12/04/2014
Kokosolja
Fett och oljor - vad ska vi äta och vad händer i kroppen?
Det viktigaste valet vi kan göra när det gäller vår kost är att välja rätt fett!
Alla våra cellers membran består till stor del av fett. Kvaliteten på fettet påverkar hur effektivt cellen ska kunna släppa in näringsämnen och släppa ut slaggprodukter.
Fett ingår i alla hormoner och är särskilt viktigt för hjärnan och nervsystemet.
Vilket fett vill då kroppen ha?
Vi utesluter alla fetter som är härdade, raffinerade och kemiskt behandlade samt alla fleromättade fetter utom fiskolja. Bort försvinner alla margariner, smörblandningar och växtoljor som solros- raps- och majsolja etc.
Margariner
Arakidonsyra (omega6) finns i kött, mjölk och skaldjur, solros- majs- soja- och jordnötsolja. AA är bra för minnet men ökar inflammation i kroppen. Inflammation bidrar till höga homocysteinnivåer. Hög nivå av homocystein är en markör för nedsatt metylering vilket bidrar till att kolesterol oxideras och fäster sig i kärlväggarna.
I vår kultur har vi ett starkt överskott av omega 6 i kosten varför vi skulle bli mycket friskare av att utesluta dessa fetter och oljor, speciellt om vi har kroniska sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdom, depression och andra inflammationstillstånd som diabetes och värk.
Fleromättade fettsyror, omega 6 och arakidonsyran är de viktigaste förstadierna vid uppkomsten av de skadliga eikosanoider som orsakar inflammationer och har på så sätt en betydelsefull inverkan på inflammationsförlopp i kroppen vilka i sin tur bidrar till:
Depression
Plackbildning med medföljande hjärt- och kärlsjukdom
Diabetes
Våra gener behöver en balans på max 3:1 omega 6 mot omega 3 för att fungera normalt.
En felaktig balans/brist av mineraler och fettsyror ger att fel gener kommer till uttryck och börjar producera för oss fel proteiner.
Genom att balansera omega 3 och 6 i kroppen skulle kolesterolsänkande mediciner bli mestadels onödiga. Detta berör 600 000 svenskar.
De fetter som blir kvar är; oraffinerad kokosolja, kallpressad olivolja samt naturlig sesamolja. Vi kan också äta mindre mängder rent smör.
Fleromättade fetter minskar också utsöndringen av sköldkörtelstimulerande hormon, TSH vilket kan göra oss trötta, frusna och sänka vår ämnesomsättning. När ämnesomsättningen sjunker tappar cellen laddning i cellmembranet som hos friska celler är 69,4 mV (milliVolt). Celler med låg laddning har en tendens att klumpa ihop sig. En cancercell har extremt låg laddning, mindre än 10 mV.
Många livsmedel innehåller härdat fett. Det är vanligt i halv- och helfabrikat, pulversoppor, såser, buljong och pålägg. Detta finns alltid tryckt på innehållsförteckningen. Står det "vegetabiliskt fett (varav härdat)" så lägg tillbaka produkten och köp en annan! Industrin vill gärna använda härdade fetter för att hållbarheten på produkterna blir längre, men detta på bekostnad av vår hälsa. Inom kakindustrin är det så att staten subventionerar margarin i stället för det naturliga smöret. Fasta margariner är härdade. Alla härdade fetter höjer kolesterolet, LDL.
Vid sjukdom som t.ex. leverproblem är det extra viktigt att undvika fleromättade fetter och härdade fetter då de belastar levern.
Kokosolja/fett
Oraffinerat kokosfett innehåller viktiga ämnen som stödjer kroppen och är ett näringsmässigt mycket bra födoämne.
Kokosfettet är flytande i kroppen. Det smälter vid 25-28 grader.
Kokosolja är ett mättat fett. Till skillnad från traditionella mättade fetter (långa fettsyror) består kokosoljan av medellånga fettsyror. Meddellånga fettsyror är lite lösliga i vatten till skillnad från långa fettsyror som är olösliga i vatten.
Energiproduktion
Meddellånga fettsyror tas ej upp i kroppen genom lymfan som andra fetter. De tas upp som annan näring från tarmen direkt ut i portådern som först går till levern och sedan ut i blodet. På detta sätt tas kokosoljan upp 250 ggr snabbare och är mer lättsmält än mättat fett med långa fettsyror. I cellerna används de medellånga fettsyrorna till energi, där de påskyndar ämnesomsättningen, i stället för att lagras som kroppsfett. Energin bildas med hjälp av syre inuti cellens mitokondrier. Mitokondrier har dubbla cellmembran och transporten av långa fettsyror in i mitokondrien kräver enzymer. Meddellånga fettsyror tränger in utan hjälp av enzymer och cellen får snabbt ny energi. Detta är extra viktigt för de vars resurser går till att besegra sjukdom. (Motion ökar antalet mitokondrier i cellen. Cancerceller har inga mitokondrier utan skapar energi genom jäsning -socker.)
Nedbrytningen av medellånga fettsyror börjar omgående redan i munnen. Detta avlastar bukspottkörteln vilket är mycket viktigt för de med matsmältningsproblem och gasbildning. Vid störning i fettnedbrytning vid tarmsjukdomar/inflammationer och Chron´s är medellånga fettsyror till stor hjälp för kroppens näringsupptag. Kokosoljan har en antioxidant verkan. Den påverkar blodkärlen på ett väldigt positivt sätt.
Ämnesomsättning
Kokosfett bidrar till balans i sköldkörteln och utsöndringen av sköldkörtelstimulerande hormon, TSH, och bidrar till att balansera vår ämnesomsättning. När ämnesomsättningen inte trycks ner har vi lättare att hålla vikten. TSH bidrar till att sänka det "onda" kolesterolet genom omvandling till bl.a. antistresshormonet DHEA. DHEA spelar en väsentlig roll i förebyggandet av hjärtsjukdomar, diabetes, senilitet och andra s.k. ålderssjukdomarna. Det finns flera fina exempel på stora viktnedgångar hos överviktiga personer som bytt fett i kosten. Det blir som ett "oljebyte" i kroppen med ny olja som inte härsknar. Vi vet att bilen mår bra av ett oljebyte. Våra celler mår mycket bättre utan härdade och processade fetter.
Immunförsvar Kokosfett är mycket rik på laurinsyra som också återfinns i bröstmjölk. Laurinsyran omvandlas till monolaurin som är giftigt för microber; virus, bakterier och svamp som Herpes Simplex, cytomegalovirus, influensa, mässling, listerna, stafylokocker och streptokocker. Monolaurins betydelse för AIDS undersöks på flera håll i världen.
Laurinsyran är en så viktig komponent att den är tillsatt i bröstmjölksersättning där den skyddar barnet mot bakterier och parasiter. Den är ett essentiellt näringsämne. Laurinsyra (12:0) är den viktigaste fettsyran i kroppen. Den finns även något i smör (en bråkdel).
Kokosoljan innehåller också kaprylsyra (8:0) som har samma effekt på mikrober. Kaprylsyra gynnar goda tarmbakterier, motverkar svamp och dödar parasiter i mag-tarmkanalen.
Användning
Kokosoljan används till matlagning som stekning, wok, fritering och i soppor och grytor. Det oxiderar först över 198 grader.
Smör kan användas vid försiktig stekning, vid höga temperaturer oxiderar kolesterolet.
Kokosolja går bra att ha på bröd. Det saknar smak. Man kan ta en matsked för att dämpa hunger eller blodsockersvängning.
Terapeutiskt kan man ta 3-6 matskedar om dagen . Den mängden laurinsyra räcker för att bygga upp immunförsvaret. Energin i kroppen ökar och lusten till socker- och stärkelserik kost minskar. Börja med en matsked och trappa upp så att matsmältningen hinner anpassa sig.
Huden
Allt vi smörjer in i huden kommer in i kroppen. Välj produkter utan kemikalier och mineraloljor (paraffin, vaselin) som inte ger en belastning på kroppens avgiftning samt stör hudens naturliga rytm. Använd inte heller oljor som härsknar snabbt (fleromättade). Glimpse är en exklusiv, ren hudvårdsserie mot åldrande och åldersfläckar. Kontakta Tumba Hälsocenter för mer information. Bruna ålderfläckar består av oxiderade omättade fetter (lipofucinpigment) och förebyggs av kokosolja och antioxidanter. Xangojuice är mycket rik på antioxidanter.
Till massage passar sesamolja, olivolja och kokosolja.
Kokosoljan är utomordentlig att använda till massage då den är doftfri och dess små molekyler lätt sjunker in i huden. Blanda själv med sesam eller eteriska naturliga doftessenser. Oljan gör också strukturen i bindväven stark och smidig.
Kokosoljan har väldigt lång hållbarhet då den ej är känslig för oxidering. Den förvaras i rumstemperatur.
Kokossmaken kan tas bort med kemiska lösningsmedel eller ånga. Förväxla ej ångat naturligt kokosfett med det härdade fettet som säljes i livsmedelsbutikerna.
