14/10/2025
Det här kan nog bli mitt livs största utmaning, resan tillbaka efter en bukoperation. Jag har våndats så länge för det här, både operationen men också att dela den offentligt. Varför?
1. Operationen - för att jag vet vad jag har jag ser allt jag kan göra MEN jag vet inte vad jag får. En operation innebär alltid risker och i mitt huvud löd frågan ”är det värt det”?
2. Dela offentligt- för vad ska folk tycka/tänka? Jag som jobbar med träning/rehab och mammaträning, hur kan inte jag lösa det utan operation.
Jag vet att en diastasproblematik inte alltid går att lösa med ”rätt” träning. Men den stora massan av folk vet nog inte det och kommer ha massa åsikter & tankar kring det. Jag har bollat med kollegor, kunder och kunnig personal. Jag har röntgat, gjort UL, jag hade en diastas på 5cm bredd vid naveln, 4 cm nästan hela vägen upp till revbenen samt ett navelbråck.
Jag har bra kontroll på rörelse och muskulatur, ultraljud hos .se visade det men jag älskar att springa långt, fysträna tungt och ge mig ann tuffa utmaningar. Det har då skapat mkt smärta i ländryggen. Vardagsgöra som dammsuga, diska har inneburit kramp i ländryggen. Plötsliga drag från hunden på promenaden leder till för mkt rotation i länd/bäcken och orsakat nervsmärta ner i v ben.
Jag var beviljad operation hos Ersta sjukhus via titthål, pratade med 2 andra privata kliniker och valde att operera mig privat då jag fick ett stort förtroende för Angelica som opererade mig. Samt att Akademikliniken har funnits länge, de har rutin och jag har flera kunder som opererats av Angelica. Alla har varit nöjda :)
Länge våndades jag över pengarna, det är så innihelvete dyrt! Jag kan inte låta bli att undra om detta skulle vara gratis för alla med diastas om det vore ett manligt fenomen…? Det kommer vi aldrig få svar på!
Forts i kommentarer:
