19/02/2026
Det är inte helt ovanligt att någonting händer i samband med en förlossning. Det blir ett akut kejsarsnitt, bebisen är för tidigt född, mamma mår dåligt, barnen mår inte riktigt bra eller något annat som man inte kan förutse och som man inte kan råda över.
Men hur påverkar det här barnet?
Till skillnad mot vad många tror är det nyfödda barnet oerhört medvetet om allt som sker. Däremot förstår dom inte varför. När ett nyfödd barn blir separerat från mamman under en mer eller mindre lång period så väcker det otroligt starka känslor, tankar och frågor hos barnet som det inte kan uttrycka. Men det sätter spår. Spår som ligger kvar, begravda i det undermedvetna, för resten av livet.
Är det mitt fel? Tycker inte mamma om mig? Vill hon inte ha mig? Vad gjorde jag för fel?
Som vuxen kan de här tidiga upplevelserna yttra sig som separationsångest, kontrollbehov, skuld, svartsjuka, känsla av att vara oälskad och oönskad, övergivenhet mm.
Känner du igen dig själv? Eller känner du någon som känner så här?
Hur går dina tankar?
