12/05/2025
När är det ADHD – och när är det något annat?
Att känna sig ofokuserad, stressad eller ha svårt att få ihop vardagen är vanligt – men det betyder inte alltid att man har ADHD. En ADHD-diagnos ställs bara när svårigheterna är tydliga, varaktiga, har funnits sedan barndomen och påverkar flera viktiga delar av livet. Om du fungerar i vardagen men ändå kämpar, finns ofta annan hjälp att få via hälsocentralen.
Många känner igen sig – men det betyder inte att man har en diagnos
Det är lätt att känna igen sig i beskrivningar av ADHD: svårt att koncentrera sig, glömska, dålig planering, känslostyrt beteende eller att livet känns överväldigande. Men många av dessa symtom är vanliga – särskilt i perioder av stress, sömnbrist eller psykisk påfrestning. Det gör dem inte mindre viktiga att ta på allvar, men de behöver inte vara tecken på en neuropsykiatrisk diagnos.
För att få diagnosen ADHD behöver symtomen:
Ha funnits sedan barndomen
Vara varaktiga och finnas i flera miljöer (t.ex. hemma, på jobbet, i sociala sammanhang)
Orsaka betydande problem i minst två viktiga livsområden, som arbete, relationer eller ekonomi
Diagnoskriterierna är medvetet strikta för att inte förväxla normala variationer i beteende med en faktisk funktionsnedsättning.
När är det läge att söka hjälp – och var?
Om du upplever att du inte får ihop vardagen, har svårt att klara arbete, relationer eller ansvar – och problemen funnits länge – då kan det vara aktuellt med en ADHD-utredning. I så fall kan du ta upp det med din läkare eller på en vårdcentral. Remiss till psykiatrin blir aktuell först när det finns tydliga och långvariga svårigheter som påverkar funktionen påtagligt.
I många fall handlar det snarare om stress, trötthet, nedstämdhet eller brist på struktur – och där finns det ofta god hjälp att få. Vårdcentralen kan stötta med samtal, rådgivning, stresshantering och ibland läkemedel om det behövs. Målet är att du ska må bättre och få en fungerande vardag, oavsett om det handlar om en diagnos eller inte.