Psykoterapicentrum

06/02/2026

Empirisk drömforskning och revidering av
psykoanalytisk drömteori

...

04/02/2026

Nu är programmet klart till konferensen lördag 28 mars - gå in och säkra din plats.

...

30/01/2026

Vårkonferens lördag 28 mars - NÄR DET YTTRE BLIR INRE: terapeutens position
i en orolig värld

https://psykoterapicentrum.se/konferens/varkonf2026.htm

12/01/2026

Korttids psykodynamisk terapi vid OCD – nya forskningsfynd

Studien Short-term psychodynamic therapy of obsessive-compulsive disorder – a randomized controlled trial of unmedicated patients undersökte om korttids psykodynamisk terapi kan vara en effektiv behandling för personer med tvångssyndrom (OCD) som inte behandlas med läkemedel. OCD är ett ofta långvarigt och funktionsnedsättande tillstånd, och även om KBT med exponering och SSRI-läkemedel är förstahandsval blir många patienter inte tillräckligt hjälpta. Därför finns ett behov av fler behandlingsalternativ.

I studien randomiserades patienter till antingen kort psykodynamisk terapi eller väntelista. De som fick behandling visade en tydlig minskning av tvångssymtom jämfört med kontrollgruppen. Effektstorleken var stor, och över hälften av patienterna i terapigruppen uppnådde remission, det vill säga nästan full symtomfrihet. Resultaten tyder på att psykodynamisk terapi kan ha en kliniskt meningsfull effekt vid OCD, åtminstone jämfört med att inte få någon behandling alls.

I en svensk vårdkontext är detta intressant eftersom behandlingen av OCD i dag i stort sett domineras av KBT och läkemedel. Studien innebär inte att psykodynamisk terapi bör ersätta dessa metoder, men den ger stöd för att korttids psykodynamisk terapi kan vara ett relevant alternativ eller komplement, särskilt för patienter som inte svarar på KBT, inte tolererar exponering eller avstår läkemedel. Samtidigt behövs fler studier som direkt jämför psykodynamisk terapi med etablerade behandlingar. På sikt kan resultaten bidra till ett bredare och mer individualiserat behandlingsutbud för OCD inom svensk psykiatri.

Leichsenring, F., Steinert, C., Biskup, J., Feix, L. A., Heim, N., Nimis, B., ... & Starck, A. (2026). Short-term psychodynamic therapy of obsessive-compulsive disorder–a randomized controlled trial of unmedicated patients. Psychotherapy and Psychosomatics.

Fulltext:

17/12/2025

📣📣 28 mars 2026 - Save the date - då blir det vårkonferens.

Vi återkommer med mer information i januari - men har ni idéer på teman, föreläsare etc skriv gärna en kommentar eller skicka ett mail/meddelande till någon i styrelsen.

Vi ser framemot att träffa så många som möjligt att er i slutet av mars 2026.

God Jul och Gott Nytt År

14/12/2025

Forskning

Varför utbildar vi oss till psykoterapeuter?

I en äldre artikel från 2007 undersöker Barnett de omedvetna motiven bakom varför människor väljer att utbilda sig till, och arbeta som, psykoterapeut. Två återkommande teman framträder genom de nio djupintervjuer som studien bygger på: tidiga erfarenheter av förlust och emotionell brist, samt narcissistisk sårbarhet. Terapeuterna i studien hade delvis t.ex. vuxit upp med känslomässigt otillgängliga föräldrar och tidigt utvecklat en roll som lyssnare, hjälpare eller känslomässig förälder, vilket senare kunde omvandlas till ett professionellt hjälpmotiv. Barnett knyter detta till begreppet ”wounded healer” och menar att viljan att hjälpa andra delvis kan fungera som ett omedvetet reparativt försök.

Kliniskt innebär detta bl.a. att terapeutens egna obearbetade behov – såsom behov av att vara behövd, rädsla för separation eller svårigheter med aggression och gränssättning – riskerar att påverka det terapeutiska arbetet genom exempelvis överanpassning, gränsöverskridanden eller undvikande av nödvändiga konfrontationer. Artikeln betonar därför vikten av egen terapi, handledning och fortlöpande självreflektion som centrala förutsättningar för etisk och verksam klinisk praktik, så att terapeuten kan använda sin sårbarhet som ett redskap snarare än att omedvetet belasta klienten.

Barnett, M. (2007). What brings you here? An exploration of the unconscious motivations of those who choose to train and work as psychotherapists and counsellors. Psychodynamic practice, 13(3), 257-274.

Fulltext här:

This paper is based on a research study of therapists' unconscious motivations for their choice of profession. The rationale arose from the author's observation of a substantial increase in recen...

24/11/2025

Aktuell forskning

AI och Freud: Freud’s relevance to the mind of AI

I artikeln ”Freud’s relevance to the mind of AI” skriver Sheldon Siporin på ett kreativt sätt om Freuds strukturella modell, och huruvida den kan fungera som en analytisk ram för att förstå beteende, utveckling och reglering av moderna AI-system. Siporin menar att flera centrala dynamiker inom generativ AI strukturellt motsvarar de processer Freud skriver om. AI:s initiala, ostrukturerade tillstånd och dess optimeringsdrivna funktion liknas vid Detet, där systemet saknar inbyggda normer och endast strävar efter att maximera sin belöningsfunktion.

Vidare framhålls att AI:s reglerade beteende uppstår genom processer som motsvarar Jaget på så sätt att AI successivt utvecklar en förmåga till kontextanpassning, avvägning och konfliktlösning mellan konkurrerande mål – parallellt med hur Jaget medlar mellan drifter och omvärldskrav hos människan. Siporin argumenterar avslutningsvis för att AI:s säkerhetslagar och filter fungerar som ett funktionellt Överjag, men Siporin visar dock att dessa mekanismer kan vara bristfälliga eller snedvridna när träningsdata innehåller bias, vilket leder till ”svaga” eller ”förvrängda” normativa strukturer – likt ett underminerat Överjag hos en människa. Detta bekräftas av fall där AI-system utvecklat misogyna eller rasistiska mönster genom skev datainlärning. Ett centralt resultat är att AI uppvisar emergenta beteenden som överträder förväntade begränsningar.

Sammanfattningsvis visar studien att Freuds modell erbjuder en fruktbar begreppsapparat för att förstå både AI:s beteende och dess tekniska implementering, särskilt vad gäller drivkrafter, reglering, konflikter och oavsiktliga emergenta effekter.

Siporin, S. (2025). Freud’s relevance to the mind of AI. Psychodynamic Practice, 1-13.

Fulltext här: https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/14753634.2025.2585999?casa_token=ERrIrkRm8bQAAAAA:beW8Q4TPV1Z5PAH6Q_0ySu48jaemcHnecemuDOfxeWhZtGf4BWDMvTr7MWVDXfNjDDWiMt0M8wKt

17/11/2025

Psykoterapicentrum slutreplik:

Detta är inte en akademisk detalj. Riktlinjerna påverkar vilka metoder som rekommenderas, hur resurser fördelas, vilka utbildningar som prioriteras och vilka kompetenser som ges utrymme i vården.

DEBATT. Att Socialstyrelsens riktlinjer denna gång är mer omfattande förändrar inte det centrala problemet med brist på professionell mångfald i sakkunnig­grupperna. Det skriver psykoterapeuter i en slutreplik.

13/11/2025

Skriv under om du inte redan gjort det

Vi behöver acceptera att en behandling som hjälper en individ, kan vara verkningslös för någon annan och skadlig för en tredje. Av den anledningen måste det finnas en mångfald av insatser. Det skriver forskare, psykologer, psykoterapeuter, läkare tillsammans med företrädare för patientf....

10/11/2025

Training in Psychodynamic Psychotherapy

Lafont och kollegor belyser den minskade platsen för psykodynamisk psykoterapi inom psykiatrisk vidareutbildning och framhåller behovet av strukturerad och evidensbaserad träning och utbildning. De argumenterar för att olika manualiserade psykodynamiska metoder kan säkerställa fortsatt kompetensutveckling inom ett tids- och resursbegränsat utbildnings- och vårdsystem.

Artikeln understryker att psykodynamisk träning/utbildning inte enbart handlar om teknik, utan om att bevara förmågan till reflektion, mentalisering och förståelse av det omedvetna i terapeutiska relationer. Avslutningsvis förs ett resonemang om att stärka handledning, skapa robustare utbildningsstruktur och utveckla anpassade psykodynamiska utbildningsprogram som bättre kan möta dagens institutionella krav och kliniska verklighet.

Lafont, E., Sheppe, A. H., Malberg, N., & Rice, T. (2025). Training in Psychodynamic Psychotherapy. Child and Adolescent Psychiatric Clinics.

Fulltext här:

08/11/2025

I SVD idag! Problemet som socialstyrelsen har med att följa riktlinjer angående opartiskhet fortsätter. Det är olyckligt att myndigheten som har som uppdrag att vägleda vård visar på anmärkningsvärda brister i jäv och opartiskhet. Hur länge ska det pratas om att psykisk ohälsa ökar utan att man börjar undersöka sambandet mellan antaganden från de som arbetar med riktlinjerna och de följder som det får? Läs artikeln! Klaga på bristfällig och orättvis vård!

27/10/2025

Ett nytt sätt att förstå och arbeta med det klassiska begreppet Genomarbetning

I artikeln ”Three types of change in psychoanalytic treatment: the stages of working through” presenterar Robert Waska en utvidgad trestegsmodell för psykologisk förändring inom ramen för modern kleiniansk terapi. Utifrån Freuds (1914) ursprungliga begrepp working through – som traditionellt beskrivs som en tvåstegsprocess bestående av insikt och förändring – utvecklar Waska modellen till tre distinkta men sammanhängande faser: Name it, Claim it och Tame it.

I fasen ”Name it” hjälper terapeuten patienten att identifiera och sätta ord på tidigare omedvetna eller icke-representerade inre konflikter. Denna kognitiva insikt utgör grunden för ett djupare emotionellt arbete, dvs. denna process handlar främst om intellektuell insikt – att börja se ett mönster. I fasen ”Claim it” börjar patienten känslomässigt äga sina konflikter genom att t.ex. möta ångest, skuld, smärta, sorg och destruktiva försvar och på så sätt gradvis utveckla en större självmedvetenhet. Det är ett mer emotionellt och affektivt steg, där insikten blir personlig och verklig. Slutligen innebär fasen ”Tame it” att patienten integrerar sina nya insikter i en mer stabil inre struktur, och kan stå ut med förlust och konflikt, vilket möjliggör ökad självreglering, affektkontroll och förmåga till reparation.

Genom ett par fallbeskrivningar visar Waska hur patienter rör sig fram och tillbaka mellan dessa stadier, parallellt med skiftningar mellan den paranoid-schizoida och den depressiva positionen. Modellen betonar att förändring inte enbart handlar om intellektuell förståelse, utan om ett fortgående emotionellt och relationellt arbete där patienten lär sig att namnge och upptäcka, äga (göra det till ”sitt”) och bemästra sina inre konflikter. Begreppet Working through handlar på så sätt inte bara om att veta något nytt, utan om att känna, äga och leva det nya.

From the Modern Kleinian Therapy perspective, working through internal and interpersonal problems involves a 3-stage model in which we first help the patient notice and name something they previous...