05/10/2025
Jag får ofta frågan: ”Hur kan homeopatiska läkemedel bota?” Svaret är: Det gör de inte. I själva verket finns det inga läkemedel som varken botar människa eller djur, oavsett vilken läkekonst eller behandlingsmetod vi väljer.
Syntetiska läkemedel, sådana preparat som läkemedelsindustrin tillhandahåller genom sjukvården har aldrig haft som uppgift att bota utan ska tillfälligt lindra, dölja, maskera mätbara/synliga enskilda symtom men fördjupar i själva verket ofta sjukdomsbilden, vilket innebär att alla syntetiska mediciner egentligen är genvägar som blir senvägar.
Naturliga läkemedel i koncentrerad form som örter och mat, men också rena tillskott som vitaminer och mineraler, stöttar och hjälper till vid läkning – men kan inte på egen hand läka ut trauman och präglingar som orsakat destruktiva tanke- och beteendemönster, som orsakat den vilsenhet som är grunden till i stort sett all djupare ohälsa. För ohälsa är att gå vilse, att gå bort från sig själv, ohälsa är att börja bete sig och agera utifrån ett trauma eller en prägling istället från utifrån sig själv och sin egen natur! Ohälsa är helt enkelt att bli onaturlig.
Låt mig ta ett exempel: Ett barn som är nyfiket, fysiskt aktivt, sprudlande glatt inför allt som finns att utforska, ett barn som vill dela med sig av allt som det upptäcker och därför gärna pratar och berättar saker blir tystat av en dominant far. ”Sitt still!” ”Prata inte med mat i munnen!” ”Tyst, det finns faktiskt andra som vill säga något!” ”Stå inte i vägen, gå och sätt dig!” För att passa in i sin fars världsbild, för att kunna rätta sig efter en auktoritet, en förebild börjar barnet bete sig enligt faderns önskemål istället för som sig själv. Barnet börjar bete sig onaturligt – och det är där och då som ohälsan startar. Individuella känsligheter triggas igång hos barnet, latenta arvsanlag och individuell mottaglighet sätts i rullning och barnet förändras i sitt sätt och beteende, blir mer oroligt, ängsligt, undvikande, kanske mer sorgset, irriterat, frustrerat, introvert, börjar gråta mer och oftare eller skriker och slåss, rädslor utvecklas, föreställningar om sig själv och omvärlden förskjuts och förvrids och fysiska symtom, till exempel psoriasis, kronisk förstoppning eller fläckvis håravfall, bryter ut.
För att återfå hälsan behöver vi backa bandet och läka de trauman och präglingar som en gång fick oss att gå vilse och bli onaturliga, som fick oss att gå ifrån oss själva och bli något som vi inte är, som fick oss att börja uttrycka vår ohälsa med ett förändrat/anpassat beteende och därmed också med fysiska symtom.
Det är alltså inte magen eller huden som är sjuk vid exempelvis magkatarr eller eksem, det är människan. Och det finns inga läkemedel som botar. Inte ens homeopatiska, och det är inte heller ett läkemedels funktion att bota.
Under decennier, ja, egentligen under snart ett sekel, har det medicinska monopolet (läkemedelsindustrin-sjukvården-statliga myndigheter) i det närmaste hjärntvättat oss till att tro att hälsa är detsamma som att vara symtomfri eller som att ha ”normala” värden. Så är det alltså inte. Symtomfrihet och normala värden har inget eller väldigt, väldigt lite med hälsa att göra. Detta innebär att sjukvården med läkemedelsindustrins hjälp aldrig någonsin botat en enda människa! Fysiska uttryck för ohälsa har tillfälligt lindrats/hämmats (dolts, maskerats), ångest och oro har tillfälligt dämpats/avtrubbats på syntetisk väg – men patienten har fortsatt att leva i sina destruktiva tanke- och beteendemönster, hon har fortsatt att vara traumatiserad och präglad, hon har fortsatt att leva ostämd frånskild sin naturliga klang.
Om nu inte heller homeopatiska läkemedel i sig botar, varför ska vi då låta oss behandlas homeopatiskt, varför ska vi gå till en homeopat med vår ohälsa? För att vi kan bli botade med homeopatins hjälp. Vi kan bli hela igen, vi kan bli oss själva – med homeopati.
Det homeopatiska läkemedlet, korrekt ordinerat i enlighet med lika botar lika-principen, har för avsikt att ”provocera” eller väcka individens immunförsvar/livskraft så att livskraften reagerar och startar en självläkningsprocess som stegvis, under behandlingens gång, fördjupas. Med homeopati och homeopatiska läkemedel (som potenseras, det vill säga förtunnas och dynamiseras) sker självläkningen från det djupaste till det ytligaste, från det mentala via det emotionella till det fysiska, från orsaken ut till ohälsans olika uttryck (symtom). Det är alltså inte läkemedlet som botar, det är den egna livskraften.
Hälsa är hemkomst och en homeopatisk behandling är en resa hem. Men hur mäter vi då hälsa om hälsa inte har något med symtomfrihet och normalvärden att göra? Jo, så här ser vi om självläkningen går åt rätt håll: Individen uppvisar en stegvis ökad livslust, en ökad kreativitet, en ökad självrespekt, en ökad nyfikenhet, ett ökat lugn (även under stress) och en ökad energi/kraft. Steg för steg höjs livskvaliteten i takt med att individen minns vem hon är, vem hon är menad att vara.
Men självläkning ger också tillfälliga bakslag, vi ”faller tillbaka”, vi tar två steg fram och ett steg bak, ibland till och med ett steg fram och två steg bak, detta eftersom livskraften är så van vid de destruktiva tanke- och beteendemönster som är en del av ohälsans uttryck, livskraften känner igen dessa och ”faller tillbaka” när den nyvunna självrespekten och lusten utmanas av händelser och minnen/känslomässiga ärr i vardagen här och nu.
Självläkning sker alltid på individens egna villkor och förutsättningar. Det går inte att stressa fram läkning – inte om vi vill att den ska bli hållbar och varaktig. Vi får nöta in läkningen och ju längre tid individen varit i ohälsa desto längre tid kan det ta att komma hem. Men resan är mödan värd. Och för många blir resan nästan viktigare än målet. Resan blir ett uppvaknande, en försoning, en väg ut ur mörkret, men också en utmaning och en självrannsakan, ett steg in i smärtan och besvikelserna för att bli fri.
Det är inte alltid så enkelt att bli hel. Men möjligheten finns. Och valet är vårt eget – i varenda sekund av våra liv.
© Stefan Whilde
Jag får ofta frågan: ”Hur kan homeopatiska läkemedel bota?” Svaret är: Det gör de inte. I själva verket finns det inga läkemedel som varken botar människa eller djur, oavsett vilken läkekonst eller behandlingsmetod vi väljer. Syntetiska läkemedel, sådana preparat som läkemedelsind...