Vilka är öppettiderna?

Måndag 08:00 - 17:00 Tisdag 08:00 - 17:00 Onsdag 08:00 - 17:00 Torsdag 08:00 - 17:00 Fredag 08:00 - 17:00

Hamnstadens vårdcentral

Hem
Sverige
Lidköping
Hamnstadens vårdcentral

Nyligen offentliggjordes planerna för Hamnstadens vårdcentral på Rörstrandsområdet. Gensvaret har redan varit mycket stort. När öppnar vårdcentralen? Hur gör jag?

Vi har fått många uppmuntrande kommentarer och ivriga frågor som tyder på ett stort intresse hos allmänheten. Vi vill därför redan nu gå ut med mer information genom att besvara några vanligt förekommande frågor. Om inget oväntat inträffar öppnar vi under december 2011. Vad kostar det att besöka vårdcentralen? Avgiften är densamma som inom den offentligt drivna vården: 100 kr för läkarbesök och 50 kr för besök till sjuksköterska. Frikort och högkostnadsskydd gäller. Kan jag besöka vårdcentralen utan att vara listad där? Ja, men då är avgiften högre: 200 kr för läkarbesök. När kan jag lista mig och hur gör jag? Så snart vårdcentralen har öppnat kan du lista dig, inte tidigare. Du listar om dig genom att ringa eller besöka vårdcentralen och skriva under en listningsblankett. Du kommer också att kunna göra ditt vårdval med e-legitimation via vårdcentralens hemsida eller på 1177.se/vgregion. Möjlighet till intresseanmälan kommer att ges längre fram. Får jag välja vilken läkare jag vill gå till? Du listar dig på vårdcentralen. Om du har önskemål om att tillhöra en viss läkare räknar vi med att kunna tillmötesgå detta. Vid akuta besök kan det vara svårare att få den läkare du valt. Vi måste också se till att fördelningen mellan läkarna inte blir allt för ojämn. Vilken service kommer vårdcentralen att erbjuda? Förutom vanlig distriktsläkar- och distriktssköterskemottagning kommer vi att erbjuda BVC, lab, astma/KOL-, blodtrycks- och diabetesmottagning, drop-in, vaccinationer och hälsokontroller. Var finns min doktor nu? Primärvårdsförvaltningen har beslutat att omplacera Florian Martin till Nossebro vårdcentral och Maria Bleeker till Vara vårdcentral tills nuvarande anställning upphör. Jag är patient hos hudläkare Thor Bleeker. Hur påverkas detta? Det påverkas inte alls. Hudmottagningen kommer att fungera som tidigare inne i Hamnstadens vårdcentral. Jag är intresserad av att arbeta på vårdcentralen. Så snart vårdcentralen blivit ackrediterad kommer vi att annonsera i NLT samt på vårdcentralens hemsida för att rekrytera personal. Hur får jag veta mer om hur förberedelserna fortskrider? Vi kommer snart att lansera en hemsida för vårdcentralen där vi fortlöpande lämnar mer information. Ansökan om ackreditering har lämnats in till Västra Götalandsregionen, och vi beräknar att skriva avtal under våren. Vi som kommer att arbeta på Hamnstadens vårdcentral är alla specialister i allmänmedicin:

Per-Anders Björk, Maria Bleeker, Florian Martin och Pernilla Tingström. Hudspecialist: Thor Bleeker

11/06/2012

Vitiligo är en vanlig hudsjukdom med olika stora kritvita fläckar (bild 1) i huden, vilket drabbar ca 1% av befolkningen. Sjukdomen kan uppträda i vilken ålder som helst, även om den vanligaste debutåldern är omkring 20-års-åldern. Tillståndet är ofarligt och framförallt socialt och kosmetiskt generande. De behandlings¬möjligheter som finns kräver en betydande insats över lång tid och ger varierande resultat på olika kroppsdelar, och hos olika personer

Bild 2
Sjukdomsorsak
Hudens speciella pigmentbildande celler (melanocyter) angrips av kroppens immunförsvar och försvinner. Det finns flera teorier om bakgrunden till detta. I regel anses orsaken vara en s.k. autoimmunitet, dvs. att kroppen blir överkänslig mot egen vävnad, i detta fall de pigmentbild¬ande cellerna. Man anser att det krävs såväl ett ärftlig anlag som någon utlösande faktor för att få sjukdomen. Många patienter beskriver att uppkomsten av nya fläckar föregåtts av något annat sjukdomstillstånd eller svårare stress. Skrubbsår, rispor och andra hudskador, t.ex. brännskada orsakad av för kraftigt solande, kan ge upphov till nya fläckar.
Hos personer med vitiligo kan något oftare än hos andra vissa sjukdomar samtidigt före¬komma, t.ex. fel på sköldkörteln, diabetes eller en speciell form av blodbrist, s.k. perniciös anemi.
Förlopp
Även om förloppet är mycket varierande är det vanligt att en plötslig uppkomst av en eller flera fläckar sedan följs av en mer stabil period med inga eller enbart enstaka nya fläckar. Sådana perioder kan växla mer eller mindre tätt. Stabila perioder kan pågå över många år. Tecken till litet fläckvis återkomst av pigment kan ibland ses efter längre tids mer intensiv solning, t.ex. utom¬lands. Någon ökad risk för hudcancer har inte påvisats hos personer med vitiligo, kanske för att de ofta undviker att solbada.
Ljusa fläckar i ansiktet hos mörkhyade personer kan döljas med kosmetik
Behandling
Även om de mer ytligt belägna melanocyterna är försvunna finns det ofta en reserv kvar i botten av hårsäckarna djupt ned i underhuden. Denna reserv kan ibland aktiveras med medicinsk ljusbehandling (t.ex. UVB med TL01 lampor). Först efter något 20-tal behandlingar börjar då tecken till återkomst av pigment noteras, först som små bruna prickar (bild 2) vilka senare under den fortsatta behandlingen långsamt blir större och i bästa fall kan flyta ihop. Fullständig återpigmentering brukar inte uppnås inom alla områden även om vissa fläckar kan svara mycket gynnsamt på behandlingen.
Bara vissa former av vitiligo kan behandlas med ljusbehandling. Vissa hudområden, liksom vissa personer, reagerar bättre än andra på ljusbehandling. Vitiligo på händer och fötter svarar i regel dåligt på behandling. Din hudläkare ger råd kring behandlingsmöjligheterna i det enskilda fallet. Gemensamt är dock att all sådan ljusbehandling måste ges över mycket långa tidsperioder, vilket kan innebära 2 ggr i veckan över ett eller flera års tid. För en tillfredställande återpigmen¬tering kan det krävas upp till 100-300 behandlingar. Pågående behandling kan inte förhindra att nya fläckar samtidigt uppkommer om sjukdomen blir aktiv. Behandlingen är inte heller definitiv och återfall eller nya fläckar kan uppkomma längre fram om sjukdomen blir aktiv pånytt. Andra mer ovanliga behandlingar för vitiligo har också prövats, och kan förekomma försöksvis på vissa kliniker.
Ljusa fläckar i ansiktet hos mörkhyade personer kan döljas med kosmetik

Patientinformationen är producerad av doc. Göran Wennersten, redigerad av doc. Håkan Mobacken I sammarbete med www.pdf.nu hemsidan för hudläkare o allmänhet

29/04/2012

Biten av fästing?

Efter fästingbett uppträder ibland en långsamt tilltagande hudrodnad med lätt blåröd färgton. Den börjar som en mindre fläck och breder långsamt ut sig över veckor till månader och samtidigt ser man en tendens till att föränd¬ringens centrum blir allt blekare. Den yttersta randzonen är rödare. Utslaget kan successivt breda ut sig över mycket stora kroppsytor. De flesta har förutom hudrodnaden inga som helst andra symtom. Enstaka personer kan första tiden känna diffusa allmänsymtom med trötthet, lätt feber, litet huvudvärk och kanske lätt värk i leder eller muskulatur.

Sjukdomsorsak
Sjukdomen kallas kronisk vandrande hudrodnad - erythema chronicum migrans - och orsakas av en spiralformad bakterie, s k Borrelia-spirochet, som överförs från smittade fästingar. Man bör komma ihåg att långt ifrån alla fästingar är bärare av dessa bakterier. Det är inte alls säkert att man själv har märkt fästingbettet som orsakat besvären. Fästingen genomgår ett utvecklings- stadium över tre år från ägg till larv, nymf och sedan vuxen fästing. Man kan bli biten av en fästing i alla stadier, men en larv eller nymf är inte lätt att känna igen.
Diagnosen ställs på utslagets typiska utseende. Borrelia-infektion stimulerar så småningom till ett antikroppssvar, särskilt hos dem som får senare komplikationer. Med blodprov kan man i enkla fall sällan påvisa några Borrelia-antikroppar, och dessa är därför inte till någon hjälp för diagnosen.

Sjukdomsförlopp
Obehandlat kan utslaget så småningom självläka inom månader eller något år. Det bör dock alltid behandlas. Om ingen behandling ges, kan ibland olika följdsymtom uppkomma. Ett sådant är en tilltagande mörkt blåröd missfärgning av huden - acrodermatit - ofta över en arm eller ett ben, där samtidigt överhuden blir tunn, skrynklig och skör. Detta tillstånd tar dock flera år att utveckla. Andra mer sällsynta men besvärliga komplikationer i obehandlade fall är ledbesvär och olika neurologiska symtom.

Behandling
Sjukdomen är tacksam att behandla och botas vanligen lätt med antibiotika, såsom pencillineller tetracyklintabletter. Utvärtes behandling av utslaget har ingen effekt på tillståndet.

Får du en ring efter ett fästingbett skall du uppsöka läkare.

22/04/2012

Diffust håravfall.Vad är det?

En människa har normalt ca 80.000-160.000 hårstrån över hårbotten. Man kan normalt tappa upp till 100 st per dag. Håret växer ungefär 1 cm i månaden, och under 3-4 år, varefter hårsäcken behöver vila, vanligen i omkring 3 månader. Då avstannar tillväxten. Normalt arbetar 85% av alla hårsäckar medan 15% vilar. Vid sjukdom eller andra påfrestningar kan allt fler gå i en för tidig eller förlängd vila, och då tunnas håret ut.
Om så mycket som ca 40% skulle gå i vila, vilket kan hända vid diffust håravfall, upplevs det förstås som kraftigt och oroande. Det diffusa håravfallet utvecklas dock sedan inte vidare – man behöver därför inte vara rädd för att bli helt kal till slut. Däremot får man räkna med att det kan ta 6-12 månader innan håret blir bra igen.

Orsaker till onormalt håravfall
Järnbrist hos kvinnor på grund av stora menstruationer eller ensidig kost, leder ofta till diffust håravfall. Orsaken fastställes med undersökning av serumjärn på laboratorium och behandlas med järntabletter.

Infektion. Svårare allmäninfektion, t ex influensa eller sjukdom med hög feber leder ibland till håravfall, som blir märkbart först 2-3 månader senare. Håret blir så småningom normalt igen utan behandling.

Graviditet/hormonbehandling. Under graviditet blir håret tjockare på grund av att fler hårsäckar blir verksamma än normalt. Efter förlossningen kräver de sin vila varvid håret kan tunnas ut rejält, vilket brukar bli märkbart först 2-4 månader efteråt. Detta är mycket vanligt men obser¬veras inte av alla. Håret blir normalt igen efter något halvår, men förstås inte lika tjockt som det var under graviditeten. Samma effekt kan ses efter uppehåll med hormonbehandling, t ex p-piller.

Psykiska faktorer. Allvarligare psykiska påfrestningar, depressioner, eller svårare grad av stressituationer är ibland orsak till diffust håravfall.

Intensivbantning. Intensiva bantningsperioder med ensidig diet eller svält kan orsaka tillfällligt håravfall.
Invärtesmedicinska sjukdomar. Förutom vid järnbrist kan diffust håravfall ses vid sköld- körtelsjukdomar, men också en del svårare invärtesmedicinska sjukdomar. Tecken på sådana sjuk¬domar finns då samtidigt och ett eventuellt samband övervägs vid undersökningstillfället.

Mediciner. Vissa mediciner kan ibland hos enstaka personer orsaka ett diffust håravfall, vilket normaliseras successivt när behandlingen avslutats. Exempel är blodförtunnande medel, medicin mot förhöjda blodfetter (clofibrate), magsårsmedicin (cimetidin), parkinsonmedel (levodopa), vissa blodtrycksmediciner s k betablockerare, psykofarmaka (litium), hormonbehan¬dling (androgener, p-piller) och A-vitaminpreparat. Det finns även hårshampoo (ketoconazol) som i enstaka fall kan ge håravfall. Man bör komma ihåg att många av dessa mediciner är mycket vanliga och ges till mängder av patienter utan problem. Håravfall är som regel en mycket ovanlig biverkan för de nämnda medlen.

Hårbottenförändringar - hudsjukdom. Hudsjukdomar i hårbotten som t ex ett seborroiskt eksem (mjälleksem) är ofta förenat med ökat håravfall under den tid besvären pågår. Andra hud¬sjukdomar eller infektioner i hårbotten kan ibland också vara en orsak, men avslöjas i så fall vid undersökningen.

Mekaniska faktorer. Ensidig nötning eller dragning i hårstrån, hos personer som har för vana att snurra håret runt fingrar, borsta håret för hårt och kraftigt, lägga upp det för hårt på spolar eller ha en stramt uppsatt frisyr, leder också till urtunning, ofta i pannan, tinningregionerna, över öronen eller i bakhuvudet.

Manlig typ av håravfall. Urglesning över hjässan i ett manligt mönster kan ses även hos kvinnor som har en kraftig ärftlig belastning för detta, men uppträder då sällan före 60 års ålder. Vid förekomst av denna typ hos kvinnor i yngre åldrar görs vanligen en hormonell utredning.

18/04/2012

Melanoma Monday 7/5!!

11/04/2012

Vi kommer att ha en dag då vi tittar på födelsemärken och andra förändringar på huden Måndagen 7 /5 MELANOMA MONDAY. Ring redan nu för att få en tid för att få dina födelsemärken kontrollerade. 120 tider finns. "men när det är fullt är det fullt". 4 husläkare en hudläkare o en öronläkare kommer att ta hand om Dig.
Se reppotage i NLT
Bara listade patienter kan få tid

07/04/2012

Perioral Dermatit

Klinisk bild
Vid denna sjukdom, som huvudsakligen förekommer hos kvinnor, ses en rodnad hud med små fina knottror eller kvisslor runt munnen, på hakan och ibland uppåt kinderna. Klåda förekommer ibland. En del blir sämre veckan före menstruation.

Sjukdomsorsak
Sjukdomen blev allt vanligare under 1960-talet av okänd orsak. P-piller misstänktes i början, men anses numera inte ha betydelse. Ingenting talar för att sjukdomen beror på någon allergi.
Bakgrunden anses vara en störning i talgkörtelfunktionen som uppkommer av okänd orsak.
Försämrande faktorer Många patienter med denna sjukdom är ljushyade med känslig hud som lätt blir irriterad av olika faktorer. Exempel på detta är starkt solljus, men även andra faktorer som har en vidgande effekt på hudens blodkärl såsom mycket het dryck (soppa, buljong, te eller kaffe), vin, starksprit och starkt kryddad mat. Även rena klimat- och miljöfaktorer som stark kyla eller värme, bastubad m m kan försämra tillståndet. Psykiska faktorer kan ibland också ha betydelse.
Man bör helst undvika alla typer av kosmetika i ansiktet, såsom smink, fuktkrämer, nattkräm-er, brunkrämer m m, eftersom detta inte bara försämrar utan även ibland kan bidraga till att sjukdomen bryter ut. Längre tids bruk av starkare kortisonsalvor i ansiktet kan också framkalla sjukdomen.

Behandling
Sjukdomen är vanligen svårbehandlad. Obehandlad har den ett mycket långdraget förlopp ofta över flera års tid. Kortisonsalvor försämrar på sikt och skall undvikas. I enkla fall kan t ex ett svalkande ichthammol-liniment dämpa besvären och i andra fall kan en svavelhaltig kräm vara till nytta. Alltför starka preparat kan reta upp sjukdomen. Bäst effekt har behandling med tetra-cyklintabletter. Denna bör pågå över en längre tid för att minska risken för återfall. Kortaste behandlingstiden är vanligen 6-12 veckor, ibland längre

07/04/2012

All solning påskyndar hudens åldrande. Huden blir grov, oelastisk och rynkig. En ökad förekomst av ytliga blodkärl uppkommer,
ibland i form av fina ådernät. Olika pigmentskador är också vanliga, små öar med områden där pigmentet försvunnit och andra med ökad brunpigmentering.

Klinisk bild
Aktinisk elastos innebär att huden blivit förgrovad, rynkig och oelastisk. Knottrigheter uppträder som represen-
terar små områden med bindvävsskador (elastos) liksom
förstorade talgkörtlar och stora pormaskar (aktiniskakomedoner). Blodkärlen vidgas till ett fint ådernät ofta mest synligt över kinderna. På litet håll ser man rödblommig ut. Ådernätet omfattar utsatta områden i ansiktet eller på halsen, och man ser ofta en skarpt kant där huden skuggats av t ex hakan mot halsen. Ett sådant spräckligt ådernätsområde på hals och bröst kallas poikilodermi. Obehag med sveda och stickningar kan upp-träda i området. Eftersom det myckna solandet kan ligga långt tillbaka i tiden är sambandet med den tidigare solningen ej alltid uppenbar för patienten.
Fläckar med rodnad, sträv och fnasig hud kan vara uppkomst av s k aktiniska keratoser, en solskada med störning av normala cellfunktioner, lätta att känna igen för en hudläkare och be-handlingsbara. Läppar kan påverkas på motsvarande sätt (aktinisk cheilit). Hudtumörer (basa-liom, skivepitelcancer) kan också uppkomma, lättare hos vissa personer än andra

Sjukdomsorsak
Mångårigt solande leder, kanske 20-30 år senare, till olika slags solskador. Dessa uppträder tidi-gare och lättare hos personer som är ljushyade, rödlätta, har svårt att bli bruna och som mest blir röda och brända av solen. Brunögda och mer mörkhyade personer klarar sig bättre men kan också få solskador om de solar tillräckligt mycket över många år.

Förlopp
Det har visats att om man ändrar beteende och helt håller sig undan vidare solande kan upp-
komna solskador långsamt förbättras över de följande åren.

Behandling
Vid tecken på solskadad hud bör stor försiktighet med allt framtida solande iakttagas.
Förebyggande åtgärder (solskyddsmedel, täckande klädsel) och ett ändrat beteende och umgänge med solen är grundstenar i att försöka förbättra de uppkomna skadorna. En kal hjässa bör alltid skyddas med hatt, keps eller liknande, gärna med stort brätte som skyddar också panna, näsa, öron och kinder. Nacke, axlar, underarmar och bröstpartiet är andra utsatta områden som kan täckas med en långarmad skjorta eller blus.
Använd alltid solskyddsmedel med så hög skyddsfaktor som möjligt. Skydda läpparna med ett solstift. Soliga dagar bör man undvika att vara ute mitt på dagen när solen står som högst och är starkast. Solskador kan ibland förbättras på olika vis med kemiska medel, läkemedel, frysning (kryo-kirurgi), laserbehandling m m. Viktigast är att inte öka på skadan med ett fortsatt solande. En
förbättring av rynkigheten (aktinisk elastos) och pormaskar (aktiniska komedoner) har noterats efter lång tids användning av krämer innehållande vitamin-A-liknande ämnen (retinoider), eller med s.k. AHA-syror (alfa-hydroxisyror), t.ex. glykolsyra och mjölksyra. Behandlingen kan behöva pågå i åratal, ibland livslångt. Pigmentskador är däremot svårbehandlade. Mörka fläckar kan ibland blekas eller behandlas på annat vis, medan ljusa områden där pigmentet försvunnit blir bestående

06/04/2012

Vi vore tacksamma för era förslag vad vi skall skriva om. Kom med förslag så fixar vi.

03/04/2012

Välkomna till Vå BVC mottagning
Onsdagen den 11 april kl 15-17 bjuder vi på kostnadsfria överraskningar för barn upp till fem år. Du som förälder får dessutom träffa distriktsläkare Per-Anders Björk, Hudspecialist Thor Bleeker och tandläkare Bo Sidbrandt.

Passa på att ställa frågor om ditt barn utan att behöva boka tid. Ditt barn kan leka på bryggan i vårt mysiga väntrum under tiden!

02/04/2012

Böjveckseksem, s k atopiskt eksem (AD), är det vanligaste eksemet hos barn, men förekommer också hos vuxna. Upp till 15-20% av alla barn drabbas. I begreppet atopi ligger en benägenhet att på ärftlig grund utveckla ett eller flera av tre närbesläktade sjuk- domstillstånd - eksem, allergisk snuva (hösnuva) och astma.
Samtidig pälsdjurs- och pollenallergi kan därför förekomma, och
ibland också överkänslighet för vissa födoämnen.

Sjukdomsorsak.

Den viktigaste orsaken är av ärftliga skäl en extra känslig, torr,
klåd- och eksembenägen hud. Utöver detta finns en rad orsaks-faktorer som av och till kanförsämra eller framkalla nyaeksemförändringar. Dit hör klimatfaktorer, stark värme eller kyla, kroppsansträngning med svettning, varm tät klädsel, ylleplagg, uttorkning pga. för mycket bad och dusch, psykiska faktorer och stress, infektioner, allergener i föda eller i luften m.m. Ibland har en faktor betydelse, vid andra tillfällen en annan. Därför kan man aldrig peka ut en eller ett par enda orsaker till
eksemet. Många faktorer samverkar, dvs det är multifaktoriellt.

Kostens betydelse för eksemet är omdiskuterad. Hos små barn kan reaktioner förekomma för vissa födoämnen, t.ex. ägg, mjölk, fisk, citrusfrukter, apelsin, tomat, stenfrukter (t.ex. äpple, päron) morot och nötter, men blir sedan allt mer sällsynta hos äldre barn och vuxna. Allergi för ägg, fisk och nötter kan kvarstå upp i vuxen ålder.

Klinisk bild

Klådan är huvudsymptom och därefter kommer utslagen. Eksemet har olika karaktär beroende på barnets ålder. Tidigt, upp till 2 års ålder, är det mer diffust utbrett för att senare (2-12 års ålder) bli mer lokaliserat till de s.k. böjvecken, arm- och knäveck, runt ögon, baksidan av lår och sätesregionen. Vuxna får ofta handeksem, men kan även ha långdragna eksem i ansiktet, på hals, rygg och bröst.

Sjukdomsförlopp

Den ärftliga tendensen att få eksemet kan idag ännu inte behandlas bort. Däremot kan olika slags behandlingar få det under kontroll. Eksemet har ett svängande förlopp utan att man påvisa några tydliga orsaker till detta. Det är ofta bättre sommartid, pga. klimatfaktorer, luftigare klädsel, sol, vila m.m. Prognosen är god på sikt. Man räknar med att ca. 80-90% blir bra i sitt eksem under uppväxten, men i mer envisa fall kan det fortsätta upp i vuxen ålder. På grund av ökad eksemrisk bör man i sitt framtida yrkesval alltid tänka på att undvika yrken som innebär särskilda påfrestningar på händerna.

Utredning och diagnos

Testningar är sällan av värde. Atopiskt eksem är framför allt en klinisk diagnos, dvs. eksemets utseende, karaktär och förlopp är mer avgörande än olika slags provtagningar. Tester används däremot vid utredning av slemhinneallergi som astma och hösnuva. En misstänkt födoämnes-reaktion bevisas bäst med elimination som då skall ge en klar förbättring, och ett återinsättande skall ge en klar försämring, inte bara vid ett tillfälle utan varje gång det prövas.

Behandling

Förebyggande behandling
Regelbunden användning av mjukgörande medel är viktigt. Bad är uttorkande och bör undvikas, duschning rekommenderas. Klådan framkallar en omedveten ovana att klia sig vilket i sin tur retar upp huden, och klådan blir värre. Det är viktigt att på alla sätt bryta denna klådcirkel.

Behandling

Klådan dämpas med klådlindrande medel och eksemet med kortisonkrämer. Läkaren väljer styrka och sammansättning på kortisonpreparatet beroende på eksemets svårighetsgrad, lokalisation och om en infektionskomponent bedöms föreligga eller ej. Ibland kan antibiotikabehandling behövas som tillägg. Vuxna med svårare eksem kan ges medicinsk ljusbehandling. Ibland används även särskilda immunhämmande medel.

Efterbehandling

Huden måste för all framtid skötas noga med mjukgörande medel. En kortisonbehandling får aldrig avbrytas tvärt när huden ser frisk ut. Det är viktigt att den i stället långsamt glesas ut. I svåra fall kan kortisonbehandling behöva ges 1-2 ggr/vecka under mycket långa tidsperioder, för att undvika återfall.
GillaSluta gilla · ·Sluta följa inläggetFölj inlägget · Dela · RedigeraRedigera · Igår

02/04/2012

Soleksem och ljuskänslighet

Solutslag är mycket vanligt och man räknar med att omkring 15% har mer eller mindre omfattande besvär av detta. Alla kan få solutslag, men mest utsatta är ljushyadeoch rödlätta personer som har svårt att bli bruna och mest blir röda och brända av solen.
Solutslag kan börja i vilken ålder som helst, men oftast före 30 års ålder. I de flesta fall börjar besvären efter det att man har bränt sig kraftigt i solen, vanligen i samband meden solsemester utomlands. Många kommer ihåg det exakta tillfället för denna händelse.

Klinisk bild

Soleksem yttrar sig vanligen som små kliande knottror eller blåsor, oftast på bröstet men också på andra ställen där solen kommer åt, t ex handryggar, armar och ben. Ansiktet klarar sig ofta på
grund av ett s k härdningsfenomen, genom att det dagligen utsätts för små doser av ultraviolett ljus. I svårare fall kan dock även ansiktet och andra partier på kroppen komma att engageras.
Det finns lindrigare och svårare former av ljuskänslighet. Sjukdomsbilden varierar också från små knottror och blåsor, till större och ibland mycket utbredda utslag. Utslagets brokiga utseende har givit upphov till namnet – kroniskt polymorft ljusutslag.
Solutslag kan komma flera dagar efter solandet, varför man inte alltid tänker på sambandet med sol. Besvären sitter sedan i några dar till ibland flera veckor, och i svåra fall även längre. I sällsynta fall kan man ha besvär även vintertid, och då också på klädbetäckta områden.
Det finns också vissa speciella sjukdomstillstånd som är förenade med en ökad ljuskänslighet. De har dock sina särskilda kännetecken, vilket alltid beaktas vid läkarundersökningen.

Sjukdomsförlopp

Har man väl fått solutslag en gång fortsätter besvären varje vår och sommar vid förnyad sol-
ning. Det beror sannolikt på att det i huden har bränts fram vissa ämnen som sedan reagerar vid sol även framöver – en slags “solallergi” har uppkommit. Är man oförsiktig kan känsligheten öka och man får utslag lättare, men också på nya hudområden som tidigare klarat sig. Man vet numera att det framförallt är långvågigt ultraviolett ljus (UVA), men också kortvågigt UVB-ljus,som utlöser symptomen. Vissa läkemedel kan ibland bidra till uppkomsten, men i de flesta fall är det solen enbart som är orsaken, och att man vistats för länge i den.
Behandling
Många ljuskänsliga patienter upplever ett s k härdningsfenomen, d v s man har mest besvär i början av försommaren och sedan vänjer sig huden och besvären minskar. Detta kan utnyttjas ur behandlingssynpunkt.
Har man en gång fått solutslag skall man först och främst alltid använda solskyddsmedel. I början använder man ett medel med en hög skyddsfaktor, minst 15-24. Medlet måste skydda bra mot både UVB och UVA.
På våren när huden är blek måste den vänjas mycket sakta och försiktigt vid solen. En blek och oskyddad hud hos en normal person som inte är ljuskänslig, kan bli röd och bränd redan efter
20 min i den svenska vårsolen. Börja därför med bara 5 min första dagarna och öka sedan med
5 min per dag. Detta gäller speciellt vid solsemester utomlands.
De flesta klarar inte detta utan stannar ändå för länge i solen. Man kan då förbereda huden långsamt i ett UVA-solarium 2-3 ggr i veckan, under 6-8 veckor, t ex före en utlandsresa. Även då börjar man med korta tider, 5 min, och ökar med några minuter varje gång. Man skall sedan ändå vara försiktig utomlands, sola korta stunder de första dagarna, och samtidigt använda sol-skyddsmedel
med hög skyddsfaktor.
I svårare fall av ljuskänslighet finns vissa rent medicinska behandlingsmetoder, där den
effektivaste är en kombinerad tablett- och ljusbehandling, s k PUVA.

02/04/2012

Maligna melanom (elaka födelsemärken)

Adress

Fabriksgatan 4
Lidköping
53130

Öppettider

Måndag	08:00 - 17:00
Tisdag	08:00 - 17:00
Onsdag	08:00 - 17:00
Torsdag	08:00 - 17:00
Fredag	08:00 - 17:00

Telefon

0510-48 88 00

Webbplats

http://www.hamnstadensvc.se/

Aviseringar

Var den första att veta och låt oss skicka ett mail när Hamnstadens vårdcentral postar nyheter och kampanjer. Din e-postadress kommer inte att användas för något annat ändamål, och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Genvägar

Vill du placera din praktik längst upp i Klinik-listan i Lidköping?

Dela

Typ

Sjukvård