Erics hälsohörna

22/12/2025

Idag, den 22 december, blir det ljusare.

Igår passerade vi vintersolståndet – årets mörkaste dag.
Från och med idag vänder det. Med bara några sekunder åt gången, men obevekligt.

Det är något härligt,, hoppfullt i att påminnas om detta varje år.

Att mörkret inte är ett misslyckande, utan en fas.
En tid för vila, stillhet och återhämtning – innan rörelsen börjar igen.

Naturens rytm är tydlig:
➡️ allt går inte framåt hela tiden
➡️ ibland behöver livet dra sig tillbaka för att kunna växa
➡️ en inbjudan att ta det lugnt och vila

Ljuset kommer tillbaka, oavsett om vi känner det idag eller inte.
Och ofta är det så även i kroppen, i psyket och i livet.

Ta hand om er i mörkret.
Och minns: det blir ljusare nu 🌞

Ai bild, fan va jag saknar snön nu till jul!!

22/12/2025

YES! Det här har vi saknat på morgonen sista veckorna. Äntligen lite färg till frukostbordet! 🤩😍

22/12/2025

🐟 Vilken fisk kan man äta idag – utan onödig tungmetallbelastning?

Fisk har alltid haft en naturlig plats i en hälsosam kost.
Men idag är det rimligt att ställa sig två frågor:

1️⃣ Hur undviker jag onödigt kvicksilver och andra gifter?
2️⃣ Hur slipper jag stödja den allt mer knasiga fiskodlingen?

Svaret är inte att sluta äta fisk – utan att välja smartare.

Här är fiskarna som generellt fungerar bäst idag om man vill minska belastningen:

✅ Sardiner (vildfångade)
Små fiskar → extremt låg kvicksilverhalt. Rika på omega-3, D-vitamin och mineraler. En av de bästa vardagsfiskarna som finns, välj rätt sort, glasburk och olivolja.

✅ Makrill (vild, ej Östersjön)
Näringstät fet fisk med bra omega-3-profil. Undvik kungsmakrill – välj nordatlantisk. Och helst ska den ju inte ha legat i en aluminiumburk. Det finns på glasburk i olivolja, det är rätt väg.

✅ Pinklax (vild, Alaska/Stilla havet)
Den lax som samlar minst gifter. Kort livscykel, vild föda, inga antibiotika eller fiskfoder. Kanadensisk vildfångad lax är just nu guldstandarden men pinklax är ett mer tillgängligt alternativ som är riktigt bra också.

✅ Sill / strömming (Nordatlanten)
Små fiskar med låg bioackumulering. Undvik att ha Östersjö-ursprung som bas.

✅ Ansjovis (äkta)
Mycket små fiskar → minimal tungmetallbelastning. Perfekt i små mängder.

➕ Vit fisk:
🐟 Torsk (vildfångad) – låg toxinbelastning, lättsmält och rik på jod & selen.

⚠️ Fiskar jag inte ser som bas idag:
– Odlad atlantlax
– Större rovfisk (tonfisk, svärdfisk)
– Östersjölax i större mängder

💚 Poängen:
Fisk är fortfarande hälsosamt – men bara när vi tar hänsyn till storlek, ursprung och hur fisken levt.

⸻

💬 Vilken fisk äter du mest idag – och varför?
👥 Tagga någon som vill äta mer fisk men göra det smartare.

Ta hand om er 🙏🏻❤️
, , , , , , , , , -3

21/12/2025

Det här är exakt varför jag är stenhård med mitt eget dricksvatten.

Ny forskning visar att PFAS-föroreningar i dricksvatten är kopplade till
– ökad spädbarnsdödlighet
– fler för tidiga födslar
– låg födelsevikt
– och enorma samhällskostnader

Det handlar om så kallade ”eviga kemikalier” – ämnen som inte bryts ner, utan lagras i kroppen och i miljön.
Och de passerar rakt igenom både placenta och moderkaka.

Det som slår mig mest är inte att detta sker.
Utan hur sent vi agerar – trots att sambanden har varit kända länge.

Om du har kommunalt vatten eller egen brunn spelar ingen roll, jag rekommenderar att man satsar på att rena vattnet innan vi dricker det.

📌 Studien visade bl.a.:
• 191 % högre spädbarnsdödlighet vid exponering för PFAS i dricksvattnet
• 168 % fler extremt tidiga födslar
• 180 % fler barn med mycket låg födelsevikt
• och en samhällskostnad på minst ~$8 miljarder per år på grund av dessa effekter.

💧 Vatten är inte neutralt längre.
Det är inte bara “vatten ur kranen”.

‼️Jag tror starkt på att rena sitt vatten.
Inte av rädsla.
☢️Utan av respekt för kroppen.

Jag gör det själv – i flera steg – eftersom jag ser vatten som en av de mest grundläggande inputs vi har:
– varje cell
– varje avgiftningsprocess
– varje graviditet
– varje barns första livstid

Vi kan inte kontrollera allt.
Men det vi dricker varje dag är faktiskt något vi kan ta ansvar för.

Och nej – det här handlar inte om panik.
Det handlar om förebyggande klokskap.

💬 Har du funderat över ditt dricksvatten?
👥 Tagga någon som borde börja.

Ta hand om er 🙏🏻❤️
, , , , , , , , ,

21/12/2025

Solen på väg upp 🌞 passa på få lite ljus idag 🙏🏻🤩

21/12/2025

🌿 Mullein (kungsljus) – en gammal ört i en modern värld

Det finns vissa växter som följt människan i generationer, långt innan vi hade laboratorier, inhalatorer och kemiska lösningar. Mullein, eller kungsljus som den ofta kallas på svenska, är en sådan ört.

Den har använts i hundratals år i Europa, Nordamerika och Asien – framför allt för lungor, luftvägar och slemhinnor. Inte som en snabbfix, utan som ett långsamt, reglerande stöd när kroppen behöver hjälp att släppa taget.

🌱 Vad är mullein?

Mullein (Verbascum thapsus) är en tvåårig växt med:
• stora, mjuka, sammetslika blad
• en lång stängel med gula blommor
• en förmåga att växa där marken är torr, störd och näringsfattig

Det är främst bladen (och ibland blommorna) som används.

🫁 Traditionell användning – varför lungorna?

Historiskt har mullein använts vid:
• långvarig hosta
• segt slem i lungor och bronker
• irritation i hals och luftvägar
• astmaliknande besvär
• röstproblem och torrhet i slemhinnor

Den beskrivs ofta med orden:
“Den löser upp utan att reta.”

Till skillnad från starka örter som pressar kroppen, arbetar mullein mer försiktigt – den lugnar slemhinnor samtidigt som den hjälper kroppen att transportera bort sådant som fastnat.

🔬 Vad innehåller mullein?

Det är kombinationen av flera ämnen som gör örten intressant:
• Saponiner – hjälper till att lösa segt slem
• Slemämnen (mucilager) – skyddar och lugnar irriterade slemhinnor
• Flavonoider – antioxidativa och milt antiinflammatoriska
• Iridoider – traditionellt kopplade till immun- och infektionsförsvar

Tillsammans ger de en ört som både skyddar och rensar, snarare än att bara trycka ner symtom.

🌬️ Mullein i vår tid

I dag lever vi i en helt annan miljö än våra förfäder:
• mer luftföroreningar
• mer damm och partiklar
• kemikalier, mikroplaster och avgaser
• långvarig låggradig irritation snarare än akuta infektioner

Ur ett holistiskt perspektiv används mullein ofta just när:
• slemhinnor varit irriterade länge
• kroppen behöver hjälp att “städa” snarare än slåss
• hosta och slem inte riktigt släpper taget

Det är ingen mirakelkur.
Men den kan vara ett mjukt stöd i en belastad vardag.

☕ Hur används mullein?

Vanligast är:
• Te på bladen
• Tinktur (mer koncentrerad form)

⚠️ Viktigt:
Mulleinblad har mycket fina hår som kan irritera halsen om de inte silas bort. Vid te – använd alltid fin sil, kaffefilter eller tygfilter.

🧠 Helhetsperspektivet

Mullein passar bra in i ett tänk där hälsa inte handlar om att:
❌ trycka bort symtom
❌ stressa kroppen till snabb förändring

Utan om att:
✔️ lugna
✔️ stötta
✔️ hjälpa kroppen göra sitt eget jobb

Den arbetar långsamt, djupt och utan dramatik.

⚠️ Säkerhet
• Generellt betraktad som mild och säker
• Undvik vid känd växtallergi
• Vid graviditet, amning eller läkemedel: rådgör med kunnig terapeut
• Gör alltid din egen efterforskning om det är något du vill pröva.

⸻

För mig är mullein ett fint exempel på hur gammal örtkunskap fortfarande har relevans, även i en modern värld fylld av ny teknik och nya belastningar. Ibland behöver kroppen inte mer – utan mindre motstånd.

💬 Har du själv använt mullein eller andra lungörter?
👥 Tagga någon som är nyfiken på naturligt stöd för lungor och slemhinnor.

Ta hand om er 🙏🏻❤️

20/12/2025

BRÖD OCH GLUTEN, det här är ett av de där klippen som inte skriker. Det förklarar varför!

Och plötsligt förstår man varför så många säger:
“Jag tål inte bröd längre”
– trots att bröd har varit basföda i tusentals år.

Klippen går rakt in i skillnaden mellan
🟤 ursprungliga spannmål och ⚙️ industribröd

På 1960-talet började man odla fram det som kallas dwarf wheat –
kortare strån, extrem avkastning, mer gluten, snabbare jäsning.

Ett vete anpassat för maskiner, logistik och volym.
Inte för människans matsmältning.

I klippet jämförs:
– einkorn och äldre vetesorter
– långsam jäsning, surdeg, naturlig fermentering
– med dagens snabbprocessade bröd

Resultatet?
Det är inte “gluten” som är hela problemet.
Det är vad vi gjort med vetet – och hur vi behandlar det.

Det här ligger helt i linje med min filosofi:
👉 att äta ursprungsmat så nära originalet som möjligt.

Se klippet för att förstå – och kanske känna igen dig själv.
Länk i kommentarsfältet ⬇️

💬 Vad är din erfarenhet av gammaldags bröd jämfört med dagens industribröd?

👥 Tagga någon som “inte tål bröd” men kanske borde se detta.

Ta hand om er 🙏🏻❤️
, , , , , , , , ,

20/12/2025

🥬 Kimchi & immunförsvaret – mer än bara “bra bakterier”

Det här tycker jag är riktigt spännande.

I en ny humanstudie har forskare tittat på hur kimchi påverkar immunförsvaret – inte med vanliga blodprov, utan på cellnivå, med avancerad genetisk analys (single-cell RNA-sekvensering).

Resultatet efter 12 veckor?

👉 Kimchi verkade inte bara aktivera immunförsvaret – utan finjustera och balansera det.

Forskarna såg bland annat:
• förbättrad funktion hos antigenpresenterande celler (de som “läser av” hot)
• en mognare och mer balanserad utveckling av CD4⁺ T-celler
• mindre immunologiskt “brus” – alltså mindre överreaktion

Med andra ord: ett immunförsvar som är bättre på att svara när det behövs, men inte går upp i onödig stress hela tiden.

Extra intressant:
🧪 Fermenteringsmetoden spelade roll
Både naturligt fermenterad och startkultur-fermenterad kimchi gav positiva effekter – men den senare visade ännu tydligare förbättringar i cellernas funktion.

Det här är, enligt forskarna själva, första gången man kan visa på människa att en traditionell fermenterad mat kan påverka immunförsvaret ända ner på gen- och cellnivå.

💭 För mig väcker det här större frågor:
Hur mycket av vår hälsa formas av det vi äter regelbundet?
Och hur mycket kraft finns det i traditionell matkunskap som vi länge avfärdat som “folklig” snarare än vetenskaplig?

👉 Ett starkt immunförsvar handlar inte om att göra mer, trycka hårdare eller stimulera mer.

Oftast handlar det om att lugna, finjustera och återskapa balans.

🥬 Fermenterat. Levande. Traditionellt.

Och kanske mer sofistikerat än vi länge trott.

📚 Studien är publicerad i npj Science of Food (2025)
(Länken lägger jag i kommentarerna för den som vill läsa mer.)

💬 Vad är dina erfarenheter av fermenterad mat?

👥 Tagga någon som älskar kimchi – eller borde prova.

Ta hand om er 🙏🏻❤️

20/12/2025

🧠 Fem antaganden inom vaccinologi som sällan ifrågasätts

Jag har nyligen läst en artikel av läkaren Dr. Clayton Baker, publicerad av Brownstone Institute, där han lyfter en systemkritisk diskussion om hur modern vaccinologi ofta presenteras – och vilka grundantaganden som tas för givna.

Oavsett var man själv landar i frågan tycker jag att den här typen av resonemang förtjänar att få finnas i samtalet.

Här är de fem centrala punkter artikeln tar upp:

1️⃣ Antikroppar likställs ofta med immunitet
Artikeln ifrågasätter att antikroppsnivåer används som huvudsakligt mått på skydd, trots att immunförsvaret är mer komplext än så och även involverar t.ex. T-celler och individuell variation.

2️⃣ ”Placebo” i studier är inte alltid neutralt
Baker menar att många vaccinstudier använder aktiva ämnen i kontrollgruppen, vilket enligt honom kan göra det svårare att fullt ut utvärdera biverkningar.

3️⃣ Individens hälsa kopplas till andras vaccination
Artikeln problematiserar idén att individens immunitet i hög grad skulle vara beroende av andras medicinska val, och hur detta används i policy- och folkhälsosammanhang.

4️⃣ Flera samtidiga injektioner tas för givna som säkra
Här efterlyses mer långsiktig och samlad forskning kring den biologiska belastningen av många vacciner givna under kort tid, särskilt hos barn.

5️⃣ Vacciner behandlas ofta som en homogen kategori
I stället för att utvärderas individuellt, menar Baker att vacciner ofta kommuniceras som en enhetlig klass – ”säkra och effektiva” – vilket kan hämma nyanserad vetenskaplig granskning.

📌 Artikelns övergripande poäng är inte att ge enkla svar, utan att ifrågasätta hur vissa vetenskapliga antaganden blivit närmast orörbara – och att efterlysa mer öppen debatt, bättre långtidsdata och tydligare gräns mellan medicinsk vetenskap och folkhälsopolitik.

Att ställa frågor är inte detsamma som att förneka vetenskap. Tvärtom är det så vetenskapen utvecklas.

Har vi glömt bort det?

💬 Vad tänker du – finns det områden inom medicin som borde tåla mer öppen diskussion?

🔗 Länken till artikeln finns i kommentarerna.

20/12/2025

🔥 När bönderna sätter ner foten – då bör vi andra lyssna 🔥

Tusentals europeiska bönder har återigen demonstrerat i Bryssel. Inte för att de vill skapa kaos, utan för att de upplever att deras existensgrund håller på att förhandlas bort.

Bakgrunden är bland annat EU:s planerade frihandelsavtal med Mercosur (Sydamerika) – ett avtal som riskerar att öppna för storskalig import av billig mat producerad under helt andra villkor än de som gäller för europeiska bönder.

👉 Lägre krav på djurvälfärd
👉 Andra regler för bekämpningsmedel
👉 Lägre produktionskostnader
👉 Priser som pressas under vad europeiska gårdar kan överleva på

Det här är inte en protest mot handel i sig.
Det är en protest mot handel utan lika spelregler.

Samtidigt ställs europeiska bönder inför:
• ökade miljökrav
• ökade administrativa bördor
• högre energikostnader
• hårdare ekonomisk press

Och när samma politiska system samtidigt öppnar dörren för import som inte följer samma regler – då urholkas den inhemska matekonomin steg för steg.

Det här handlar om mer än bönder.
Det handlar om:
🥕 vår livsmedelssäkerhet
🌍 vår möjlighet till självförsörjning
🧑‍🌾 vem som faktiskt producerar maten vi äter
⚖️ och om spelplanen är rättvis

När bönder protesterar är det ofta sist i kedjan – när dialogen redan misslyckats.

Man behöver inte hålla med om varje metod.
Men man bör ta budskapet på allvar.

För utan livskraftiga bönder har vi:
– inga lokala livsmedel
– ingen robust krisberedskap
– ingen verklig kontroll över vad vi stoppar i oss

💬 Vad tycker du?
Ska EU:s jordbruk skyddas av lika villkor – eller offras i globala förhandlingar?

👥 Dela gärna med någon som bryr sig om mat, självförsörjning och framtid.

Ta hand om er 🙏🏻❤️

20/12/2025

🧪 När kroppen faktiskt kan avlastas från sådant den själv har svårt att bli av med

Jag tycker det här är riktigt intressant och vill lyfta det – utan hype, men med nyfikenhet.

I ett klipp jag nyligen sett testar Paul Saladino en behandling som kallas Inuspheresis – en form av avancerad blodfiltrering som används i delar av Europa för att hjälpa kroppen att avlägsna ämnen den annars har svårt att eliminera.

Tekniken fungerar i korthet så här:
• blod leds ut ur kroppen
• plasma separeras från blodkropparna
• särskilda filter binder fettlösliga och proteinbundna ämnen
• renad plasma förs tillbaka tillsammans med blodkropparna

Det som gör behandlingen särskilt intressant är att den kan avlägsna ämnen som lagras i fettväv och cirkulerar bundna till lipider och proteiner – till exempel:
• miljögifter
• tungmetaller
• inflammatoriska molekyler
• mikroplaster som cirkulerar i blodplasma

Just mikroplaster är ett område där forskningen är relativt ny, men vi vet idag att:
• mikroplaster påvisas i blod, placenta och vävnad
• kroppen saknar effektiva naturliga mekanismer för att eliminera dem
• långvarig exponering är kopplad till inflammation och metabol stress

Det betyder inte att Inuspheresis är en universallösning.
Men det är en av få kända tekniker som faktiskt kan minska cirkulerande belastning av sådana partiklar, snarare än att bara lindra symtom.

Jag uppskattar också att Paul själv är tydlig med en viktig sak:
• sömn
• kost
• livsstil

är alltid grunden.
Den här typen av behandling hör hemma högst upp i pyramiden – som ett komplement när grunden redan är på plats.

För mig handlar detta mindre om biohacking – och mer om att visa att det finns fler verktyg än vi ofta får höra om.

Kunskap ger valmöjligheter.

—

💬 Hade du hört talas om behandlingar som kan minska belastningen av mikroplaster i kroppen?
👥 Tagga någon som är nyfiken på framtidens hälsa.

Ta hand om er 🙏🏻❤️


Länk:

🗞️ Sign up for my weekly newsletter: https://www.paulsaladinomd.co/sign-up?utm_source=youtube&utm_medium=video&utm_campaign=VIDEOID--- --- ---Find out your ...

19/12/2025

🧠 ADHD-diagnos – varför inte börja med träning innan medicin?

Ny svensk forskning visar att regelbunden träning kan ge en markant minskning av ADHD-symtom hos vuxna: bättre fokus, mindre impulsivitet och förbättrad emotionell reglering. Effekterna är mätbara – inte anekdoter.

Ändå ser vårdens standardflöde ofta ut så här:
• diagnos
• läkemedel
• livsstilsråd i andra hand

Det väcker en enkel, rimlig fråga:
Varför inte testa träning först – åtminstone under en strukturerad period – när det är möjligt? Kanske dessutom satsa på kosten och tarmen.

För många påverkar träning samma system som läkemedel riktar in sig på:
• dopaminreglering
• stressrespons
• exekutiva funktioner
• nervsystemets grundton

Det betyder inte att medicin aldrig behövs.
Men det betyder att alla inte behöver börja där.

Ett mer balanserat förstasteg skulle kunna vara:
• diagnos
• 8–12 veckor strukturerad träning (med stöd och uppföljning)
• utvärdering av effekt
• därefter beslut om nästa steg – vid behov

Detta är inte ett “antingen eller”.
Det är ett ”börja med det minst invasiva som har dokumenterad effekt”.

Om fler fick chansen att prova detta först, skulle:
• vissa kanske aldrig behöva medicin
• andra få bättre effekt om medicin sätts in
• fler känna sig delaktiga i sin egen behandling

Helhet handlar inte om att säga nej.
Det handlar om ordning.

—

💬 Hade du själv velat testa träning först om du fått chansen?
👥 Tagga någon som borde känna till detta perspektiv.

Ta hand om er 🙏🏻❤️