Stockholms Sjukhem

30/01/2026

✉️I äldreomsorgschef Peter Ceders nyhetsbrev får du möta norskan Kate som bor på Mosaiken i en kort film! Kate har mer att dela med sig av. Bland annat har hon arbetat för Nato (se en lite längre film med Kate på Mosaikens webbsida!). I detta brev får du en liten inblick av vad som hänt på några av våra äldreboenden sedan Peter skickade ut sitt senaste brev.

Missa inte att registrera dig som prenumerant på brevet! Du hittar anmälan längst ner i detta brev.📧

Trevlig fredag och helg!🥳🥰

2026 började med stora mängder snö. Vackert, men kan ställa till problem att ta sig fram. För norskan Kate, som idag bor på Mosiaken i Bromma, framkallar det säkert minnen från förr. Hon brukade åka skidor hem från jobbet (precis som sinnebilden av norrmän. :) Hör henne berätta om dett...

27/01/2026

🤩 Bill Gates lyfter Miia Kivipelto och svensk forskning i kampen mot Alzheimers 🤩

Sverige pekas ut som ett av världens ledande länder inom forskning om Alzheimers sjukdom. Det framhöll Microsoftgrundaren och filantropen Bill Gates i samband med ett nyligt besök på Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, där han träffade professor Miia Kivipelto, internationellt erkänd forskare inom prevention av demenssjukdomar.

Miia Kivipelto är professor i geriatrik vid Karolinska Institutet och innehavare av Stockholms Sjukhems professur i geriatrik vid Karolinska Institutet. Hon leder flera internationellt uppmärksammade forskningsprojekt, däribland den banbrytande FINGER-forskningen, som visat att riktade livsstilsinsatser kan minska risken för kognitiv sjukdom och bromsa utvecklingen av kognitiv svikt och demens.
– Vi är så glada för det här besöket, säger Miia Kivipelto. Vi har ett långvarigt samarbete med Bill Gates genom hans organisation Gates Ventures, som ger oss viktigt stöd i vidareutvecklingen och implementeringen av FINGER-konceptet, och i utvecklingen av ny teknik för tidig diagnostik. Bill Gates har ett starkt engagemang inom Alzheimer-forskningen och vi uppskattar verkligen det här tillfället att presentera vårt pågående arbete och utsikter för framtiden.

Under besöket fick Bill Gates en inblick i den svenska Alzheimer-forskningen, där förebyggande insatser, tidig diagnostik, och långsiktig uppföljning står i fokus. Gates betonade att Alzheimers sjukdom är ett av vår tids största medicinska och samhälleliga problem och att satsningar på prevention och ny kunskap är avgörande i avsaknad av botande behandlingar.

Miia Kivipeltos forskning bedrivs vid Karolinska Institutet och i samverkan med kliniska vårdmiljöer, däribland Stockholms Sjukhem. Vid besöket deltog även Elisabet Åkesson, FoUU-chef på Stockholms Sjukhem, som representant för den kliniska forskningsverksamhet på Stockholms Sjukhem där delar av forskningen har genomförts och även ska genomföras.

– Genom Miias värdskap och samarbete med Gates Ventures lyfts framgångsrik svensk forskning, såsom FINGER, nya diagnostiska markörer och behandlingsmetoder, globalt. Jag blev imponerad över hur insatt och intresserad Bill Gates är av demensforskning och att ny kunskap snabbt ska omsättas till praktik och komma patienter till godo, säger Elisabet Åkesson.

Att Sverige uppmärksammas internationellt speglar styrkan i långsiktiga forskningssatsningar och nära samarbete mellan akademi och vård. Miia Kivipeltos arbete är ett tydligt exempel på hur svensk forskning bidrar med ny kunskap som har potential att påverka framtidens demensvård globalt.

20/01/2026

Du missar väl inte årets Marie Cederschiölds-dag den 4 mars? Temat är "Demensstrategin i praktiken – forskning, erfarenhet och framtid" och anmälan är nu öppen. Läs mer 👇

16/01/2026

”Gymnastiken missar jag inte.” berättar Kate som är 90+ och bor på äldreboendet Mosaiken i Bromma. Här trivs hon.

”De gör all service åt mig och snällare människor än de här, har jag letat länge efter.”

Se filmen med Kate.

På Mosaikens webbsida finns en längre film med Kate där hon berättar om sitt liv förr och nu. In och titta. 😊

Ledig lägenhet!
Är du i behov av vård- och omsorg dygnet runt och är över 65 år? Då kan du ansöka om att flytta hit. Kontakta biståndshandläggare på din kommun/i din stadsdel så hjälper hen dig. För mer information och kontaktuppgifter till Mosaiken, se boendets webbsida.

15/01/2026

Hurra för fortsatt forskning inom Parkinsons! 🥳 Hanna Steurer, logoped vid Stockholms Sjukhem och forskare vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet, har tilldelats ett tvåårigt postdoktorsbidrag på två miljoner kronor från Hjärnfonden.
Bidraget ska användas till att utveckla AI-baserade metoder för tidig upptäckt och uppföljning av kommunikationsnedsättningar vid Parkinsons sjukdom, med målet att ta fram verktyg som kan användas i vården.

Projektet genomförs i Melbourne i samarbete med professor Adam Vogel vid University of Melbourne samt Australian Parkinson’s Genetics Study, en av världens största Parkinsonkohorter med omkring 10 000 deltagare.

– Det här är ett internationellt postdoktorsbidrag med mycket hård konkurrens, så jag är väldigt glad. Samarbetet med forskarna i Australien har vuxit fram under flera år och projektidén tog form redan under min doktorandtid, säger Hanna Steurer.



Forskning som tar sin utgångspunkt i patientens vardag

Kommunikationssvårigheter är vanliga vid Parkinsons sjukdom och kan påverka både delaktighet och livskvalitet. I projektet kombineras automatiserad talanalys med kognitiva, motoriska och kliniska data samt patienternas egna upplevelser av sin kommunikation.

Analysen omfattar både hur personer talar, till exempel röststyrka, artikulation, intonation och taltempo, och vad de säger, såsom ordvariation och innehållstäthet.

– Målet är att ta fram digitala biomarkörer och kliniskt användbara verktyg för screening och uppföljning i vården. Det kan bidra till tidigare upptäckt av kommunikationsnedsättningar och ge bättre förutsättningar för rätt stöd i rätt tid, säger Hanna Steurer.

Taldata hämtas från Australian Parkinson’s Genetics Study, vilket gör det möjligt att utveckla och testa AI-modeller på stora och varierade datamängder, något som i förlängningen stärker möjligheten till tillförlitliga och jämlika bedömningar.



Stark koppling mellan klinik och forskning
För att möjliggöra forskningen är Hanna Steurer tillfälligt tjänstledig från sin kliniska tjänst som logoped vid Primärvårdsrehab Bromma på Stockholms Sjukhem. Under perioden arbetar hon som postdoktor på Karolinska Institutet.

Projektet påbörjas under våren och under sensommaren flyttar hon till Australien för två års arbete vid University of Melbourne. Därefter finns möjlighet till ett tredje, sökbart år i Sverige.

– I Australien finns en stark tradition av logopedisk forskning och ett nära samarbete mellan klinik och akademi. Att arbeta med stora patientkohorter ger värdefull kunskap som jag hoppas kunna ta med mig tillbaka och bidra till svensk vård och forskning, säger Hanna Steurer.



Fortsätta forska på SSH

På längre sikt är ambitionen att fortsätta kombinera kliniskt arbete och forskning, gärna på Stockholms Sjukhem.

– Forskning som utgår från vårdens behov och patienternas vardag är avgörande för att göra verklig skillnad. Det här projektet är ett viktigt steg i att stärka den kopplingen, säger Hanna Steurer.

14/01/2026

💡Dietist och fysioterapeut behövs vid behandling med viktnedgångsmediciner 💡

Allt fler patienter behandlas i dag med viktnedgångsmediciner vid obesitas och/eller typ 2-diabetes. Läkemedlen kan minska aptiten och öka mättnadskänslan, men för att uppnå en hållbar viktnedgång krävs oftast mer än medicinsk behandling.

– I grunden handlar obesitasbehandling om att göra kost- och livsstilsförändringar. GLP1-analoger kan vara ett väldigt bra stöd, men de behöver kombineras med rätt kunskap om kost och hur man skapar hälsosamma rutiner för att behandlingen ska fungera på lång sikt, säger Sofia Popek, dietist på Primärvårdsrehab i Bromma.



Kan leda till för lågt intag av näringsämnen

Viktnedgångsmediciner är relativt nya och har snabbt blivit en viktig del av behandlingen vid både obesitas och typ 2-diabetes. Samtidigt kan den minskade aptiten innebära en risk för att patienten får i sig för lite näring.

– När man äter mindre ökar risken för att man inte får i sig tillräckligt med protein, vitaminer och mineraler. Där är dietistens roll att hjälpa patienten att få i sig rätt näring, trots minskad aptit, säger Sofia Popek.

Ett tillräckligt proteinintag är viktigt för att bevara muskelmassa och minska risken för muskelförlust, särskilt i kombination med fysisk aktivitet.

– Kost och fysisk aktivitet hör ihop. Därför är det ofta en stor fördel att också få stöd av en fysioterapeut under behandlingen, säger hon.



Struktur viktigare än många tror

En vanlig utmaning vid behandling med viktnedgångsmediciner är att måltidsordningen rubbas.

– Många hoppar över måltider när aptiten minskar och tappar strukturen i sitt ätande. Då blir det svårare att ha energi i vardagen och skapa hållbara matvanor som fungerar även efter avslutad medicinsk behandling, säger Sofia Popek.

Hos dietisten får patienten stöd i att skapa hållbara rutiner.

– Vi jobbar mycket med struktur – när man äter, hur ofta, portionsstorlekar och vätskeintag. Det handlar inte bara om vad man äter, utan om hur det fungerar i vardagen, säger hon.



Helhetsperspektiv ger bättre resultat

Vid behandling av obesitas och typ 2-diabetes är behovet av stöd ofta stort, särskilt när läkemedel ingår i behandlingen.

– GLP1-analoger kan hjälpa till att sänka tröskeln och göra förändringar möjliga, men det är livsstilsförändringarna som avgör resultaten på lång sikt, säger Sofia Popek.

Hon betonar vikten av ett helhetsperspektiv.

– Utöver kost och fysisk aktivitet tittar vi också på sömn, återhämtning och stress. Allt påverkar hur kroppen mår och hur behandlingen fungerar, säger hon.



Frivilligt stöd på patientens villkor

Kontakten med dietist och fysioterapeut är alltid frivillig, något Sofia Popek menar är viktigt att läkaren är tydlig med.

– Det är viktigt att patienten vet att det inte är ett tvång. Stödet finns här som en möjlighet, man väljer själv om och när man vill ta del av det. Många upplever en lättnad när de förstår att vi inte kommer med pekpinnar, utan finns här för att ge stöd och kunskap i processen. För många kan kost och vikt vara ångestladdat och då kan det vara hjälpsamt att veta om att det finns professionellt stöd att få under viktresan, säger hon.



Möjlighet att bokat tid själv

Patienter kan få remiss från läkare, men kan också själva boka tid hos dietist och fysioterapeut på Primärvårdsrehab i Bromma. Ett besök kostar 275 kronor och omfattas av högkostnadsskyddet.

Boka tid till dietist och fysioterapeut

Primärvårdsrehab Bromma

08-122 831 00



Primärvårdsrehab Kungsholmen

08–122 831 50

Det går även att boka tid direkt via 1177

06/01/2026

Stockholms Sjukhem som arbetsplats och som boende: Ingela ser båda delarna!

Ingela arbetar på Stockholms Sjukhems äldreboende Graninge Strand i Nacka och har sin svärmor boende på ett av stiftelsens andra äldreboenden i kommunen, Poesin. Hon har arbetat länge i branschen och berättar vad hon ser och känner för Stockholms Sjukhem och nämnda äldreboenden.

Ingela är aktivitetsansvarig och har ett genuint engagemang och omtanke för de boende.
– Jag trivs som fisken i vattnet med att få vara en del av vardagen och skapa meningsfulla stunder tillsammans med de boende. För mig handlar det om att hitta just vad den enskilde vill ha. Det kan vara stort eller smått – allt som gör dagen till den bästa dagen, berättar Ingela.

För några år sedan tog Stockholms Sjukhem över driften av Graninge Strand. Hur har det påverkat äldreboendet och livskvalitén för de boende?
– Mycket har hänt sedan Stockholms Sjukhem tog över. Förändringarna har verkligen kommit de boende till godo. Vi har fått så många nya möjligheter! Som exempel har vi fått side-by-side-cykeln och en projektorer i taket, en så kallad tovertafel. Det märks att utvecklingen och tekniken går framåt, och att det alltid är de boende som står i centrum, resonerar Ingela.

Stockholms Sjukhem var ingen obekant verksamhet för Ingela. Hon kände redan till Stockholms Sjukhem sedan tidigare.
– Jag jobbade på Danvikshem för många år sedan, och då hade vi ett utbyte med kollegor från Stockholms Sjukhem. Jag var även där en tid och hospiterade. Stockholms Sjukhem har alltid haft ett gott rykte – det känns genuint tryggt och ordnat. Det är en stiftelse som står stadigt och verkligen värnar om människor, resonerar Ingela.
Att arbeta på Graninge Strand beskriver Ingela som fantastiskt – både inomhus och utomhus.

– Vi har så fina kollegor och ett bra teamwork. Man tröttnar aldrig på att blicka ut över Baggensfjärden! Vi tillbringar mycket tid utomhus, och våra stora balkonger används flitigt. Det är en miljö som ger energi varje dag.

Stockholms Sjukhem är inte bara en arbetsgivare för Ingela.
– Min svärmor bor på Poesin. Det var ett aktivt val att hon skulle flytta just dit. Vi stod i kö och tvekade inte en sekund när vi fick erbjudandet om en plats. Där är det välkomnande och engagerat, och vi blir alltid så fint bemötta när vi hälsar på, berätta Ingela.
Även Poesin ligger naturskönt med närhet till både skog och hav. Trädgården blir bara vackrare för varje år.

– Min svärmor älskar naturen. Hon har själv arbetat länge inom hemtjänsten och som volontär i Röda Korset, och var alltid omtyckt av alla. Nu känns det fint att hon får samma värme och omtanke tillbaka.

När Ingela berättar om sitt arbete och sitt engagemang för stiftelsen kommer orden från hjärtat.
– Jag kan verkligen rekommendera Stockholms Sjukhem, både till dig som söker äldreboende och till dig som söker en ny arbetsplats. Det är en välskött stiftelse som månar om både de boende, anhöriga och medarbetarna. Många som har slutat väljer att komma tillbaka – det säger mycket!

30/12/2025

💡Hur kan vården bli bättre för äldre patienter inom geriatriken med stora och komplexa vårdbehov? En studie på Stockholms Sjukhem visar att införandet av Nationell vårdplan för Palliativ vård (NVP) gör tydlig skillnad, både för patienter och för vårdpersonal.

– Syftet med den nationella vårdplanen är att ge ett strukturerat stöd så att patienter med palliativa vårdbehov får så god vård som möjligt, säger Christel Hedman, överläkare och forskare på Stockholms Sjukhem. NVP är en vårdplan som är utvecklad som ett personcentrerat stöd för att identifiera, bedöma och åtgärda en enskild patients palliativa vårdbehov.



Ökad delaktighet och bättre förståelse
I den första studien tillfrågades 200 patienter på geriatriken om hur de upplevde sin vård, sina symtom och sin delaktighet i vården. Efter att NVP införts fick ytterligare 200 patienter svara på samma frågor, och då syntes tydliga förbättringar.

Patienter som vårdades med stöd av NVP upplevde vården som bättre, kände sig mer delaktiga och upplevde att de fick tydligare information som var lättare att förstå.

– Det handlar inte bara om medicinska insatser, utan om att patienten ska förstå vad som händer och känna sig trygg i vården, säger Christel Hedman.



Vårdpersonalens perspektiv
Den andra studien fokuserade på vårdpersonalens erfarenheter. Läkare och sjuksköterskor intervjuades om utbildningen inför införandet av NVP och om hur arbetssättet fungerade i det dagliga arbetet.

Ett viktigt område var organisation och ledning. När ledningen var positiv och rutinerna tydliga upplevdes vårdplanen som lättare att arbeta med. Kommunikation var ett annat centralt tema. Personalen upplevde att samtalen med patienter förbättrades och att de fick bättre förståelse för patientens situation och behov. Samtidigt beskrevs samtal om svår sjukdom och döden som fortsatt utmanande.



Kunskap och teamarbete avgörande
Studien visade också att god kunskap i palliativ vård och symtomlindring var avgörande för att vårdplanen skulle fungera väl. Teamarbete lyftes som en annan framgångsfaktor, medan korta vårdtider och bristande samverkan kunde försvåra arbetet. Sammantaget visar studierna att Nationell vårdplan för palliativ vård bidrar till högre vårdkvalitet på geriatriken.

– Patienterna blir mer nöjda och känner sig mer delaktiga, samtidigt som personalen upplever att de gör ett bättre jobb, säger Christel Hedman.

25/12/2025

✨Nu kan fler äldre få sjukvård! ✨ Den 14 januari öppnar Stockholms Sjukhem en ny geriatrisk vårdavdelning på Bromma Sjukhus. Avdelningen, som blir avdelning 10, är utformad för att skapa en lugn, trygg och säker vårdmiljö, både för patienter och medarbetare.

– Den nya avdelningen kommer främst att ha enkelrum. Det ger mer avskildhet för patienterna och en lugnare miljö med bättre möjligheter till vila och återhämtning. Samtidigt skapar det förutsättningar för att vi ska kunna ge en säkrare vård, säger Charlotte Borglin, enhetschef.



14 vårdplatser på den nya avdelningen

Den nya avdelningen omfattar 14 vårdplatser. Totalt kommer Stockholms Sjukhem att ha 92 vårdplatser på Bromma Sjukhus, medan verksamheten på Kungsholmen omfattar 62 vårdplatser.

Satsningen är en del av Stockholms Sjukhems långsiktiga arbete med att utveckla den geriatriska vården och skapa goda vårdflöden för äldre patienter.



Trygghet är grunden i mötet med patienten

För Honya, koordinator, är tryggheten det allra viktigaste när patienterna kommer till avdelningen.

– Det viktigaste för mig är att patienterna ska känna sig trygga när de kommer hit, och att de känner att vi ser dem, säger hon.

Honya får medhåll av sin kollega, undersköterskan Linnéa, som ser fram emot att vara med och öppna den nya avdelningen.

– Att få komma hit och bygga upp en ny avdelning värmer. Att få vara med från start, träffa nya patienter och bygga upp en gemenskap här på avdelning 10. Jag är övertygad om att patienterna kommer att känna sig väl omhändertagna här, säger Linnéa.



Nyrenoverad och trivsam miljö

Den fysiska miljön på den nya avdelningen är utformad för att bidra till lugn och harmoni.

– Känslan när man kommer in på den nya enheten är att det är lugna, harmoniska färger. Det skapar en lugn och harmonisk miljö, både för patienterna och för oss som arbetar här, säger Charlotte Borglin.

24/12/2025

Nu önskar vi alla våra följare en riktigt god jul och ett gott nytt år❣️🌲✨

22/12/2025

💌 Nytt nyhetsbrev!
I årets sista utgåva av Sjukvårdsbrevet får ni ta del av:

✔️vår nya geriatriska vårdavdelning i Bromma.

✔️forskning som stärker den palliativa vården inom geriatriken.

✔️varför dietist och fysioterapeut är avgörande vid behandling med viktnedgångsmediciner.

Och sjukvårdschef Suzana Björnstedt Buhovac önskar även medarbetare och läsare en god jul och ett gott nytt år!

Bakom varje god vårdinsats finns engagerade medarbetare med kunskap och omtanke, och patienter med komplexa och föränderliga behov. På Stockholms Sjukhem möts de varje dag i ett nära samarbete som bygger på forskning, erfarenhet och respekt för individen. I vårt sista nyhetsbrev för det h....

19/12/2025

Äldreomsorgens nyhetsbrev! 🤩🥳
Firandets månad går mot sitt slut. Men de två finalfirande återstår ännu med jul och nyår. I detta brev får du ta del av andra firanden som skett på våra äldreboenden under december. Du får också möta Ingela som arbetar på Graninge Strand. Ingelas mamma bor på Poesin. Hör henne berätta om de två vinklarna.

Med detta brev önskar jag er alla en riktigt God jul och Gott nytt år!🎅

Firandets månad pågår för fullt. I vår äldreomsorg har det, precis som överallt, julbakats, firats advent och Lucia och julmarknad har arrangerats. Vi har dessutom firat vår jubilar; Posein, som fyllde ett år i december. I det här brevet får du se mer av några av dessa firanden och läsa...