Nya Sveamottagningen

09/03/2023

Vaginos, vaginit:

Vaginit
Kallas även för vulvovaginit, åkomman kan beskrivas som en infektion i slidan. Även begreppet vaginit används för är ett fler än ett tillstånd eftersom det kan finnas fler ett skäl till att drabbas av en infektion i underlivet.

Två vanliga orsaker för infektion är svamp eller bakterier. Vidare när det rör sig om en infektion av bakterier kan det röra sig om en infektion som kommer från utifrån eller en konsekvens av förändrad bakterieflora i slidan. Den sistnämnda orsaken är aningen omdebatterad ifall detta kan räknas som en infektion av bakterier eller inte.

Infektion av svamp i slidan kan kallas för många alternativa namn. Ett par av dem är candidavaginit, vulvovaginal candidos eller svampinfektion i slidan. Orsaken till att svampinfektioner uppstår är i många fall att på grund av förändringar i slidans bakteriebalans bildas stora mängder jästsvamp.

Candidavaginit är en ofarlig och en mycket vanlig typ av infektion. Svamp trivs bäst i en alkalisk miljö, eller med andra ord den behöver ett högt PH-värde i slidan för att växa snabbt. Detta liknar de förutsättningar som bakteriell vaginos har behov av. Eftersom båda åkommor uppträder under liknande förutsättningar drabbas man mycket sällan av svampinfektioner och bakteriell vaginos samtidigt.

Ett par tecken på candidavaginit är:

-Gryniga vitaktiga flytningar
-Klåda i och runt slidan
-Irriterade slemhinnor som kan anta en lätt rodnad
Det kan förekomma smärta vid samlag
Flytningar ändrar i normala fall inte doft, men kan anta en lätt syrlig lukt eller en doft som påminner om gamla gymnastikkläder.

Alla kvinnor kan få candidavaginit, men det är större risk att drabbas under graviditet eller när immunförsvaret är försvagat. Även kvinnor som har diabetes drabbas oftare av svampinfektioner.

Symtom visar sig som:

-Klåda i underlivet
-Rikliga illaluktande flytningar som kan anta gula till gröna nyanser
-Flytningar kan vara skummande
-Slemhinnorna i slidan är ofta röda och svullna samt det kan förekomma små blödningar i slemhinnor.

Andra mindre vanliga källor för bakterieinfektion i slidan är mycoplasma, herpes, campylobacter, gonorré och klamydia.

Vaginos
Åkomman kallas även bakteriell vaginos har liknande effekter och symtom som vaginit men kan inte sägas vara en infektion. Den största skillnaden mellan vaginos och vaginit består av att tillståndet är mer en förändring av bakteriefloran i underlivets slemhinnor och inte en infektion av en extern bakterie.

Det som orsakar vaginos är att balansen i slidans bakterieflora rubbas. När detta händer kan vissa bakterier som finns naturligt i slidan få väldigt goda möjligheter till att öka snabbt i antal. ifall detta sker ger det upphov till besvär och symtom. Den bakterie som oftast orsakar besvären är Gardnerella vaginalis men det finns även andra bakterier som kan ge upphov till problem.

I samband med att en typ av bakterie växer i antal minskar den normala floran av laktobaciller. Åkomman är ofarlig och läker med tiden ut av sig själv.

Bakteriell vaginos visar tydliga symtom:

Det symtom som är lättast att märka är illaluktande flytningar
Flytningar är ofta gråvita eller grågula
Doften kan påminna om rutten fisk
Andra tecken som kan visa sig är klåda och sveda runt slidöppningen. Vid mätning är det vaginala PH-värdet ska resultatet vara över 4,5.

Det är en vanlig åkomma och det uppskattas att mellan 10-20% av alla kvinnor som är sexuellt aktiva drabbas någon gång. Åkomman är ofarlig och ger inga skadliga effekter för hälsan, men en potentiellt negativ effekt av förändrad bakteriebalans är sämre skydd mot infektioner.

Hur botar man slidkatarr?
Slidkatarr används för fler än en åkomman. Behandling är olika beroende på om man det gäller candidavaginit, infektioner av bakterier eller bakteriell vaginos.

Vaginos och candidavaginit är ofarliga tillstånd som sett på grund av hälsoskäl inte behöver behandlas. Det främsta skälet för att aktivt behandla åkommorna är för att ta bort de besvär och symtom som de orsakar. Obehag som klåda, illaluktande flytningar samt smärta vid samlag är för de flesta de symtom som upplevs mest störande. Både bakteriell vaginos och vulvovaginal candidos är lätta att kurera och det finns effektiva medel mot dem.

Behandla Candidavaginit
Vulovaginal candidos eller svampinfektioner kan behandlas med effektiva receptfria medel. En behandling räcker i de flesta fall. Medlen appliceras lokalt och finns som krämer, salvor och slidpiller. Det är bra att kombinera slidpiller och krämer eftersom det är vanligt att både slidan och vulvan är påverkade av infektionen.

Kurer mot candidavaginit är ofta baserade på ämnen som dödar svampen. De kanske mest använda substansenrna är varianter av azoler som ekonazol, klotrimazol samt mikonazol. Om svampinfektionen inte försvinner efter två behandlingar är det en bra ide att konsultera läkare för vård och hjälp.

Behandla Vaginos
Bakteriell vaginos kan kureras på olika sätt. Det går att använda antibiotikakurer eller surgörande medel som lactobakterier. Antibiotika dödar bakterier som har exploderat i antal eller hämma tillväxten av dem. Receptfria surgörande medel eller även kallat laktobakterier åteställer bakteriebalansen i slidan och stimulerar de naturligt förekommande laktobakterierna. Läkemedlets formulering finns som gel eller krämer. Kurer med laktobakterier eller som de även kallas surgörande medel är effektiva på att ta bort den dåliga lukten från flytningar.

När man behandlar vaginos med antibiotika kan det leda till en ökad sårbarhet för candidavaginit. Även om en antibiotikakur kan ta bort bakteriell vaginos är risken stor att den kommer tillbaka inom en månad. På grund av detta är det en god ide att pröva först med surgörande medel som laktobakterier först. Om antibiotika är nödvändigt är det en god ide att använda surgörande medel efter en antibiotikabehandling för att bygga upp den naturliga bakteriefloran i slidan igen.

Behandling av andra typer av slidkatarr
Om symtom eller besvär tros härstamma från könssjukdomar eller trichomonasinfektion bör man kontakta läkare för utformning av en lämplig behandling. Denna sort av infektioner kureras i vanliga fall med antibiotika.

23/02/2023

02/01/2023

God fortsättning önskar vi alla våra patienter!
Vi har nu öppet mån-fre 8-16) ej fredag 6/1 då vi har stängt!

Varmt välkomna!

06/10/2022

Rosa oktober

Tecken på bröstcancer – viktigt att vara uppmärksam
Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor. Här kan du bland annat läsa om vilka tecken man ska vara uppmärksam på, vart man kan vända sig om man misstänker bröstcancer.

Mer än var fjärdedel av all cancer hos kvinnor är bröstcancer och ungefär 15 till 20 kvinnor insjuknar varje dag i Sverige.

27/08/2022

Vi har utökat verksamheten för vår uroterapeut som nu finns tillgänglig 2 dagar i veckan. Hos oss på Sveamottagningen kan du få hjälp med urininkontinens samt andra besvär i nedre urinvägarna.

Vår duktiga uroterapeut Åsa tar hand om dig under utredning och behandling. Hon utreder och behandlar dina besvär som:

-Urinläckage
-Urintängningar
-Problem med blåstömning
-Bäckenbotten- och blåsträning

Boka tid via telefon el via remiss.

Varmt välkommen!

23/06/2022

Vi har stängt imorgon fredag den 24/6.

Vi öppnar åter på måndag 27/6 kl 08:00.

Trevlig midsommar! 🌸

03/06/2022

Appen Olivia vill öka livskvaliteten under klimakteriet

I Olivia-appen får du hjälp med att kartlägga dina symptom, lite liknande den metod som finns i olika menscykel-appar.

Du får också hjälp med att nå en ökad förståelse för vad som händer i kroppen under den hormonella berg-och-dalbanan. Framför allt hjälper appen Olivia dig med råd och tips på vad du själv kan göra med enkla livsstilsvanor för att lindra symptom och för att må bättre.

Appen är uppbyggt utifrån principerna inom kognitiv beteendeterapi (KBT) och kan hjälpa dig med hur du sover bättre, hanterar stress lättare, och minskar på intaget av ”klimakterie-boven” koffein!

Olivia-appen syftar till att hjälpa kvinnor, oavsett om de är i början av sin klimakterieresa, eller mitt i stormen av värmevallningar och sömnbesvär. Oavsett vilken fas du befinner dig i ska du kunna få hjälp och stöd att få bättre livskvalitet under klimakteriet.

03/06/2022

Klimakteriet – symtom, orsak och behandling

Klimakteriet är en naturlig del av åldrandet och inleds oftast med att mensen förändras, vilket vanligtvis inträffar när du har passerat 45-års åldern. Nästan 75 procent av alla kvinnor som går igenom klimakteriet upplever besvär, såsom exempelvis torra slemhinnor och svettningar. Man behöver dock inte ha besvär resten av livet, för det finns hjälp att få.

När antalet äggblåsor i äggstockarna håller på att ta slt leder det till klimakteriet, berättar Angelica Lindén Hirschberg, professor och gynekolog vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Detta gör att ägglossning och mensblödningar blir oregelbundna och kroppen bildar allt mindre östrogen.

Ett tidigt tecken på klimakteriets början är att mensen blir oregelbunden. Den kan komma oftare för att därefter komma mer sällan. Blödningarna kan även bli rikligare och pågå längre.

-Ibland kan blödningstrassel vara riktigt jobbigt och det kan i vissa fall leda till blodbrist, säger Angelica Lindén Hirschberg. Anledningen är att ägglossningen blir störd av den minskade mängden östrogen, vilket leder till oregelbunden mens. Det är viktigt att söka hjälp om man får ovanligt rikliga blödningar eller upplever besvär som försämrar livskvalitén.

När det har gått tolv månader sedan din senaste blödning har du sannolikt haft din sista mens. Den sista mensen kallas för menopaus. Det finns en stor normalvariation på när mensen upphör, allt ifrån 45 till 60 år, men genomsnittsåldern är omkring 51. Ärftliga faktorer påverkar när menopaus inträffar och rökare får ofta sin sista mens tidigare än de som inte röker.

-För vissa kvinnor kommer även andra symtom smygande, som värmevallningar, svettningar och att man sover sämre, menar Angelica Lindén Hirschberg. Detta kommer ofta successivt och därför kanske man till en början inte kopplar det till klimakteriet. Många kvinnor får som mest besvär i samband med och efter den sista mensen. Symtomen kan dock börja omkring fem år innan menopaus och fortsätta upp till fem år efteråt, även om de brukar avta med åldern.

Östrogen påverkar hela kroppen
Östrogen är en grupp steroidhormoner som kallas för kvinnligt könshormon. Östrogen finns i kroppen hos både kvinnor och män, men i avsevärt högre halter hos kvinnor. De viktigaste kroppsegna östrogenerna är östradiol, östron och östriol.

-Det är östrogenbristen som orsakar symtomen vid klimakteriet, berättar Angelica Lindén Hirschberg. Östrogen finns i alla kroppens vävnader och påverkar hela kroppen; hjärta-kärl, benmassan, hjärnan, hud, slemhinnor, öron och ögon.

Fakta östrogen

Bildas framför allt i äggstockarna men även i tex fettväv och i moderkakan.
Gör att slemhinnan i livmodern växer och blir tjockare.
Påverkar tillväxten och utvecklingen av bröstkörtlarna.
Ökar välbefinnandet.
Under puberteten ökar östrogennivån.
Under klimakteriet minskar östrogennivån för att stanna på en låg nivå efter att sista mensen har inträffat.

Minskad mängd östrogen kan orsaka symtom som:

Värmevallningar, när du plötsligt blir mycket varm.
Plötsliga svettningar (efter värmevallningar).
Sömnproblem; ytlig sömn och att man vaknar lätt på nätterna.
Snabba humörsvängningar.
Nedstämdhet.
Torra slemhinnor, främst i slidan men det kan även förekomma i ögonen, näsan och i halsen. Torra slemhinnor kan ge klåda och sveda.
Urinvägsbesvär, som att du känner dig kissnödig ofta eller att det svider när du kissar.
Mer fett runt midjan och de inre organen.
Öka risken för försvagat skelett, så kallad benskörhet.
Värk i muskler och leder

Cirka 75 procent upplever besvär under klimakteriet. För vissa kvinnor blir dessa symtom riktigt jobbiga och det kan påverka vardagen negativt. Då östrogennivåerna stannar på en låg nivå efter sista mensen kommer symtom som torra slemhinnor, risk för försvagat skelett och ökad risk för upprepade urinvägsinfektioner att finnas kvar resten av livet, och kräver många gånger behandling.

Värmevallningar, svettningar och kylvallningar vid klimakteriet
När östrogenet minskar rubbas även kroppens naturliga termostat. Obalansen ger vallningar, en värmevåg som börjar i brösthöjd och förflyttar sig upp över ansikte och hårfäste. Många gånger blir man röd i ansiktet och får svettningar. En svettning kan vara i två till tre minuter, men för vissa varar den upp till en timme. En del kvinnor får även kylvallningar som ofta uppstår efter en värmevallning och då kan det kännas som om du har frossa. Vissa kvinnor får så pass svåra svettningar att de vaknar på natten alldeles genomblöta medan andra inte besväras alls. Att nattsömnen påverkas under klimakteriet kan bidra till att du mår sämre.

Diagnos vid klimakteriet
Alla kvinnor går igenom klimakteriet. Har du besvär i samband med klimakteriet bör du söka hjälp hos gynekolog eller hos din vårdcentral.

Sök även vård om du upplever något av följande:

Samlagssmärta.
Inkontinens.
Svårt att kissa.
Om du får en blödning ett år eller senare efter din sista mens.
Är du allmänt orolig eller upplever något av dessa besvär, ta kontakt med vården för att utreda att det inte är någon annan sjukdom och att du kan komma till rätta med de besvär du har. Sjukdomar som kan ge liknande symtom är till exempel sköldkörtelsjukdomar, diabetes och lymfkörtelcancer.

Behandling vid klimakteriebesvär
Eftersom östrogenhalten minskar är den effektivaste behandlingen att behandla med östrogen. Lokal östrogenbehandling i form av exempelvis slidkräm eller slidpiller ökar inte risken för vare sig bröstcancer eller livmodercancer och kan användas resten av livet. Det finns på recept eller som receptfria läkemedel. . För de kvinnor som behandlas för bröstcancer, eller tidigare har behandlats för bröstcancer, är det nu i de flesta fall möjligt att använda en receptbelagd lågdoserad gel. Innan behandling med lokalt östrogen ska kvinnan först diskutera det med sin behandlande cancerläkare.

Lokal behandling med östrogen upprätthåller det vaginala pH:t inom det normala ( lägre än pH 4.5), vilket gynnar den normala bakteriefloran.

Lokalt östrogen är effektivt vad gäller:

Torrhetskänsla, sveda, irritation.
Samlagssmärta, minskad fuktighet i underlivet.
Irritation och smärta vid urinering.
Överaktiv blåsa.
Återkommande urinvägsinfektioner.
Det bör vara din upplevelse av hur symtomen påverkar ditt liv som avgör om du behöver behandling. Om man trots lokalt östrogen fortfarande lider av exempelvis svettningar och sömnproblem bör man kontakta en gynekolog för diskussion kring systemisk hormonbehandling.

Systemisk östrogenbehandling finns i form av tabletter, plåster, gel eller spray. Behandlingen kombineras med gulkroppshormon i form av gestagener eller bioidentiskt progesteron(om man inte har opererat bort livmodern). Det gör man för att slemhinnan i livmodern inte ska bli för tjock, då det ger ökad risk för cancer i livmoderslemhinnan och/eller ökade blödningar.

Östrogenbehandling är den mest effektiva och dokumenterade behandlingen vid exempelvis svettningar, vallningar, sömnproblem, torra slemhinnor, frakturrisk och andra östrogenbristrelaterade symtom.

-Om man har en god allmänhälsa i övrigt och påbörjar östrogenbehandling så nära menopaus som möjligt, har man i studier sett en skyddande långtidseffekt vad gäller hjärtkärlsjukdom och en minskad dödlighet totalt, det vill säga oavsett vad man dör av, även bröstcancer, berättar Angelica Lindén Hirschberg. Detta gör att man idag många gånger anser att de positiva hälsoeffekterna på sikt överväger risken för bröstcancer.

Man har numera tagit bort femårsgränsen för systemisk hormonbehandling. Istället tar man individuella diskussioner kring för- och nackdelarna med behandlingen. Det är alltså möjligt att fortsätta med sin östrogenbehandling även vid hög ålder, beroende på om man är frisk för övrigt eller om man har riskfaktorer för hjärta eller kärl. Det är viktigt med regelbundna kontroller, där man utvärderar behandling och dosering. Även mammografi regelbundet rekommenderas. Vid exempelvis bröstcancer, aktuell djup ventrombos eller lungemboli eller någon form av hjärt-kärlsjukdom, bör man undvika systemisk hormonbehandling.

-Om man har jobbiga symtom och är osäker och orolig kring behandling är det bäst att diskutera med en gynekolog, menar Angelica Lindén Hirschberg. Det finns alltid något sätt att lindra besvären och det är värt att söka hjälp.

En viktig del av klimakteriet är att acceptera kroppens förändringar, anpassa livet och se över livsstilen. Genom att öka den fysiska aktiviteten, äta på regelbundna tider och skapa bra sömnrutiner kan många må bättre. Rökning kan också ge ökade besvär vid klimakteriet, så bland det bättre man kan göra för hälsan är att sluta röka, poängterar Angelica Lindén Hirschberg. Om det inte hjälper att se över sin livsstil är det viktigt att söka hjälp.

-Det finns effektiv behandling att få, så att du slipper må dåligt. Östrogen är extremt effektivt för att minska klimakteriebesvär, så får man inte tillräcklig effekt av den systemiska behandlingen handlar det om att ställa in dosen rätt. Östrogen i rätt dos ger inga bieffekter. Om man inte har opererat bort livmodern behöver man däremot kombinera östrogenet med gulkroppshormon, säger Angelica Lindén Hirschberg.

Gulkroppshormon finns exempelvis som hormonspiral med en mer lokal effekt eller i tablettform där man efterhand kan glesa ut dem, för att inte behöva ta dem så ofta.

Du ska inte behöva må dåligt under klimakteriet även om det är en besvärande period för många. För en dialog med din läkare för att få den hjälp du behöver för att kunna må bra.

02/05/2022

Nya taxor från 1/4-2022.
Den nya avgiften hos specialistgyn är 250kr
Frikort gäller!

250 kronor i avgift för alla besök – utom till akuten

14/03/2022

Internationella endometriosmånaden -Mars!

I dag lever tusentals flickor och kvinnor med en dold och smärtsam sjukdom, kanske helt i onödan. En sjukdom som bör klassas som en folksjukdom. Med hjälp av ökad kunskap kan fler få en tidig diagnos och enkel behandling med minskat lidande som följd.

Mars är den internationella endometriosmånaden. Då försöker många med endometrios berätta om sjukdomen och uppmärksamma hur det är att leva med den. Det är för många en okänd sjukdom, både hos sjukvårds- och skolpersonal samt allmänheten, vilket gör att det ibland kan ta upp till tio till femton år innan den drabbade får en diagnos och adekvat behandling.

Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom som drabbar en av tio kvinnor. Det finns 200 000 kvinnor i Sverige och cirka 176 miljoner kvinnor världen över som har sjukdomen. 60 procent av dessa kvinnor har någon form av symtom och 20 procent har mycket svåra symtom.

Endometrios uppkommer när livmoderslemhinnan inte stöts bort vid menstruation utan vandrar in i buken via äggstockarna och bildar knutor på bukhinnan. Det leder till ett inflammatoriskt tillstånd med svåra smärtor som följd.

Sjukdomen kan komma redan i tonåren i samband med menstruationen. Många unga kvinnor berättar att det har så svåra smärtor att de inte kan gå till skolan när symptomen är som värst. Smärtorna är ofta så kraftiga att det leder till kräkningar, diarré eller svimning. De får alldeles för ofta höra att det är helt normalt och det hör till att ha ont i magen i samband med menstruationen. Det borde vara en självklarhet att ställa frågor om menssmärtor på våra ungdomsmottagningar och att vara mer uppmärksamma när unga tjejer inte kan vara med på fysiska aktiviteter och har mycket sjukfrånvaro i skolan.

Fick dessa unga kvinnor hjälp i tid skulle det spara mycket lidande och bekymmer för de som fått sjukdomen. Att kunna fullfölja studier, kunna ha ett samliv och fungerande vardagsliv utan ständig smärta borde vara en självklarhet även för kvinnor som drabbats av denna kroniska sjukdom. Ofrivillig barnlöshet drabbar 20-25 procent av kvinnor med endometrios.

I dag lever tusentals flickor och kvinnor med en dold, smärtsam sjukdom, kanske helt i onödan. En sjukdom som bör klassas som en folksjukdom. Med hjälp av ökad kunskap kan fler få en tidig diagnos och enkel hormonbehandling med minskat lidande som följd. Nu är det dags att ta drabbade flickor och kvinnor på allvar.
(källa:dagenssamhälle)

03/01/2022

HPV-Hemtest!🧪

Istället för att kallas till gynekologiskt cellprov på barnmorskemottagning får nu kvinnor succesivt erbjudande om självprovtagning för HPV. Infektion med HPV är den vanligaste orsaken till livmoderhalscancer.

På grund av pandemin är alla drop in-tider på barnmorskemottagningarna inställda tillsvidare. Som ett alternativ till den vanliga cellprovtagningen erbjuder regionen nu därför självprov för HPV.

Cellförändringar till följd av en HPV-infektion utvecklas under en väldigt lång tid och bara en liten del av de med tidigare HPV-infektion drabbas.

– Därför är det mycket säkert att inleda undersökningen hos en tidigare frisk kvinna med självprovtagning för HPV. Det är också ett bra sätt att kunna erbjuda så många som möjligt undersökning trots pandemin, säger Katarina Lannervall vid Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland (RCC).

Det är många som ringer till RCC nu. En av de vanligaste frågorna handlar om varför man inte fått en kallelse till provtagning.

– På grund av pandemin är screeningprogrammet försenat, men vi har full koll på vilka som står på tur för provtagning och skickar ut erbjudanden succesivt, förklarar Katarina Lannervall.

I de första 15 000 utskicken har kvinnorna fått ett erbjudande att själva boka ett provtagningspaket genom att logga in på 1177 med BankID och välja ”Erbjudanden om provtagning”.

Från och med februari kommer provtagningspaketet istället att skickas direkt hem i samband med erbjudandet.

Kvinnor som är aktuella att kallas till gynekologisk cellprovtagning hösten 2020 och våren 2021 kommer att få erbjudande om självprovtagning.

Om provet visar på HPV-infektion blir kvinnan kallad till barnmorska för uppföljande cellprov tre till fyra månader efter provsvaret. På den tiden kan HPV-infektionen läka ut av sig själv.

Även den som är vaccinerad för HPV bör delta i självprovtagningen eftersom vaccinet inte täcker alla HPV-typer som kan orsaka cellförändringar och cancer.

Kvinnor mellan 23 och 25 år samt kvinnor som tidigare haft HPV, cellförändringar eller cancer kommer inte att få erbjudande om självprovtagning. De kommer istället att kallas till barnmorskemottagning för gynekologiskt cellprov.
Gravida ska inte göra självprovtagning för HPV utan kontakta sin barnmorskemottagning om de får ett erbjudande.

Det lättaste sättet att få mer information om självprovtagning för HPV är att söka på 1177 Vårdguiden.

31/12/2021

Ett Gott Nytt År önskar personalen till alla våra patienter💫

Vi öppnar åter månd 3/1 kl 08:00.
Avvikande öppettid vecka 1 är Torsdag 6/1 då vi har stängt men Fredag 7/1 öppet som vanligt!

Varmt välkomna nya som
Gamla kunder!

Önskan om en trevlig nyår från oss i personalen på Nya Sveamottagningen!