Stefan Whilde - Klassisk homeopat

21/12/2025

Influensa

Vi har flera effektiva homeopatiska medel som lindrar vid influensa. Personens fysiska symtom samt reaktion (emotionellt och humörmässigt) på besvären avgör val av medel.
Följande kan sägas vara centrala vid influensa. Det finns fler, så konsultera alltid en klassiskt lärd homeopat vid behov eller minsta tveksamhet:

ACONITUM – I det första stadiet med snabbt stigande, hög feber, blossande kinder, rethosta, snuva, brännande huvudvärk, muskel- och ledvärk, domningar i extremiteter, stor oro och ängslighet. Andningen belastas vid minsta fysiska ansträngning. Torr, hög, kruppliknande hosta. Brännande, torr hetta i lungorna. Sticker och kittlar i bröstet efter hostattack. Kan även förekomma hjärtklappning och ångest, rastlös sömn. Hos personer som redan lider av panikattacker eller vars rädsla för viruset utlöser en panikattack med hjärtklappning, hyperventilering, tryck över bröstet och dödsångest.

ARSENICUM – Med betydande frossa, blekhet, förgiftningskänsla. Huvudvärk som lindras av kyla, övriga symtom lindras av värme. Brännande sveda i ögonen, med svidande tårflöde. Nästäppa eller vattnig, rinnande, brännande snuva. Att nysa ger ingen lindring. Metallisk smak i munnen, blödande tandkött. Brännande, svullen sårighet i halsen. Extrem törst, men personen dricker bara små klunkar. Vill gärna ha ett glas vatten nära till hands. Brännande diarréer. Illamående, tanken på eller lukten av mat förvärrar. Med stor ängslighet för egen och familjens hälsa. Vill inte vara ensam. Ängsligheten ökar kvälls- och nattetid. Utmattad av fysisk ansträngning, men rastlös och byter liggplats hela tiden. Allmäntillståndet sämre i frisk luft, bättre inomhus.

BELLADONNA – Vid influensa med hög feber och värkande ögon, dunkande huvudvärk som förvärras av minsta ljud eller ljus. Rastlöshet och överaktivitet trots feber. Hetta i huden, halsont som bränner. Halsfluss. Rodnad i huden, bultande smärta på grund av ökad blodcirkulation (främst i huvudet). Rött (eller blårött, svullet) ansikte. Bleka läppar, kalla händer och fötter. Hos barn som inte blir trötta av febern, men väldigt ljuskänsliga, skriker och gnyr i sömnen, sparkar i sömnen, börjar kanske bitas. Hög feber med vidgade pupiller som kommer plötsligt, barnet blir ofta oregerligt.

BRYONIA – Med värkande leder, huvudvärk och hosta där symtomen utvecklas långsamt med smärta vid minsta beröring och rörelse. Torrhet och stor törst. Vill dricka kallt, men sämre av att dricka kallt i varmt väder (främst magen reagerar). Tillståndet förvärras i värme, sängvärme, varma rum – bättre i frisk luft. Dock sämre av kall vind. Brännande smärta i ögonen, varma ögon, väldigt ömma. Ljuskänslighet. Sår i näsborrarna. Ömhet i och kring näsan. Brun beläggning på tungan. Lunginflammation och lungsäcksinflammation med svår smärta nära bröstkorgen. Ont i bröstet av att hosta, sprängande huvudvärk av hostan, även här med extrem törst och en känsla av uttorkning i hela kroppen. Värkande, varma, svullna leder.

CALCIUM CARBONICUM – Hos spädbarn och småbarn, med svettningar (främst om hjässan, vid hårfästet, om nacken) som luktar surt. Barnet gnäller och gnyr och kan även sucka. Av och på med täcket under sömn. Hos barn som kräks upp modersmjölken, hos barn med anlag för övervikt som är rultiga eller avsmalnade men med utspänd buk. Svullna leder och svullna körtlar. Med rädsla för sjukhus. Sämre i kyla och fukt.

CAMPHOR – I första skedet med rinnande näsa, nysningar och frusenhet/frossa. Personen blir/är iskall i hela kroppen med svag, låg puls, utmattad. Trots detta vill hon inte bli omstoppad eller täckt med filtar, inte nedbäddad. Blekt, blåaktigt ansikte, kallsvettningar. Kall tunga och kall, blåaktig hud. Cirkulationsstörningar, cirkulationskollaps. Kall i magen med brännande smärtor. Brännande urin. Fuktiga, klibbiga svettningar, sämre i sängvärme. Vila, frisk luft, att svettas, värme och varmt klimat lindrar (men vill alltså inte bli omstoppad). Vid epidemisk influensa under försämrade/dåliga sanitära förhållanden.

CHINA – Vid frossa och snabbt stigande feber. Personen fryser så att hon skakar. Alla kroppsutsöndringar och tömningar gör henne utmattad. Gulblek hud. Huvudvärk (ofta ensidig), smärtan blir bättre av hårt tryck mot området men sämre av lätt beröring som till exempel kamning. Yrsel och illamående av att svettas, kasta upp och efter diarré. Svettningar som växlar med frossa. Hon är törstig under frossa-attackerna men vägrar dricka under svett-attackerna. Muskelvärk. Långvarig feber, långsam återhämtning. Kraftlösheten ger inte med sig. Värme lindrar. Ljus, ljud och beröring förvärrar, samt förlust av kroppsvätskor.

EUPATORIUM PERFOLIATUM – Vid influensa när personen har ont/värk i skelettet, som om hon är alldeles mörbultad. Som om benen i kroppen är brutna, smärtorna gör henne rastlös. Hon kan inte ligga still på grund av värken. Med ömhet i huvudet, ögonhålorna och bröstet. Utmattning, fysisk svaghet. Illamående. Om hon kastar upp lindras allmäntillståndet för stunden. Hon vill ha kall mat att äta (om hunger finns) och iskallt vatten att dricka. Lindras av att vistas inomhus. Hög feber med lös hosta nattetid. Rå hosta med heshet, sårighet i halsen. Feberfrossa. Hosta med illamående och uppkastningar, diarréer, huvudvärk. Huvudvärk lindras av att resa sig upp och i knäställning. Personen är öm och stel i hela kroppen. Frusenhet och förkylning som börjar bak i ryggen, med en mörbultande ömhet i leder och skelett. Svettningar lindrar.

GELSEMIUM – Vid influensahuvudvärk och feber, hos personer som tar lång tid på sig att komma igen efter en förkylning eller influensa, som aldrig återhämtar sig. Fysisk svaghet med skakningar och darrningar, frosskakningar. Öm huvudvärk som förvärras av tobaksrökning men lindras i frisk luft. Tungt huvud. Suddig syn som ger yrsel och/eller huvudvärk. Dubbelseende, synbortfall. Ömma ögon. Temporär förlamning av ögonlocken, tunga ögonlock. Ögonvitan kan vara gulaktig. Temporär nedsättning av hörseln. Lunginflammation. Värk i kroppen (påminner om värken från ett ömt blåmärke). Musklerna lyder inte. Svag, matt när hon ska röra sig. Regelbundna, nervösa urinträngningar. Nervösa diarréer. Sämre i fuktigt, dimmigt väder, men frisk, klar luft lindrar.

LYCOPODIUM – Feber med rastlös, reumatisk värk och huvudvärk med yrsel och anlag för att svimma i det akuta läget. Värken lindras i sängvärme, men huvudvärken behöver frisk luft. Feber och värk, även övriga symtom blir sämre mellan fyra på eftermiddagen och åtta på kvällen. Högersidiga symtom eller symtom som börjar på höger sida av kroppen och sedan flyttar över till vänster sida. Såriga, svullna näsborrar. Snuva som gör överläppen sårig och svullen. Sårig hals och gom, såriga halsmandlar. Hög, skällande hosta. Svaga lungor. Lunginflammation med hosta – bättre i frisk luft. Nedbrytning av levern. Känsliga njurar och galla. Ökad gasbildning, spänd buk. Med sug efter sött, personen ger efter för sötsuget. Hon vill inte ha sällskap, men inte heller vara ensam – känner sig trygg om någon är i rummet intill.

MERCURIUS – Med dålig andedräkt, smak av var i munnen, ökad salivproduktion, blödande tandkött. Röda, inflammerade ögon. Svidande snuva, såriga nysningar, klåda i näsborrarna. Halsont, mörkrött, sårigt svalg. Led- och öronvärk. Slemmiga diarréer. Rastlöshet, personen byter plats ofta. Hon vill inte ha det för varmt eller för kallt, söker lagom-miljö för lindring. Bättre av att vila, men sämre om natten, kan ha klibbiga, illaluktande, gulaktiga svettningar nattetid. Med känslighet för lunginflammation som följd på influensa. Med anlag för halsfluss.

NATRIUM MURIATICUM – Feber, fysisk svaghet, hjärndimma. Med leder som knäcker och knakar. Huvudvärk, som om huvudet ska spricka. Yrsel som blir värre av att röra huvudet, med en känsla av att falla framåt. Personen ser sicksackmönster framför ögonen. Rinnande ögon orsakat av vind och av känslor som inte tillåts komma ut. Torr nästäppa med nysningar. Hosta som ger näsblödningar nattetid. Torr i munnen, om läpparna och tungan. Med salt eller bitter smak i munnen. Sug efter salt. Sårig, inflammerad hals. Svullna körtlar. Lungödem.

NUX VOMICA – Med feber och stela, värkande muskler. Hosta som ger illamående, uppkastningar som inte lindrar, sura uppstötningar, diarréer. Nästäppa nattetid (och utomhus), men rinnande näsa om dagen. Nästäppa som växlar mellan näsborrarna, från vänster till höger eller tvärtom. Huvudvärk med tjock känsla i huvudet. Tandvärk vid förkylning. Astma – sämre i kall luft, efter förkylning, av känslomässiga reaktioner, under gasbildning. Astma av ilska, vrede. Astma som lindras av att sitta upp. Plötsliga astmaattacker. Vinterastma. Personen är vresig och lättirriterad, får viss lindring av korta tupplurar.

PULSATILLA – Hos barn, även vuxna, som under influensan blir gråtmilda och behöver tröst, milda i sin gråt (med självömkan), får utlopp av att gråta, kramas gärna. Brännande klåda i ögon. Torr i halsen, men ingen törst. Lös hosta, gröngult slem – öppna kanaler men viss nästäppa förekommer. Näsan kan svullna. Att gråta öppnar upp nästäppan. Öronvärk. Bronkit, katarrer. Frisk luft lindrar. Barn som klänger men på ett mjukt sätt, saknar törst trots feber. Vill bli ompysslade.

RHUS TOXICODENDRON – Stor rastlöshet med feber, muskelvärk, stelhet i ömma leder med svidande, kliande, röd och svullen hud. Personen är trött men behöver röra på sig för att stilla symtomen. Sämre av vila (orolig i sängen och inomhus), sämre under natten (stelhet med myrkrypningar), vill gå upp och sträcka på sig. Hudklåda som ökar på rastlösheten. Huvudvärk. Extremt känslig för kyla och avsevärt sämre av kall-tvätt och kalla bad. Domningar, stickningar, pirrningar vid influensa och förkylningar.

SILICEA – Svullna körtlar, öroninfektioner, kraftiga svettningar. Personen är svag och blek, frusen men vill bara äta kallt (om där finns hunger). Rinnande snuva, torr hosta och torr hud, kan vilja täcka huvudet. Hos personer som är infektionskänsliga, med återkommande förkylningar och kronisk snuva. Sköra naglar. Kan finnas känslighet för nagelsvamp och/eller nageltrång samt för halsfluss.

SULPHUR – Brännande feber, brännande diarréer. Med stor törst, personen dricker glupskt. Brännande (njutningsfull) klåda i huden. Sängvärme förvärrar. Frisk luft och öppna fönster lindrar. Hon går gärna barfota mot kalla golv trots hög feber. Överhettad eller iskall som om hon fryser i skelettet/märgen. Orolig för baciller, hon tvättar händerna ofta och läser gärna medicinska böcker eller googlar symtom för att få svar på och utreda vad som fattas henne. Astma, astmatisk andning som lindras av frisk luft. Brännande lunginflammation med stor törst.

TUBERCULINUM – Feber, svettningar (främst nattetid), avmagring, luftvägsbesvär, hård torrhosta under sömn, förstorade lymfkörtlar i halsen, ont i lungorna, frisk luft lindrar (gärna hög luft, bergsluft). Sug efter kall mjölk. Hos personer med svagt immunförsvar och återkommande förkylningar.

Kommer influensan snabbt/våldsamt, med hög feber kan BELLADONNA (om personen är aktiv trots febern, överkänslig för ljus och beröring) eller ACONITUM (blekt ansikte, frossa, hjärtklappning med ångest/stor ängslan) ges i det tidiga skedet.
Även medlet CAMPHOR om förloppet är snabbt – då med utmattning som följd, relativt vanligt med krampkänning i lederna, sämre under sömn men bättre av att vara i vila, bättre av att få svettas och av frisk luft (trots frusenhet).
GELSEMIUM är ett centralt medel vid influensa om personen blir väldigt nedsatt/utmattad, dåsig, med darrningar i till exempel händerna (av trötthet) och med ett ökat behov av att urinera.
EUPATORIUM PERFOLIATUM är också ett väl använt medel när personen känner sig febrig och mörbultad, som om benen i kroppen är brutna, är utmattad men med viss rastlöshet, avsevärd ömhet i huvudet, ögonhålorna och bröstet. Personen vill ha kall mat att äta (om hunger finns) och iskallt vatten att dricka. Lindras av att vistas inomhus. Tillståndet kan också lindras av att kräkas.
NUX VOMICA om personen blir irriterad och snarstucken, förstoppad och/eller illamående under influensa. Bättre av att vistas i varma rum och av/efter en tupplur.
PULSATILLA vid gråtmildhet och kramighet under influensa när personen blir avsevärt bättre i frisk luft (öppna fönster) och av att byta ställning, men sämre av värme och sängvärme – tillståndet förvärras också av att försöka undertrycka snuva och feber med nässprayer och syntetiskt smärtstillande. Lugnas av tröst och närhet.
RHUS TOXICODENDRON om personen mår bättre av att vara i ihållande rörelse, sämre nattetid och under vila, med stelhet och domningar – måste upp och röra på sig.
Vid influensa med värk i leder och muskler, stor trötthet och fysisk försvagning är GELSEMIUM eller EUPATORIUM PERFOLIATUM generellt mest indikerade och centrala val (antingen det ena eller det andra, ge aldrig två medel samtidigt). Vid val av EUPATORIUM PERFOLIATUM under influensa med hosta får personen lindring av att lägga sig med knäna uppdragna. Både GELSEMIUM och EUPATORIUM PERFOLIATUM uppvisar en känsla av att vara mörbultad och öm i hela kroppen.
BRYONIA om influensan kommer långsamt med värk i lederna, extrem törst och en känsla av uttorkning i hela kroppen, och om personen får sprängande huvudvärk som förvärras av att hosta men lindras av svalt, lätt tryck mot huvudet.

Om en person aldrig återhämtar sig efter en influensa – ge GELSEMIUM. Om en person återhämtar sig långsamt från en influensa eller blir sämre igen under återhämtningsperioden är GELSEMIUM även där ett centralt medel.

Vid följande symtombild: Influensa med oljiga svettningar när tandköttet känns inflammerat och andedräkten börjar lukta illa, med ökad salivproduktion, illaluktande utsöndringar, krampaktig hosta och snuva som ger sårig känsla i näsan – MERCURIUS.

Medlet CHINA är aktuellt om personen under och precis efter influensan blir påtagligt utmattad av att förlora kroppsvätskor (svettningar, urin, uppkastningar, mensblödningar). Ihållande frossa följer då med utmattningskänslan.

Behöver du konsultera en homeopat? Våra homeopater finns runt om i hela Sverige och i Finland, snart även i Norge, på Island och Grönland. Gå in på www.stefanwhilde.se och klicka på fliken Whildes Homeopatiska Team så hittar du all information med kontaktuppgifter. Välkommen!

18/12/2025

”Homeopati bygger på en genomgående biologisk lagbundenhet, en princip som gör förutsägelser möjliga och är därför äkta vetenskap.”
Ur boken Grundlage der Homöopathie und Wesen der Arznei av William Gutman

”Vi är inte ansvariga för precis allt vi råkar ut för, däremot bär vi det fulla ansvaret för hur vi hanterar det och vilken mening vi ger det. ”
Guy Corneau, kanadensisk författare och analytiker

”Med hälsa kommer frihet. Hälsa är den första av alla friheter.”
Henri Frédéric Amiel, schweizisk författare, professor i estetik och filosofi

17/12/2025

https://stefanwhilde.se/2024/11/30/vinterkraksjuka/

Vinterkräksjukan är ett akut och ofta våldsamt tillstånd av magsjuka med ett snabbt förlopp. Smittas vi av viruset så reagerar immunförsvaret ofta med feber (febern är ett sätt att fortast möjligt läka ut tillståndet – därför bör vi inte ta feberdämpande preparat).  För att bli a...

16/12/2025

Hosta

Följande homeopatiska läkemedel är vanligt förekommande vid behandling av människor (och djur) med akut eller kronisk hosta (även kikhosta):

ARNICA – När personen, inte minst barn i här exemplet, alltid gråter precis innan hon hostar (och efter hostattacken). Personen kan reagera negativt på beröring och/eller när någon närmar sig/kommer för nära. Torr, kort hosta med kittlingar i strupen. Hosta nattetid, i sömnen. Kan finnas hosta med blodsprängda ögon och/eller hosta som följs av näsblödning (inte nödvändigt).

ARSENICUM – Astmatisk hosta som alltid blir värre i fuktig väderlek och i fuktiga miljöer hos personer som ofta är frusna och bleka. Hostan kan också vara kopplad till astmatisk pollenallergi eller liknande. Med brännande känsla i luftvägarna och stor törst. Personen dricker ofta, men små klunkar och liten mängd åt gången. Vi ser en påtaglig oro för egna hälsan i ARSENICUM-tillståndet, en oro som förvärras på kvällen och om natten samt i ensamhet.

BARIUM CARBONICUM – Spasmodisk hosta med en rå sårighet och kittlingar i halsen. Ibland med heshet, personen kan till och med tappa rösten (inte nödvändigt). Hostan sämre på kvällen fram till midnatt, av att ligga ner på vänster sida och i kylig luft. Vi ser tillståndet hos blyga och försagda människor med svullna halsmandlar och/eller anlag för halsfluss. Det är som om något fastnar i halsen under måltid. Svårt för att svälja med sårig irritation i halsen. Torr i näsan, snuva med svullen näsa och överläpp. Ett fruset tillstånd, det vill gärna bli omsvept för att hålla värmen. Obeslutsam och osäker/barnslig personlighet.

BELLADONNA – Snabbt förlopp med hög feber och rastlöshet. Torr, spasmodisk hosta med rött ansikte som hettar. Hosta med gråt, gråten kommer ofta före hostattacken precis som i ARNICA-tillståndet (men just det symtomet är ofta starkare, tydligare i ARNICA). Före hostan kan personen ha ont i magen. Halsen känns svullen och torr. Brännande sveda i hals och på tunga. Kan kännas som om hon ska kvävas och då behöver hon svälja hela tiden. Värkande ögon som förvärras av minsta ljus. Rastlöshet och överaktivitet trots feber. Ökad rodnad i huden, bultande smärta på grund av ökad blodcirkulation (främst i huvudet). Rött (eller blårött, svullet) ansikte. Bleka läppar, kalla händer och fötter. Hos personer som inte blir trötta av febern, men väldigt ljuskänsliga, skriker och gnyr i sömnen, sparkar i sömnen, börjar kanske bitas, hög feber med vidgade pupiller som kommer plötsligt, hon (inte minst barn) blir ofta oregerlig.

BRYONIA – Väldigt torr rethosta med torrhet (uttorkning) i halsen och lungorna som gör personen väldigt törstigt. Hon vill dricka kallt, men sämre av att dricka kallt i varmt väder (det är främst magen som reagerar). Ont i bröstet av att hosta, sprängande huvudvärk av hostan, även här med extrem törst och en känsla av uttorkning i hela kroppen. Djup, långsam andning, hon drar långa andetag, suckar och andas. Tillståndet förvärras i värme, sängvärme, varma rum – bättre i frisk luft. Dock sämre av kall vind. Brännande smärta i ögonen, varma ögon, väldigt ömma. Ljuskänslighet. Sår i näsborrarna. Ömhet i och kring näsan. Brun beläggning på tungan.

CALCIUM CARBONICUM – Torr, våldsam hosta med slem dagtid men sällan under natten. Hostan retas fram av ett kittlande i halsen som ibland följs av uppkastningar. Personen hostar tills hon kastar upp, precis som i flera av andra här presenterade medel. Hostan kan bli spasmodisk. Hon svettas ofta nattetid under sömn, främst på hjässan och i nacken (svetten luktar sur). Hon gnäller och gnyr i sömnen och kan även sucka. Av och på med täcket under sömn. Hos barn som kastar upp modersmjölken, hos barn med anlag för övervikt som är rultiga eller avsmalnade men med utspänd buk. Svullna körtlar. Med rädsla för sjukhus. Sämre i kyla och fukt.

CARBO VEG – När hostan och övriga symtom alltid förvärras av att ligga ner och lindras av att sitta upp. Ibland så jobbig hosta att personen måste sitta upp och sova. Ihålig och/eller krampaktig hosta som kan ge huvudvärk (ilande, skjutande smärta). Hostan försämras av att prata (personen kan låta hes), i fuktigt väder och när hon kommer ut i kyla efter att ha varit i ett varmt rum.

CHAMOMILLA – Torr hosta med anhopning av slem i halsen. Ett konstant kittlande i strupen, även nattetid. Hostan blir alltid värre när personen är/har varit arg (indikerat om en person hostar efter ilska). Om personen, och det gäller främst barn, skriker hela tiden, gråter ilsket, vill bli buren och börjar skrika så fort hon läggs ner. Lugnas/somnar alltså av att bli buren hela tiden, men också av att åka bil (hon kan somna trots smärta under bilfärd).

DROSERA – Hosta i det akuta skedet. Hostan är djup, krampaktig och skällande som vid kikhosta. Personen hostar och harklar upp gult och grönt slem. Hostan blir sämre efter midnatt (och av att ligga ner) och det känns som att ha en fjäder i halsen som retar fram hostattackerna. Attackerna slutar ofta i kväljningar, uppkastningar, näsblödningar eller kallsvettningar.

DULCAMARA – Väsande, fuktig hosta som lindras av värme och rörelse (för att hålla värmen), när besvären kommer i övergången från sommar till höst och/eller om personen blivit nedkyld, till exempel suttit på kallt underlag. Heshet brukar följa på hostan. Med anhopning av slem i strupen/halsen. En rå, skavande smärta i halsen. Tvålaktig saliv. Inte ovanligt med förkylningssymtom.

HEPAR SULPHURICUM – Djup hosta med heshet eller lös hosta med rosslande slem i halsen. Torr, ihålig, skällande hosta som ger ångest och kvävningskänsla. Hostan förvärras eller triggas igång av att äta eller dricka något kallt och av kall luft. Rosslande andning under sömn. Att prata och gråta förvärrar också. Stingande smärta i halsen, som av vassa flisor. Sårigt. Personen kan få svårt att prata (blir hes, kan i vissa fall till och med tappa rösten tillfälligt) och svårt att svälja ner saliv. Ont i öronen av att svälja. Andedräkten kan lukta ost.

IPECACUAHNA – Hosta med illamående och uppkastningar som förvärras av att böja sig framåt. Torr hosta med sammandragande kittlingar i strupen. Spasmodisk hosta med blått ansikte och stel kropp. Hostan kan bli så intensiv att personen tappar andan, i värsta fall med kvävningsrisk – henens ansikte blir blått och kroppen helt stel. Hon kan också börja blöda näsblod (även blödningar från munnen) på grund av hostattackerna. Avsaknad av törst, ökad salivproduktion. Ren tunga (ingen beläggning).

LYCOPODIUM – Hög, skällande hosta som ofta blir värre om natten. Personen hostar i sömnen. Torrhosta som ger andningsbesvär. Ibland med upphostningar av slem och/eller var, även blodstrimlor i slemmet (det sistnämnda kan vi se i flera medel). Här finns ofta ett stort sug efter sött. Med ökad gasbildning och uppblåst buk. Hos barn som försöker vara trotsiga och dominanta hemma men som blir blyga, osäkra, till och med fega i främmande, nya miljöer (tar förälderns hand).

PULSATILLA – Lös hosta, gröngult slem. Hostan kan bli torr (ofta korta hostattacker) så fort personen blir varm och/eller vaknar upp från sömn. Våldsam spasmodisk kikhosta, ibland med illamående och uppkastningar. Torr i halsen, men ingen törst. Hos personer som blir gråtmilda med symtomen, en mild gråt, och vill ha tröst och kramar. De tycker synd om sig själva (på ett ofta gulligt sätt). Frisk luft lindrar. De mår mycket bättre utomhus. Väderomslag kan förvärra allmäntillståndet. En glass i varmt väder ger magont och öronvärk. Drabbas lätt av förkylningar med mycket slem. Anlag för öroninflammationer. När de sover kan de ha fötterna utanför täcket. Trots feber och/eller andra symtom är de sällan törstiga, ibland till och med otörstiga.

SPONGIA – Torr, skällande, visslande rethosta med brännande känsla i halsen. Aldrig eller sällan lös, skramlande hosta med slem utan tvärtom väldigt torr. Kvävningskänsla av hostan. Ibland hostar personen upp gult slem som smakar salt eller surt. Ihålig, sprucken röst, heshet. Väsande andning. Panikångest när hosta alltid följer på ångesten.

STRAMONIUM – En krampaktig, skällande, stammande hosta (en tunn, gäll ton) med sammandragningar i strupen och bröstet utan slembildning. Suckande andning, drar efter andan. Hes, kväkande röst (gäll och pipig). Personen är ofta rädd för mörker och vaknar om nätterna. Kan även finnas rädsla för till exempel svarta hundar och tunnlar. Hos yngre barn med nattskräck.

Om personen blir stel i kroppen före varje hostattack – CINA (ofta i kombination med mask), CUPRUM (med kramper och konvulsioner), LEDUM (frusen och kall, kall över hela kroppen med hettande ansikte, men sämre av värme, av sängvärme, av täcke, filtar – hos personer som får sina symtom förvärrade när de blir klippta!).

Andra medel att hålla ögonen på vid kikhosta och annan hosta – ANTIMONIUM TARTARICUM, ARSENICUM, FERRUM, FERRUM PHOSPHORICUM, KALIUM CARBONICUM, KALIUM PHOSPHORICUM, KALIUM SULPHURICUM, NATRIUM MURIATICUM, NUX VOMICA, SEPIA, SILICEA, SULPHUR och TABACUM.

Läs mer om alla här nämnda homeopatiska läkemedel i boken ”Homeopatins materia medica”. Länk finns i kommentarsfältet.
Konsultera en klassiskt lärd homeopat vid behov och vid minsta osäkerhet – för val av medel, potensval och dosering. Du hittar våra homeopater på www.stefanwhilde.se under fliken Whildes Homeopatiska Team. Där finns information och kontaktuppgifter.
Svenska myndigheter har som enda land i världen rekommendationen att barn under 8 år inte ska behandlas professionellt av en homeopat verksam i Sverige. Barn som är 8 år eller äldre kan behandlas professionellt av homeopater verksamma i Sverige.
Beskrivningarna som tas upp i den här texten gäller människor i alla åldrar som lider av hosta, även djur med hosta.

10/12/2025

Nu går vi in i årets finaste tradition. Jo, jag vet. Det är många som förknippar julen med alldeles för mycket mat, alldeles för mycket alkohol, alldeles för mycket slöseri, kanske till och med svineri. Julen är en krutdurk i familjens sköte med gräl och bråk orsakade av ett års tigande. Det är stressens och magsårens fest, förstoppningarnas och diarréernas ceremoni.

Men det är också stillhetens högtid. Tacksamhetens. Förlåtelsens. Födelsens. De levande ljusens andakt. Julen är vad vi vill att den ska vara och vad vi väljer att göra den till.

Vissa människor älskar den, andra avskyr den och så har vi dem som kanske mest rycker på axlarna men ändå mer eller mindre motvilligt låter sig dras med i firandet.

Inom den homeopatiska filosofin och den homeopatiska läkekonsten pratar vi om konstitutionella tillstånd, det vill säga tillstånd som är medfödda och naturliga för oss, tillstånd som vi föds in i. Av dessa cirka fyrtio konstitutionella/medfödda tillstånd som finns ska jag nu i korthet berätta om åtta av dem. Jag har nämligen valt ut de åtta konstitutioner/homeopatiska medel som älskar julen allra mest (eftersom vi människor är paradoxer så kan också några av dessa konstitutioner/medel tvärtom hata julen eller känna en hatkärlek till högtiden).

Låt oss ta dem i alfabetisk ordning (och vi använder pronomenen hon och henne om båda könen och oavsett ålder såvida inte kön eller ålder specificeras i texten):

AURUM: Det viktigaste i AURUM-personens liv är familjen och arbetet. Båda dessa hörnstenar inbegriper status och plikt. Det materiella betyder mycket. Att få men kanske mer att få köpa och ge/bjuda på julklappar och ett gediget julbord. Familjen tar emot släkten i hallen som en enad front. För AURUM är familjen enighet. Arbetet och plikten har gett ekonomiska förutsättningar att bjuda och att slå på stort i bjudandet – men inte för stort. AURUM är ingen extravagant eller överdriven konstitution. Överdrifter betyder inget. Status, även prestige betyder desto mer. AURUM-personen är allvarsam, plikttrogen och korrekt. Dock med känslighet för högt blodtryck (och rött, spänt ansikte) och rädsla för hjärtsjukdomar (inte minst om det finns till exempel infarkter i släkten), så hon får hålla igen. Och gör det också eftersom AURUM inte är ett frossande tillstånd. AURUM är ett familjetillstånd. Och ett materialistiskt tillstånd.

BARIUM CARBONICUM: Här har vi en person som i sin medfödda blyghet och osäkerhet också kan bli uppspelt och barnsligt glad tillsammans med andra så länge hon känner sig trygg i sällskapet. Och familj och släkt är ju trygghetens vagga, dessutom gillar hon inte förändringar och julen blir för många ett oföränderlighetens och upprepningarnas fest. BARIUM CARBONICUM-personen minns barndomens jular och vill återuppleva dem, i detta förstärks hennes egen barnslighet, oavsett ålder. Även om julklappshandladet kan bli en vånda då hon är obeslutsam i handling och även om frossandet i julmat riskerar att ge henne kvävningskänslor – hon är rädd för att mat ska fastna i halsen och det är inte ovanligt att hon ofta eller alltid upplever detta obehag när hon äter – så får julen henne att mysa ner sig i hur det alltid har varit. Inget ska förändras. Men hon får se upp! Förväntningar stressar henne och kan till och med göra henne sjuk, så det gäller att inte hänga upp stjärnorna och baka pepparkakorna allt för tidigt.

CALCIUM CARBONICUM-personen har i majoriteten fall en strålande god aptit och kan äta både glupskt och eftertänksamt. Ett väldukat och omfångsrikt julbord blir till stor fest. Allt ska ätas men ätandet måste delas upp så att det räcker till hela julhelgen och gärna till mellandagarna också, för i CALCIUM CARBONICUM-personen finns en rädsla för fattigdom – inget får gå till spillo men inget får heller ta slut. Vi ska inte överdriva eller raljera över medlets stånkande och suckande (av fysisk ansträngning), men faktum är att vi ibland hör CALCIUM CARBONICUM-personen just stånka och sucka vid julbordet. Med så mycket gott att välja mellan blir julbordet ibland till en fysisk exercis, där vi får sträcka oss efter sill och skinka, sedan ska allt dessutom vevas in i munnen. CALCIUM CARBONICUM-personen är ofta en välkommen och omtyckt gäst vid bordet eftersom hon njuter och visar sin uppskattning och det smittar av sig, dessutom är hon ett lystmäte för värden/värdinnan och den/de som tillagat maten och dukat fram den. Hon är otålig och vill mycket på en gång samtidigt som hon inte är impulsiv utan väljer med omsorg – en perfekt kombination på alla kalas.

KALIUM CARBONICUM: Här har vi sinnebilden för den konservativa julfirararen. Traditionsivrig, konventionell, principfast, pragmatisk. Med höga moralnormer och stor pliktkänsla. Vardagen präglas av rutiner och personen eftersträvar ett inrutat liv. Julen ska också vara inrutad och noga planerad. På julbordet är det leverkorv och leverpastej som tilltalar allra mest. Rödkål och brunkål gör magen upprörd, men Aladdinasken lockar! Tanken med jul och andra traditioner är att det ska vara som det alltid har varit och att det ska vara med familjen. Familjetraditioner. Även om hon ofta är vresig och irriterad så visar hon det inte. Hon kan vara dominant, till och med befallande, men hon är inte tävlingsinriktad så det gör henne inget om en annan familjemedlem vinner årets julklappsspel. Inviteras det främlingar till julbordet blir hon socialt klumpig och osäker. Hon har starka åsikter och ser livet i svart och vitt, så det händer att hon bjuder upp till livliga diskussioner med bergfasta åsikter lagom till julgröten.

LYCOPODIUM-personen anordnar gärna julens firande i det egna hemmet tillsammans med sin familj. Hon kan vara irriterad före och efter julhelgen och det beror på kraven och ansvaret som kommer med traditionen. Utåt är hon duktig och kapabel, hon tar dessutom gärna på sig olika uppdrag och njuter av det beröm och smicker som kan följa på en prestation och en succé, men innerst inne brottas hon med ett dåligt självförtroende. Hon lider också av förväntningsångest vilket kan bli särskilt besvärande inför en högtid. När firandet väl är igång slappnar hon av och tar täten, hon utbringar första skålen, hon är jovialisk och till och med trevligt bullrig och hon ser till att alla trivs och har det bra. Men förlorar hon i någon av jultävlingarna så skyller hon ifrån sig på riggade tärningar och blir surmulen, en surmulenhet som går ut över familjen när gästerna gått. Hon älskar sötsaker och mår bra av varm mat (men inte av kålen). Alla julens delikatesser ger henne snabbt en mättnadskänsla, men hon fortsätter att äta och på juldagen rapar hon och släpper väder utan att skämmas eller be om ursäkt.

Precis som LYCOPODIUM-personen så gillar NUX VOMICA-personen att hålla i festligheterna. Hon är, återigen som LYCOPODIUM-personen, en tävlingsmänniska men till skillnad från LYCOPODIUM-personen håller hon inte inne med sin besvikelse tills gästerna gått – förlorar NUX VOMICA-personen jultävlingarna så visar hon det direkt och kräver revansch. Hon tar ut sig i sin strävan efter det bästa kalaset och kan bli sjuk lagom till dess att festen börjar men ställer inte in. En inställd jul skulle hon se som ett nederlag. Blir hon förkyld tar hon nässprej, värktabletter och hostmedicin. Omgivningen håller sig helst undan i det läget eftersom hon riskerar att bli kinkig, vresig och extra kritisk när hon mår dåligt. Julmaten ser hon fram emot och ägnar sig gärna åt frosseri. Hon äter och dricker för mycket och skulle gärna ha tagit en tupplur på maten, men nöjer sig med ett par koppar uppiggande kaffe till desserten – eftersom hon trots allt har gäster. Dricker hon för mycket alkohol finns risk för både sårande kvickheter och svartsjukeutbrott. Dagen efter blir det huvudvärkstabletter och skulle det vara så att den feta och salta maten förvärrat hennes kroniska förstoppning tvekar hon inte att unna sig ett lavemang.

Att PHOSPHORUS-personen ofta älskar julen är kanske inte så konstigt eftersom hon i majoriteten av alla fall har en minst sagt öppen och social läggning. Även om hon mot förmodan skulle vara mer tillbakadragen och reserverad och kanske till och med negativt inställd till sina närstående, vilket är högst ovanligt, så finns här i grund och botten en naturlig följsamhet i det sociala. Kärleken till familjen och hennes inkännande konstitution gör att hon oroar sig för dem som står henne nära. Hennes oro är osjälvisk, den blossar upp men hon låter sig snabbt lugnas. Sedan blossar den upp igen. Hon ger klappar och kärlek utan att vilja ha något tillbaka, men hon tar gärna emot när hon får och blir både spontant glad och rörd. Ja, hon älskar att samla släkt och familj för att tillsammans fira högtiden. Hon kan fixa och dona, för glädjens skull och för den osjälviska tillfredsställelsen i att ge, men är ingen utpräglad ledare vilket visar sig i att andra tillåts bidra med mat och idéer. Hon bjuder in på alla plan. Knytkalas är inte ovanligt. Hon är impulsivt passionerad, känslorna blixtrar till och lägger sig sedan snabbt igen, precis som hennes oro (en oro som inte bara gäller omgivningen utan också egen framtid och hälsa). På julbordet dras hon till det salta och det söta – och till julmust så klart, för hon älskar kolsyrat.

För PULSATILLA-personen handlar julen mycket om att få umgås med familj, släkt och vänner och att få bjuda hem (men hon blir gärna bortbjuden vartannat år). Hon älskar att ge julklappar men vill ha något tillbaka – det behöver inte vara exakt lika många julklappar som hon själv har gett, det går lika bra med kramar och beröm för allt som hon har ordnat och fixat. Hon kan bli gråtmild och rörd av julen och gemenskapen och sitter då gärna nära och blir tröstad. Det krämiga och gräddiga på julbordet är särskilt tilltalande, till exempel ris à la Malta och tjocka lager riktigt smör på vörtbrödet. Prinskorvar och ägg går också ner med glädje. Hon är den stora famnens person som helst samlar alla omkring sig. Börjar någon gräla under julen försöker hon jämka och anpassa sig, allt för husfridens skull. Det är mysigt med tända ljus, men hon blir varm av alla brinnande lågor och måste öppna fönstren. Skulle hon sitta ensam över julen så känner hon sig övergiven och ensammast i hela världen. Hon behöver tillhöra en gemenskap för att må bra och för att få näring och energi.

Ja, kära vänner. Det var några rader om våra kanske mest traditionskära konstitutioner. Och glöm inte att THUJA-personen ofta berörs av den sakrala julmusiken, inte minst om den ackompanjeras av en (kyrk)orgel, att SULPHUR-personen ohämmat njuter det feta, salta och kryddiga på julbordet (eller tvärtom bojkottar allt och äter en sallad istället) och gärna tar för sig av den skummande julölen men hellre dricker rött vin eller whisky än snaps och att LACHESIS-personen, om du får henne som bordsgranne, fixerar dig med sin intensiva blick och pratar med dig oavbrutet, om världshändelserna och om den religiösa aspekten av julen, medan hon slickar sig om överläppen och otåligt väntar på maten – inte minst det syrliga och inlagda.

God Jul!

Nu går vi in i årets finaste tradition. Jo, jag vet. Det är många som förknippar julen med alldeles för mycket mat, alldeles för mycket alkohol, alldeles för mycket slöseri, kanske till och med svineri. Julen är en krutdurk i familjens sköte med gräl och bråk orsakade av ett års tigand...