Relationsfokus, parterapi och familjeterapi i Malmö

31/10/2025

En bra artikel om komplexiteten i socialt arbete. Alla livsöden jag får äran att ta del av filtrerar jag genom mina egna sårbarheter, brister, fördomar, värderingar, kunskap och erfarenhet.

Slaggprodukterna av denna filtrering bär jag med mig och i värsta fall är det dessa som får mig att vakna på natten och grubbla över vad jag borde ha sagt och gjort och vad jag ska göra vid nästa möte. Ges det inte utrymme för att ta hand om slaggprodukterna är risken överhängande att tröttheten leder stress som i sin tur kan leda till empatitrötthet.

Men finner vi balans i vårt viktiga arbete är det enligt mig ett underbart val att få träffa så mycket människor och av bästa förmåga kunna hjälpa.

"Psykoterapi är som betald egenterapi. Du blir aldrig fullärd".

24/09/2025

Idag hade jag äran att tala om pappans viktiga roll i familjen till 301 åhörare vid Skånes Regionala Familjecentralskonferens i Lund. Ja, det var 301 inbokade och jag undrar fortfarande vem person nr 301 är 🤔

Tack för denna möjlighet!

13/09/2025

Och hur man kan säga förlåt hittar ni här; https://www.sverigesradio.se/avsnitt/ar-det-viktigt-att-saga-forlat

08/09/2025

Tack Tareq för att du valde sätta ord på det som många tycker och känner. Och ett stort TACK för att du avslutade med att vända dig direkt till Ulf Kristersson (och Busch)...skäms!

05/09/2025

https://www.sverigesradio.se/avsnitt/kan-det-vara-nyttigt-att-braka

02/09/2025

Fredag 5 sep har jag äran att samtala en kort stund i Radiopodden om hur jag ser på bråk i en parrelation. Är det dåligt att bråka? Nej, men hur vi bråkar har en stor betydelse och lika viktigt är hur vi finner tillbaka till varandra efter ett bråk.

Här är ett intressant videoklipp där Esther Perel talar med paret Gottman om att bråka kärleksfullt.

Vi hörs på fredag 📻
/Marcus

01/09/2025

Ibland sker det och denna gång var det extra kul att träffa min vän, kollega, förebild och årets familjeterapeut Tryggve Balldin. Men som jag sa till honom, - egentligen är du inte så bra, du har bara turen att säga bra saker vid rätt tillfälle. En salutogen tourette 😀

27/08/2025

Mycket intressant forskning och viktigt för oss alla då en pappas närvaro i ett barns liv både har en positiv påverkan på barnet men också världen i stort. Speciellt när vi idag ser en allt våldsammare värld styrd av män.

Mitt bidrag till en fredligare värld är att ge blivande pappor mer fokus. Förmå pappor att TA mer plats, men också GES plats. Något jag önskar vi ska se mer av när vi fått en ny socialtjänstlag med mer fokus på det förebyggande och allt fler familjecentraler. Sen vill jag ge en eloge för det MVC som erbjuder pappor föreläsningar samt de BVC som erbjuder pappagrupper. Ni är få, men jag håller tummarna att allt fler ser värdet att ge pappor mer plats.

Videoklippet är från avsnittet Pappor och hormoner från Vetenskapens värld. Länk till SVT Play finner ni i kommentarsfältet.

24/08/2025

INTE ALLA MÄN/PAPPOR!

Trots min önskan om att bidra till en jämställd och kärleksfull par- och föräldrarelation så förblir inte alla ett par. Vilket kan vara både positivt som negativt, speciellt om det finns barn med i bilden. När det finns barn med vid en separation väljer jag att ha mer fokus på vad som är bäst för barnet än vad som blir bäst för föräldern.

Jag arbetar för att separationen ska bli så bra som möjligt för barnet, och då är det viktigt att föräldrarna kan fortsätta samarbeta. Att samarbeta kan vara svårt om en av parterna inte vill separera och inte heller kan finna acceptans till separationen. I värsta fall tar de vuxna känslorna över och denne börjar på olika sätt försvåra livet för den andra. När jag handleder arbetsgrupper in socialtjänst får jag oftare beskrivningar om de brister som papporna visar upp. Och enligt min uppfattning är det förståeligt då det oftare är män som visar upp sin ledsamhet genom ilska, hot, våld (psykisk och fysisk), ekonomiskt våld och som väljer bort relationen till barnen för att straffa den andra föräldern. Och män går också snabbare in i en ny relation vilket kan påverka den andra föräldern, men främst barnet.

MEN vid tillfällen får jag ta del av beskrivningar om mammor som väljer att försvåra relationen mellan pappan och barnet då mamman inte accepterat separationen. Och då handlar det inte om pappor som tidigare visat sig vara en dålig förälder eller för den delen en dålig partner. Det finns alltså ingen beskrivning av någon form av våld eller försummelse med i bilden. Det handlar ofta om mammans känsla av att blivit bortvald för något eller någon annan. Vid dessa tillfällen ser jag ofta att mammorna väljer försvåra barnets relation till pappan på mer subtila sätt. Det kan exempelvis visas genom att ändra planerade träffar, beskriva barnets som sjukt och beskriva att barnet inte vill träffa pappan m.m. Men också undanhålla information om barnet, baktala pappan och förhala separationen på olika sätt.

Jag har träffat pappor som inte vågar ta kamp mot mamman, då denne känner att myndigheter har en större misstro till honom som man. Men även oro för att visa sig arg (istället för ledsen) då detta kan användas emot honom. Väljer han att anpassa sig efter mammans agerande får han inte träffa barnet och detta skulle sedan kunna användas emot honom som en beskrivning om att han inte bryr sig. Dessa pappor är i kläm mellan en partner som använder barnet för att straffa pappan och ibland en misstro till mannens intentioner i den professionella sfären. Dessa pappor behöver synliggöras och lyftas fram, speciellt då vi idag strävar efter att pappor ska bli mer närvarande i barnets liv. Pappor behöver TA plats, men också GES plats.

Så till de pappor som känner igen sig i denna text. Ge inte upp, våga ta hjälp av professionella, exempelvis familjerådgivning, samarbetssamtal eller om det behövs familjerätt. Du är lika viktig för ditt barn som mamman är.

Marcus, psykoterapeut, handledare och pappa

23/08/2025

LOKAL UTHYRES

Under hösten hyr jag ut min lokal varierande dagar i veckan och från och med januari 2026 kommer man kunna hyra en fast heldag i veckan. Kostnaden är 2400 kr i månaden (fyra heldagar) och då ingår el, bredband, hushållsartiklar, städning och du har tillgång till kaffekokare, vattenkokare, micro, kyl/frys, tv och whiteboard med mera.

Jag vänder mig främst till psykologer, terapeuter och coacher, men lokalen passar även den som önskar sitta ensam och arbeta. Lokalen ligger på Lundbergsgatan 16, Slottstaden i Malmö. På gångavstånd från lokalen har ni Kronprinsen dit flera stadsbussar går, Regementsgatan och Ribersborg med havet i närheten.

I området finner ni flertalet mysiga fik och restauranger. Det finns gott om parkeringsplatser på gatorna vid lokalen.

Ni är välkomna att besöka min hemsida för information om mig och vad jag erbjuder i min lokal och om du har några frågor. Med vänlig hälsning Marcus 🙂

14/08/2025

Ska vi ta hjälp av ChatGPT vid relationsbekymmer?

Jag såg inslaget på SVT morgonstudion igår där de lyfte fram influencern Alexandra Bylund som använt sig av ChatGPT under en pågående skilsmässa. Alexandra hade lagt in smskonversation med sin (ex)partner i chatGPT för att få råd. Något som jag i sig inte tycker är fel, och bra att hon valde lägga in bådas meddelanden. Men jag tänker att det finns viktiga delar som kan göra råden missvisande. Och det handlar om förståelsen för vad det kan finnas för underliggande känslor och behov som chatGPT inte kan tyda eller tolka. Den skulle kunna ställa följdfrågor, men svaret på dessa frågor kommer då från en part i smskontakten.

Vi tolkar budskap utifrån våra egna känslor. Är jag trygg med min partner har jag lättare för att snälltolka och reagerar inte lika snabbt med negativa tankar. Men om jag inte känner trygghet eller tillit till min partner tenderar jag tolka budskapen mer negativt. Ta exempel ett sms där det enbart står, - Var är du? Om jag känner mig trygg kommer jag läsa in budskapet som att jag är saknad, efterlängtad och värdefull. Om jag känner otrygghet i relationen tenderar jag tolka budskapet som missnöje. Även en komplimang kan tolkas som kritik, - Tack för att du gav mig en kram, - Vadå, brukar jag inte göra det??

Även valda uttalade eller skrivna budskap kan förstås fel. När vi känner oss oroade för vårt värde i relationen kan vi välja att säga – Det är lika bra vi skiljer oss! Men vad vi egentligen önskar är en bekräftelse på att den andra inte vill detta, - Nej, jag älskar dig och vill inte skiljas! Ett sådant underliggande behov hade dagens chatGPT ha svårt att förstå.

Även enskilda ord kan ha olika betydelser. Ta exempelvis ordet respekt. Något jag stött på i samtal mellan ungdom och vuxen. Den äldre personen kopplar respekt till att vara trevlig, hålla upp dörren och säga tack. Medan en ungdom kan koppla det till rädsla, - Han ska ha respekt för mig (vara rädd för mig). Och här om dagen svarade jag OK på ett sms från min tonårsdotter varav hon frågade om jag var sur? För skriver man OK är man sur, skriver man OKEJ är man glad.

Vad jag vill få skrivet med detta är att chatGPT är bra på många sätt, även vid mer övergripande relationsråd, men när vi ska förstå varandra i en relation behövs fördjupad kunskap, och det tänker jag du får i möte med en levande psykoterapeut. Men som komplement tycker jag vi kan använda chatGPT.

Dagens viktigaste nyheter och analyser med täta uppdateringar. Vi sänder direkt inrikes- och utrikesnyheter inklusive väder, sport, kultur, nöje och lokala nyheter. Dessutom intervjuer med aktuella gäster. Nyhetssammanfattningar varje hel- och halvtimme.