CBA Centrum för Beteendeanalys

07/11/2025

Akademiska svårigheter och problembeteenden

Många barn i svårigheter upplever både akademiska utmaningar och uppvisar problembeteenden. Gettinger (2021) med kollegor beskriver en modell för hur problembeteenden och akademiska svårigheter har ömsesidig påverkan på varandra. Dessa kan skapa negativ cykel med ökning av både problembeteenden och misslyckanden med skolarbetet. Denna cykel börjar vanligtvis i lågstadiet och blir svårare att bryta ju längre den fortsätter.

Vissa elevers utmaningar startar med akademiska svårigheter och har därför svårt att hänga med i undervisningen (överst i modellen). Med tiden hamnar de mer efter vilket kan leda till att skolarbetet blir svårt och jobbigt. Detta leder till minskat engagemang och ökade problembeteenden. Detta begränsar elevernas skolmässiga utveckling ytterligare. Andra elever s utmaningar startar med problembeteenden (underst i modellen) som begränsar deras deltagande i undervisningen och minskar inlärning.

Oavsett om elevens svårigheter starar i det akademiska eller problembeteenden kan utvecklingen se likadan ut: Skoluppgifter blir obehagliga och leder till problembeteenden som gör att eleven slipper uppgiften. Problembeteendena kan också bli förstärkta av uppmärksamhet ifrån lärare (t.ex. tillsägelser) och kamrater (t.ex. skratt).

Hur kan man hjälpa eleverna då?

Baserat på denna analys menar Gettinger med kollegor att stödinsatser bör adressera både elevens akademiska utmaningar och problembeteenden. De skapade utifrån detta ett pedagogiskt paket av insatser som var och en har forskningsstöd. En viktigt färdighetsbrist som ofta leder till generella skolsvårigheter är läsning. I paketet ingick därför både övning av läsflyt och insatser för att öka arbetsmotivation och minska problembeteenden. Strategierna var bl.a. tydliga förväntningar, modellering av läsning, mängdträning i läsning, feedback, beröm och hjälp att lyckas. Insatsen ledde till ökad motivation, ökat läsflyt och minskade problembeteenden. Detta tyder på att modellen har ett värde för att förstå och hjälpa elever med problembeteenden som hindrar skolgången.

Länk till artikeln finns i kommentarerna

06/11/2025

Problembeteenden är jättevanligt! Barn som är 12-18 månader kastar saker i snitt ca två ggr per dag, och har utbrott ungefär två och en halv gång per dag. I den åldern skulle man nog ofta inte kalla dessa beteenden för problembeteenden utan se dem som en del av normalutvecklingen. När barn blir äldre så lär de sig ofta gradvis viktiga färdigheter, t.ex. att kommunicera sina behov och vänta på saker, acceptera ett nej och göra saker som de inte valt själva.

I takt med utvecklade färdigheterna minskar problembeteenden, men i snitt har de inte försvunnit när barnet är tio år (förutom bitande, se bilden!). Den här infon kan vara bra att ha med sig när vi funderar på hur vi ska hjälpa barn som uppvisar problembeteenden. Vad är det som blir för svårt för barnet är den viktigaste frågan för oss vuxna att ställa oss.

Sugen på att kika på studien? Länk i kommentarerna!

31/10/2025

Forskningsstödet för insatser vid tidigt diagnosticerad autism

Vid autism som diagnosticeras tidigt har barnet ofta svårigheter att lära sig många olika färdigheter. T.ex. kan barnet kanske inte kommunicera vad den vill ha eller säga ifrån eller förstå instruktioner. Att lära sig olika grundläggande färdigheter kan öka chanserna till god livskvalitet för barnet och barnets familj. Det har gjorts mycket forskning kring hur man kan lära personer med autism färdigheter och sedan 2022 rekommenderar Socialstyrelsen tidiga intensiva beteendeinsatser (EIBI) vid autism som diagnosticeras tidigt. De rekommenderar också positivt beteendestöd (PBS) vid problembeteenden vid autism. Båda dessa typer av insatser bygger på tillämpad beteendeanalys (TBA).

Detta är rätt breda rekommendationer kring vilken typ av insats som rekommenderas, men säger egentligen rätt lite om vilken specifik metod som ska användas. EIBI består av program där barnet får lära sig många olika färdigheter med hjälp av olika metoder, men vilka metoder ska användas för de olika färdigheterna? Vid problembeteenden beror metodvalet bland annat på vilken funktion problembeteendet har och samma metod passar inte alla.

Inom forskningsfältet TBA finns många metoder med forskningsstöd, framförallt via såkallade Single Case Research Designs eller n-of-1-trials. Detta är väldigt noggranna experimentella studier med få deltagare, och forskningsstödet består av många sådana studier. Det är inte lätt att få en tydlig överblick över forskningsläget kring olika metoder men där kan Hume et als forskningsöversikt från 2020 vara till hjälp. T.ex. om det finns en viss färdighet ett barn skulle må bra av att lära sig och du letar efter en lämplig metod.

På bilden ser du en tabell baserad på den översikten där olika metoder listas och vilka färdighetsområden och åldrar de har forskningsstöd för. En ifylld ruta betyder att det finns tillräckligt många studier kring färdighetsområdet för den åldern och insatsen därmed anses ha evidens för målgruppen. Den här tabellen är såklart inte tillräckligt för att navigera i forskningsstödet men är en bra startpunkt för professionella som vill hitta studier kring något färdighetsområde.

31/10/2025

I januari har vi en kursstart för vår utbildning i modern tillämpad beteendeanalys (TBA). Den har varit uppskattad av exempelvis specialpedagoger, arbetsterapeuter och psykologer som jobbar med eller handleder kring barn med autism. Jobbar du med att lära barn med autism färdigheter passar den här utbildningen dig utmärkt! I december höjer vi priset, så anmäl dig i november för vårt gamla pris!

28/10/2025

Vill du lära dig modern färdighetsträning för barn och ungdomar med autism utifrån tillämpad beteendeanalys (TBA)? I januari har vi kursstart för vår utbildning färdighetsträning för livskvalitet. Modern färdighetsträning har forskningsstöd för att hjälpa barn att lära sig färdigheter som t.ex. att kommunicera sina behov, sysselsätta sig, lekar och att klara av vardagsrutiner.Utbildningen riktar sig till professionella som träffar eller handleder kring barn och ungdomar med autism, t.ex. specialpedagoger, logopeder, lärare i anpassad grundskola och psykologer. Läs mer på centrumba.se/utbildningar

27/10/2025

Nyligen gav Amerikanska utbildningsdepartementet ut en guide för hur lärare kan öka studiero i klassrummet i från förskoleklass till femman. I rapporten beskrivs s*x generella teman för hur strategier bör införas och sju strategier med olika starkt forskningsstöd.

S*X TEMAN VID INFÖRANDE AV INSATSER
Tema 1. Visa hänsyn till allas bakgrund och erfarenheter
Tema 2. Skapa autentiska relationer med elever, vårdnadshavare och andra delar av samhället
Tema 3. Införa strategier som elever, lärare och vårdnadshavare tycker är lämpliga
Tema 4. Anpassa intensiteten på insatser efter elevernas behov
Tema 5. Stödja lärare genom utbildning och handledning
Tema 6. Att löpande reflektera och ta informationsbaserade beslut

SJU EVIDENSBASERADE STRATEGIER
1. Skapa gemensamma förväntningar tillsammans med klassen. Modellera och lär ut dess. Se till att de stämmer överens med skolans övergripande förväntningar. Starkt forskningsstöd
2. Påminn eleverna om de förväntade beteendena. Starkt forskningsstöd
3. Bekräfta elevernas ansträngningar med uppmärksamhet, beröm och belöningar. Starkt forskningsstöd
4. Ge eleverna val kring hur de vill utföra skolarbetet. Måttligt forskningsstöd
5. Ge eleverna många möjligheter till aktivt deltagande. Måttligt forskningsstöd
6. Lär eleverna att observera och reflektera kring sitt eget beteende. Måttligt forskningsstöd
7. Ge konkret beteendespecifik feedback kring elevers beteende, t.ex. i text eller annan registrering av beteenden (exempelvis Good Behavior Game och Hissningar). Starkt forskningsstöd

Texten finns också på Tobias blogg beteendeanalys.nu: https://www.beteendeanalys.nu/minska-problembeteenden-i-klassrummet/

Mängder av material från Amerikanskas utbildningsdepartements finns om du följer denna länk: https://ies.ed.gov/ncee/wwc/

26/10/2025

Skolforskningsinstitutets översikt kring studiero lärares ledarskap i klassrummet innehåller ett gäng strategier med stöd i forskning:

Positiva relationer
Anpassa arbetssätt
Tydliga förväntningar och struktur
Elevdelaktighet
Stödja och möta beteenden
Utvärdera utifrån observationer

24/10/2025

Har ditt barn inom de senaste två åren fått en autismdiagnos? Vi söker dig som är vårdnadshavare till ett autistiskt barn i åldern 2–15 år för att delta i forskningsprojektet GENA-barn vid Karolinska Institutet.

Läs mer: https://nyheter.ki.se/forskningspersoner-sokes/foraldrar-till-barn-med-autism-sokes-till-forskningsprojektet-gena-barn

Foto: Pixabay

24/10/2025

Vad är modern TBA?

Tillämpad beteendeanalys är ett forskningsfält som funnits och utvecklats sedan 60-talet. Forskningen har handlat om hur man kan skapa meningsfull förändring genom att ändra på sammanhanget beteenden sker i. Själva de grundläggande principerna för beteendeförändring är kända sedan länge, medan hur de använts har förändrats genom åren.

Den kunskap som fått störst genomslag är hur man kan minska problembeteenden. Men det är bara en bråkdel av kunskapen inom TBA. Den i vårt tycke viktigaste kunskapen handlar om hur vi kan lära ut färdigheter på ett sätt som är intressant och roligt för den som lär sig. Färdigheter kan vara t.ex. att kommunicera, läsa eller leka. I modern TBA är fokus både på att lära ut så effektivt som möjligt och på ett sätt som mottagaren uppskattar, med fokus på att öka individens livskvalitet nu och på lång sikt, utifrån individens intresse och initiativ. Det kan dels handla om att ge personen redskap att göra sin röst hörd utifrån sina förutsättningar och att förebygga problembeteenden. Här är några färdigheter som det är viktigt för alla att lära sig:

Att kommunicera 💬 vad man gillar och ogillar på ett säkert och tydligt sätt
Att signalera behov om uppmärksamhet och närhet ❤️ på ett säkert och tydligt sätt
Att med glädje kunna sysselsätta sig med olika aktiviteter 🛝
Att stå ut med frustration och ansträngning 😮‍💨 när det är i ens långsiktiga intresse

22/10/2025

NY FORSKNING! En studie publicerad i Nature den första oktober tyder på att autism som diagnosticeras tidigt och senare i livet har olika utvecklingsbanor och genetiska profiler. Forskarna säger att termen autism troligtvis beskriver flera olika tillstånd.

“The term ‘autism’ likely describes multiple conditions,” said senior author Dr Varun Warrier from Cambridge’s Department of Psychiatry. “For the first time, we have found that earlier and later diagnosed autism have different underlying biological and developmental profiles.”

Researchers find different genetic profiles related to two trajectories that autistic children tend to follow. One linked to early diagnosis, and communication

21/10/2025

Våra utbildningsdeltagare får öva på att handleda kring färdighetsträning. Här är ett exempel på tillvägagångssätt (SBK) för en imitationsövning.

13/10/2025

I torsdags och fredags hade vi två givande heldagar av vår psykologsspecialistutbildning i handledning vid färdighetsträning. Det har varit spännande att fördjupa oss i praktiken kring problembeteenden, begäraträning, tolerans och annan färdighetsträning. Vi har utmärkta lokaler på KNACKERIET där vi kan sprida ut oss och öva på att lära ut på vardagsfärdigheter, lek och kommunikation. Läs om våra utbildningar och gör intresseanmälan på centrumBA.se/utbildningar