20/02/2024
Det finns inte tillräckliga ord som beskriver den tacksamhet som jag känner, för att du kom in i mitt liv och berörde mig på djupet, långt därinne. Samtidigt rullar tårar på min kind och ett inferno av känslor virvlar runt i mig.
Jag älskade se på dig, vad du än gjorde, kanske särskilt när du trippade framåt så där speciellt som bara du kan göra. Jag älskade se dig slänga dig på rygg för att bli kliad på magen. Jag älskade se dina ögon titta bestämt in i mina och höra dig jama med hög röst, som om du sa "ge mig vatten! Det var bara att lyfta upp dig till vattenkranen på toan eller hos veterinären och låta dig dricka. En fin kamrat till Isabella var du med, även om du inte hade rätta gnistan sista tiden.
Jag hoppades att det skulle vända. Vägde dig morgon och kväll och när trenden från stillastående byttes till nedåtgående försökte jag trolla med allt för att få dig att vända.
Så kom det tunga beskedet och jag blev tvungen att ta beslutet - som i sig var givet. Det fanns inget att göra.
Du föddes den 22 september 2023 och du somnade in i min famn den 20 februari 2024. Många tårar som runnit sen dess och soptunnan är full av näsdukar. Samtidigt är hjärtat varmt av tacksamhet för att jag fick vara din matte. Du bodde här endast 7 veckor och rörde om i våra liv så totalt. Det började innan, vid vårt första möte och sen väntan i glädje och vånda. Något sa mig att det inte skulle bli så lätt. Så rätt jag hade.
En vit dunboll med grå nos
Tofsar i öronen
Amputerad svans
Intensivt blå ögon, bestämda ibland,
förvirrade ibland, tomma ibland, levande ibland
Nu har de slocknat.
Du vita varma mjuka varelse
Nu slipper du lida
Nu får du in i annan dimension glida
Så sorgligt, men värdigt ändå
Vackra, snälla, roliga, underbara kisse
För alltid i mitt hjärta.
Vila i frid Sammi!
Vi ses sen
