29/04/2025
Att förstå barn och elever är en grund för lärande. Jag träffar på ungdomar med ARFID som inte alltid möts med förståelse just för att det finns kunskapsbrister. Nu kan man fylla en kunskapslucka! Gör det! Och tipsa dina kollegor!! Dela!
Känner du till denna okända ätstörning? Här kommer fem fakta om ARFID:
- ARFID står för undvikande/restriktiv ätstörning. Den kännetecknas av ett väldigt begränsat ätande, men skiljer sig från andra ätstörningar som anorexi eller bulimi eftersom den inte är kopplad till en önskan att gå ner i vikt eller förändra kroppen. Personer med ARFID undviker viss mat, till exempel på grund av sensoriska egenskaper som smak, konsistens, lukt eller utseende. De kan också ha låg aptit och bristande intresse för mat. Dessutom kan de uppleva rädsla för negativa konsekvenser av att äta, som att sätta i halsen, kvävas eller få ont i magen.
- Debuterar i barndomen. Ofta märks de första symtomen när barnet slutar amma och ska gå över till fast föda. Men diagnosen förekommer även hos vuxna.
- Kan ge allvarliga konsekvenser. ARFID är förknippat med allvarliga konsekvenser som näringsbrist, viktnedgång och till och med vacklande tillväxt. Men en del kan även drabbas av övervikt. Barnet kanske till exempel bara vill äta mat som är beige och då blir det enbart glass, chips och pannkakor. Dessutom kan det leda till social isolering.
- Samvarierar med autism och adhd. Forskning vid Karolinska Institutet visar att det finns ett stor överlapp med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som till exempel autism och adhd. Mellan 15 till 50 procent av personer med ARFID har även autism. Dessutom har de oftast ångest, depression och tvångssyndrom. Forskarna såg även en hög samsjuklighet med vissa somatiska sjukdomar, till exempel kronisk förstoppning, refluxsjukdom, epilepsi och astma.
- Oklar orsak. Forskning har kunnat visa att det förmodligen är en av de mest ärftliga psykiatriska diagnoserna men mer kunskap behövs för att förstå bakomliggande orsaker bättre.
Lisa Dinkler är biträdande lektor vid Karolinska Institutet och forskar om ARFID.
- Sjukvården för personer med ARFID är nästan obefintlig. Varje vecka får jag mejl från föräldrar som inte vet hur de ska hjälpa sina, ibland vuxna, barn. Diagnosen ARFID är rätt ny – den dök upp först 2013 i diagnosmanualen DSM-5 och det saknas evidensbaserad behandling anpassad specifikt för personer med ARFID. Det börjar hända saker, men det tar tid, säger hon.
Lyssna på en intervju med Lisa Dinkler i KI:s populärvetenskapliga podcast Medicinvetarna, avsnitt 169.
