12/03/2026
Jag försöker leva så som jag lär.
Att verkligen walk my talk.
Inte bara när det är rått och ärligt,
utan också i det vardagliga i det som händer i mitt eget inre landskap.
I Frost 2 finns en rad som säger:
"When the spirit speaks, we listen."
För mig är det kroppen som talar.
Och när kroppen säger ifrån
försöker jag lyssna.
har varit trött länge.
Min nackspärr har kommit och gått.
Och i morse vaknade jag ännu tröttare
med mer värk än på länge.
Så idag gjorde jag något jag övar på att bli bättre på. Jag stannade upp.
Jag bokade om min kalender, ställde in att åka ut på företag och gav mig själv utrymme för det administrativa, sådant jag kan göra i lugn takt, utan stress.
Jag har lovat mig själv att verkligen ta hand om mig. Och det är något väldigt vackert i de när jag faktiskt håller det löftet.
Kanske kan det också få vara en påminnelse till dig
som läser detta!
Lyssna när kroppen viskar.
Vänta inte tills den behöver skrika.
Var rädd om dig själv.
Precis som bäcken i skogen
finns det alltid andra vägar fram.
Även när något ligger i vägen
hittar vattnet sin väg.
Och till slt landar det
precis där det hör hemma. 🤎