk cancer. Så välkommen åter ni som önskar återbesök eller nybesök. Information på www.tnhalsan. Ansvarig läkare docent Thorkild Nielsen specialistläkare. Samt naturligtvis Mimmi. Vi ses.

Vi tar emot alla som önskar genomgå hälsokontroller av olika slag som förebyggande hälsokontroll och gynekologisk hälsokontroll. Tidsbeställning och Förfrågningar: 070-300 65 24

23/12/2022

God jul och ett gott nyår till alla.

27/11/2022

Skrämmande brist på vårdplatser bland landets sjukhus.

Sjukhusläkarna visar, via statistik från 14 sjukhus i landet, hur extrema beläggningsgraderna är på många sjukhuskliniker och vårdavdelningar. Mellan 100 och 130 procent i genomsnitt per månad tillhör det vanliga – i vissa fall mellan 150 och 200 procent under veckor – det vill säga markant högre siffror än de 90 procent som ofta nämns som gräns för patientsäker vård. Det är därför oerhört viktigt att dessa siffror blir kända i hela Sverige. SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) och regionerna försöker att visa upp en förskönad version av verkligheten. Nu måste staten och regionerna vidta åtgärder för att hitta sätt att förbättra arbetsmiljön behålla alla kompetenta medarbetare, och markant öka antalet vårdplatser

Upp till 200 procents överbeläggning på vissa av landets sjukhus, samt akutavdelningarna får ofta fungera som avlastningsplatser i mer än 24 timmar. Vi förtjänar alla en mycket bättre sjukvård med kraftig ökning av antalet vårdplatser och ökade insatser på förbättrade personalresurser. Personal av alla kategorier som arbetar på sjukvårdsgolvet – icke en ökning av antalet pärmbärare.

17/11/2022

Kungen Adolf Fredriks död – risken att äta för mycket.

Den svenske kungen Adolf Fredriks regeringstid varade från 1751 till 1771. Men hans regeringstid minns bäst hur den slutade: med att han åt ihjäl sig. På fettisdagen den 12 februari 1771 firade Adolf Frederick den på ett traditionellt sätt genom att äta en massa mat som förberedelse inför fastan. Under fastan avstår man från att äta mat, som kött, ägg och mejeriprodukter. Traditionen, att förbereda sig för fastan, på fasta tisdagar, genom att äta upp maten som man kan äta under säsongen som hummer, kaviar, kippers, surkål, kokt kött och kålrot. Med tanke på hur stor denna måltid är, skulle förmodligen de flesta ha varit mer än nöjda att äta den. Kungen hade emellertid ovanligt stor aptit och var van vid att äta mycket. Efter att ha sköljt ner måltiden med champagne bestämde han sig för att ha semlas till efterrätt. Totalt åt han 14 semlar. Ännu mer otroligt var at dessa inte bara vanliga semlor. Men var och en av dem serverades till kungen i en skål med varm mjölk smaksatt med kanel och russin. Efter denna måltid blev han, mycket naturligt, illamående och fick svåra magsmärtor. Därpå lämnade kungen Adolf Fredrik denna värld. Utan att hamna i den beryktade fastetid. Idag är, för de flesta, en semla tillräckligt. (För min del utan varm mjölk smaksatt med kanel och russin).
Det kan vara farligt att vara kung – och väldigt religiös.

Vi tar emot alla som önskar genomgå hälsokontroller av olika slag som förebyggande hälsokontroll och gynekologisk hälsokontroll. Tidsbeställning och Förfrågningar: 070-300 65 24

20/10/2022

Oktober solstrålar över Borås.

17/10/2022

Höstljus över Borås.

19/03/2022

Fullmåne över Borås.

05/09/2021

Jag är ung och frisk, inga problem med Coronavirus. Varför skall jag vaccinera mig?

Jag ber, alla som läser, läs färdig. Det om något viser vilken falsk verklighet 30 procent av svenska befolkningen lever i.
Samtidigt ber jag Er som delar denna uppfatning, som detta inläg ger stark uttryck för, dela det. Vi rädder liv då. Vi kan vaccinera alla på Arenamottagningen. Men behöver de som icke är vaccinerede. Läs, begrund och försöka att påverka dom som är nära och kära. Jag jobbar idellt på mottagningen. Men vill förtsätta med de som ennu icke är vaccinerade - samt nu i hög tid att ge tredje vaccination.

Bildet viser skanningar av lungorna hos en 50-årig icke vaccinerad patient mott Coronaviruspatient. Bildet visar hur allomfattande infektionen är. Samt hur nära personen är döden.
Mellan tio och 20 procent upplever långvariga följder en månad efter att de drabbats av coronaviruset smitta. Oavsett om den är lindrig, nästen utan symptom eller svår, visar en studie. Samt oavsett om det drabbar en 20 åring eller 80 åring. Det kan exempelvis handla om trötthet, minnesproblematik samt smak- och luktstörningar.

Men för dem som vårdats på sjukhus på grund av coronaviruset är det dock annorlunda.

Forskning som publicerats i tidskriften The Lancet visar att hela 76 procent av de som vårdats på sjukhus på grund av coronaviruset drabbas av långvariga följder s*x månader efter att de insjuknade.
Och en ny studie från Wuhan i Kina visar nu att långvariga följder av coronaviruset kan pågå länge.

Hälften av 1 276 patienter som har varit inlagda på sjukhus med coronavirus mellan januari och maj 2020 upplever fortfarande minst ett symptom på långvariga följder efter ett år. De vanligaste biverkningarna är trötthet och svaghet i musklerna, och var tredje har problem med andningen.

Enligt forskarna har patienterna i allmänhet en sämre hälsostatus tolv månader efter infektionen jämfört med personer som inte har haft covid-19.

Barn kan också få långvariga följder av coronavirus
Forskare har ännu inte någon fullständig översikt över hur många barn som får långvariga följder av coronaviruset. Det råder dock ingen tvekan om att de också kan få det – enligt en studie från april gäller det även i de fall av Corona som är milda eller helt utan symptom.

I april visade data från England att 9,8 procent av barn i åldrarna 2–11 år och 13 procent i åldrarna 12–16 år hade minst ett symptom på långvariga följder av coronaviruset fem veckor efter diagnosen.
Siffror från Ryssland i samma period visade att en fjärdedel hade långvariga följder av coronaviruset fem månader efter infektion. Risken var större i synnerhet när barnen var äldre och hade allergiska sjukdomar som astma, matallergi, eksem eller hösnuva.

VAD ÄR LÅNGVARIGA FÖLJDER?

Själva fenomenet med långvariga symptom definieras som en serie biverkningar som kvarstår efter en virusinfektion med SARS-CoV-2. De sena effekterna kan vara kroniska eller övergående och är också kända i exempelvis samband med hjärnhinneinflammation och körtelfeber, som också kan leda till kronisk trötthet.
Personer som drabbas av långvariga symptom kan delas in i två grupper:

De som upplever permanenta, mätbara skador på lungor, hjärta, njurar eller hjärna.

De som upplever allvarligt invalidiserande symtom utan mätbar skada på organ.

Forskarna försöker i synnerhet förstå den senare gruppen.
Många patienter beskriver övergången från infektion till långvariga symptom som en förbättring av de värsta symptomen, men att de inte försvinner helt. Andra beskriver att nya biverkningar, som inte uppträdde under själva infektionen, dyker upp.

SYMTOM PÅ LÅNGVARIGA FÖLJDER:

Vilka långvariga symptom riskerar jag efter coronavirus?
Korta promenader dränerar kroppen på energi och hjärnan klarar inte av ens enkla uppgifter. Det är den verklighet som många covid-19-patienter lever med långt efter diagnosen.
Många av de långvariga effekterna är en fortsättning på symptomen på själva sjukdomen.
Enligt studier är de vanligaste långvariga symptomen:

Hosta

Svårigheter att andas

Extrem trötthet

Ömma leder och muskler

Huvudvärk

Men listan över registrerade långvariga symptom är lång och omfattar bland annat koncentrationssvårigheter och sömnlöshet, men också håravfall, hudirritationer och till och med diabetes.
Forskare har dock hållit ett särskilt öga på smak- och luktstörningar som drabbar upp emot 87 procent av alla covid-19-patienter, och enligt en studie kvarstår problemen hos tio procent fyra veckor efter diagnosen. Talen omfattar inte bara förlusten av luktsinne, utan också ett symptom som kallas parosmi - en förvrängning av dofter vilket innebär att patienterna känner doften av något som inte finns där såsom cigarettrök, avlopp och röta. Förlorat luktsinne är ett särskilt framträdande symptom på långvariga effekter av coronavirus.

Själva viruset SARS-CoV-2 har länge varit känd för att lämna förödande spår i kroppen. Men exakt varför coronaviruset även medför långvariga symptom vet forskarna ännu inte.
Förmodligen står flera olika fenomen på spel, men just förlust av luktsinne har en amerikansk studie hittat en del av förklaringen bakom.

SARS-CoV-2 tränger igenom kroppen genom näsan och munhålan.
Viruset hittar särskilt in genom proteiner som finns utanpå några av kroppens celler, så kallade ACE2-receptorer. De amerikanska forskarna upptäckte att dessa proteiner speciellt gick att hitta i ett antal celltyper som utgör den vävnaden som omger nervägarna i luktsinnet. Här kan viruset kanske orsaka permanent skada, även efter det att viruspartiklarna har lämnat kroppen och även om själva nerverna inte påverka. Coronaviruset invaderar vävnaden runt nervcellerna I luktloben tränger coronaviruspartiklarna särskilt in i de celler som kallas pericyter. I näshålans vävnad drabbas stödjecellerna. I luftvägens vävnad angriper viruset särskilt basala celler. Dessa celler sväller och klämmer åt nervägarna så att de inte kan transportera luktsignaler till hjärnan. I vissa fall skadas cellerna så att nya celler måste bildas innan luktsinnet återkommer.
Andra teorier är att immunförsvaret stannar kvar larmberedskap eftersom coronaviruset har lämnat "spår" i kroppens celler.
Skanningar avslöjar också permanenta skador på lungorna hos de hårdast drabbade patienterna, vilket kan förklara de bestående effekterna.

VEM ÄR MEST UTSATT FÖR LÅNGVARIGA FÖLJDER?

Läkarna har nu så pass god inblick i de långvariga effekterna att de tidigt i processen kan uttala sig om vem som sannolikt kommer att drabbas hårdast av dessa långvariga symptom.

I en större studie, där 4 000 patienter från flera länder har rapporterat om långvariga symptom via en app, har forskare kunnat peka ut fem sjukdomssymptom som tidigt indikerar ett utdraget förlopp med långvariga symptom:

Trötthet – upplevs av 97,7 procent av patienter med långvariga symptom:

Huvudvärk – 91,2 procent

Andningssvårigheter – 70,8 procent

Muskel- och ledvärk – 64,0 procent

Heshet – 53,0 procent

Slutligen:

Barn kan också få långvariga följder av coronavirus. Forskare har ännu inte någon fullständig översikt över hur många barn som får långvariga följder av coronaviruset. Det råder dock ingen tvekan om att de också kan få det – enligt en studie från april gäller det även i de fall av Corona som är milda eller helt utan symptom.
Så berätta icke att du icke vet vad du får i dig. Det vet du aldrig, referens Macdonald. Men vacciner Dig för Din egen del och dina medmänniskor. 80 procent av de som nu tar upp platserna på intensivvården är mellan 20 till 50 år och 80 procent är ovaccinerade.

Varför skall vi vaccinerade acceptera att de sjukvårdsplatser som vi såväl behöver pga cancer, svåra sjukdomar i övrigt; belägges av egoister som vägrar vaccination???

Nästa inlägg kommer att behandla en tredje dos vaccin. Folkehälsomyndigheten och Tegnell arbetar icke med patienter. Frågan är varför De icke läsar alla rapporter som entydigt pekar på en tredje dos rill all vaccinarede. ”Ropen skallrar, en tredje dos till alla”.

Elisabeth L Wihl
Bra Thorkild!👍

Kicki Roswall Sidsten
Verkligen bra information!! Hoppas ALLA läser detta som ej har vaccinerat sig!!!

Annette Karlsson
👌
· Svara · 23 tim
Lis Anderberg
Tack delar

Per Jacobsson
Bra information. Självklart delar jag och gör även en liten ammanfattning! 🌹🎻

Rose-Marie Lager
Tack för bra information!! Delar!!👍❤️🙏

Maria Bullarbo
JA Thorkild! Ropen skallra, en tredje dos till alla!

Catharina Ljungcrantz
👏🏽👏🏽👏🏽

Kerstin Petzäll
Tack för bra information. Mina barn och barnbarn har fått sina sprutor, tack och lov. Nu är det vi gamla som ivrigt väntar på trean. Hoppas att den kommer snart. ❤🌹

06/08/2021

Mitt s*xåringa barnbarn i kajak. En stolt farfar på stranden.🤩🛶♥️👍

24/06/2021

Kväll med goda vänner i Eksjö. 🇩🇰🇸🇪🥂👍