https://www.facebook.com/101107887963673/

Behms Utveckling

Hem
Sverige
Sundsvall
Behms Utveckling

Utvecklar individer, grupper och företag.

24/12/2025

✨ God jul ✨

Julafton bjuder in till stillhet och eftertanke.
Till att stanna upp en stund, andas och känna in vad året faktiskt har lärt oss.

Utveckling handlar inte alltid om att göra mer –
ibland om att våga sakta ner, lyssna inåt och ge sig själv samma respekt som man ger andra.

Tack till dig som följt, läst, reflekterat och varit en del av sammanhanget under året.
Jag önskar dig en jul fylld av värme, omtanke och utrymme för det som är viktigt på riktigt.

🎄✨ God jul ✨🎄

20/12/2025

En viktig påminnelse om relationer 💭

När du ständigt ger mer än du får – känslomässigt, praktiskt eller mentalt – händer något över tid.
Inte bara i parrelationer, utan i alla relationer.

Hjärnan anpassar sig.
Det som en gång var omtanke blir ansvar.
Det som var kärlek blir belastning.

Att sluta överkompensera är inte hårdhet.
Det är självrespekt.

Hållbara relationer bygger på ömsesidighet, ansvar och balans – inte på att en person bär, löser och förstår allt.

Ibland är den viktigaste utvecklingen vi kan göra att faktiskt sluta ge mer än vi får.

🤍

18/12/2025

När julen närmar sig – vad betyder den egentligen för dig?

Julen väcker mycket.
Förväntningar. Minnen. Längtan. Stress. Ensamhet.
Och ibland en känsla av att inte riktigt passa in i bilden av hur det “ska” vara.

För vissa är julen ledighet, gemenskap och värme.
För andra är det arbete som vanligt, tomma stolar eller en påminnelse om det som saknas.
Och för många är det press – att hinna, räcka till, köpa, prestera och hålla ihop.

Vi lever i en tid där både människor och planeten är trötta.
Där konsumtion ofta får bära känslor som egentligen handlar om längtan efter trygghet, lugn eller samhörighet.
Där lycka lätt förväxlas med hur mycket vi gör – eller hur mycket vi ger bort.

Men kanske är julen också en möjlighet att stanna upp.
Att sänka kraven.
Att skala bort det som inte är nödvändigt.
Att våga låta julen få betyda något annat än det vi blivit lärda.

Lycka ser olika ut.
För någon är det stillhet.
För någon är det närvaro.
För någon är det att få vara sig själv, utan att prestera.

Kanske är det mest kärleksfulla vi kan göra – mot oss själva, varandra och världen –
att välja lite mindre, lite långsammare och lite mer medvetet i år.

17/12/2025

Att ta ansvar för sitt liv börjar med ärlig självreflektion

Många människor lever inte det liv de vill leva.
Inte för att de saknar drömmar – utan för att de fastnat i det som är bekant.

Man är inte nöjd i sin relation, men man stannar.
Man klagar på sitt arbete, men tar inga steg mot förändring.
Man vantrivs i sitt boende, men fortsätter leva där – år efter år.

Det är lätt att säga att omständigheterna styr.
Att det inte är rätt tid.
Att man inte har möjlighet.
Att livet ser ut som det gör.

Men ofta handlar det inte om brist på alternativ.
Det handlar om att även det som är mörkt, begränsande eller smärtsamt kan kännas tryggt –
just för att det är känt.

Det okända skrämmer.
Och därför väljer många att stanna i det som dränerar dem, hellre än att ta steget mot något nytt.

Att ta ansvar för sitt liv handlar inte om att göra stora, dramatiska förändringar över en natt.
Det handlar om att våga ställa sig själv de obekväma frågorna:

Är det här verkligen det liv jag vill leva?
Stannar jag för att jag vill – eller för att jag är rädd?

Att våga hoppa, utan att veta exakt vad som väntar på andra sidan, är inte naivt.
Det är utveckling.
Det är mognad.
Och det är en form av självkärlek.

För ingen förändring sker så länge vi bara pratar om det liv vi önskar –
men fortsätter leva det vi redan vet att vi inte trivs i.

17/12/2025

Undvikande anknytning – när självständighet blir ett skydd

Många människor bär på ett undvikande anknytningsmönster utan att själva vara medvetna om det.
Utåt kan det se ut som stark självständighet, integritet och ett tydligt ”jag behöver ingen”.
Inåt handlar det ofta om något helt annat.

Undvikande anknytning utvecklas tidigt och bottnar i en rädsla för att bli övergiven, sviken eller känslomässigt utlämnad.
När närhet börjar bli verklig – när någon visar genuint intresse, vill komma nära eller stanna kvar – aktiveras ett inre försvar.

Plötsligt uppstår behovet av att ta avstånd.
Man backar, ifrågasätter känslorna, hittar fel hos den andra eller skapar en berättelse om att relationer ändå inte är något man vill ha.
Inte för att viljan saknas – utan för att tryggheten gör det.

Det undvikande mönstret är sällan ett medvetet val.
Det är ett skyddssystem som en gång var nödvändigt, men som i vuxenlivet ofta står i vägen för det man egentligen längtar efter.

Mognad handlar inte om att bli beroende av någon annan.
Den handlar om att våga se sina mönster, ta ansvar för dem och förstå skillnaden mellan självständighet och emotionell avstängning.

Att leva ensam kan vara ett sunt och medvetet val.
Men när ensamheten används för att slippa sårbarhet, närhet och ansvar i relationer – då är det inte frihet, utan rädsla som styr.

Utveckling börjar där vi vågar ställa frågan:
Skyddar jag mig – eller väljer jag aktivt det liv jag säger mig vilja leva?

13/12/2025

Brödsmuledejting – när uppmärksamhet blir smulor

Har du hört talas om brödsmuledejting?

Det innebär att någon ger små, sporadiska bekräftelser för att hålla dig kvar och intresserad –
utan att egentligen ha för avsikt att knyta an på djupare nivå.

Små meddelanden. Värme i ord. Gulliga formuleringar.
Tillräckligt för att väcka hopp – men inte för att skapa verklig närhet.

Dessa emotionella ”smulor” kan kännas nästan beroendeframkallande.
Vi lever på hoppet om att få mer,
samtidigt som det vi egentligen längtar efter är något helt annat:
en genuin, ömsesidig och trygg relation.

I möten mellan människor uppstår ibland ett mönster som är svårt att sätta ord på –
men desto lättare att känna i kroppen.

Det handlar om när någon:
• hör av sig med värme och fina ord
• skapar framtidsbilder och antydningar
• men samtidigt inte tar några faktiska steg

Detta kallas ofta breadcrumbing –
att ge precis så mycket emotionell närhet att den andra stannar kvar,
men aldrig tillräckligt för att något verkligt ska byggas.

Det intressanta är att detta inte alltid sker med ont uppsåt.
Ofta handlar det om personer som själva har svårt att:
• knyta an
• ta ansvar
• eller göra tydliga val

Effekten däremot är densamma.

Den som tar emot:
• börjar vänta
• börjar tvivla på sin magkänsla
• tappar energi
• och kan känna sig både förvirrad och dränerad

Detta är inte svaghet.
Det är ett nervsystem som reagerar på oförutsägbar närhet.

I hållbara relationer – privata såväl som professionella – behöver:
• ord och handling hänga ihop
• kontakt vara tydlig
• och närhet inte kännas som något man måste förtjäna

Att sätta gränser mot detta är inte att stänga av.
Det är att ta ansvar för sin egen emotionella hälsa.

✨ Äkta kontakt känns lugn.
✨ Den skapar klarhet – inte frågetecken.

Och det är där verklig utveckling börjar.

11/12/2025

Att fastna i offerrollen – och varför det hindrar vår utveckling

Livet drabbar oss alla.
Vi kan förlora människor, trygghet, relationer, arbete, hälsa – ibland allt på en gång.
Det är mänskligt att sörja, att brytas ner, att tappa fotfästet.

Men det som stoppar vår utveckling är inte motgångarna.
Det är när vi använder dem som förklaring för att slippa ta ansvar framåt.

Det är när vi säger:
“Jag kan inte, för det som hände mig…”
“Jag vågar inte, för jag blev sårad…”
“Det är omöjligt för mig, för jag har varit med om…”

Och visst – det kan vara sant att livet gjort ont.
Men det är lika sant att ingen annan kommer och lyfter oss ur det.

Offerkoftan värmer en stund, men den håller oss också fast.
Fast i gamla berättelser.
Fast i gamla identiteter.
Fast i en plats vi egentligen inte vill stanna på.

Att ta ansvar betyder inte att förneka sin sorg.
Det betyder inte att man ska “rycka upp sig” eller ignorera smärtan.
Det betyder att vi, sakta men säkert, börjar välja:

✨ Jag vill vidare.
✨ Jag vill växa.
✨ Jag vill ta tillbaka styrningen över mitt liv.

Vi har alla rätten att falla.
Men vi har också kraften att resa oss!

10/12/2025

⭐ Sluta skylla på andra – börja ta ansvar för dig själv ⭐

Vi bär alla på erfarenheter, svåra perioder och människor som påverkat oss. Barndomen, relationer, dåliga beslut, tuffa omständigheter – allt det spelar roll.
Men det förklarar inte våra handlingar idag, och det befriar oss inte från ansvar.

Det är lätt att säga:
“Jag är så här på grund av min uppväxt.”
“Det är någon annans fel att jag reagerade så.”
“Om inte livet varit så orättvist hade jag gjort annorlunda.”

Men sanningen är enkel:
✨ Det är vi själva som ansvarar för hur vi agerar här och nu.

Vi kan inte ändra det som hänt.
Vi kan inte skriva om historien.
Men vi kan välja hur vi förvaltar den – och vad vi gör med oss själva idag.

Att ta ansvar betyder inte att skuldbelägga sig.
Det betyder att kliva in i sin egen kraft.
Att sluta gömma sig bakom det som har varit.
Att börja äga sitt liv, sina val och sin utveckling.

När vi slutar skylla ifrån oss öppnar vi utrymme för förändring.
Och det är där allt börjar.

🌱 Framtiden skapas inte av det som varit – utan av det vi tar ansvar för idag.

01/12/2025

🌫 Att leva i skuggan av det förflutna 🌫

Många av oss bär på minnen som fortfarande kastar långa skuggor över vårt liv.
Det kan vara den där romansen som en gång fick hela kroppen att vibrera – och som vi i hemlighet hoppas ska återvända. Eller en vänskap ki som tagit slut, men där känslan fortfarande sitter kvar som en viskning om att kanske, kanske en dag…

Det kan också vara en barndom som inte blev som vi behövde eller önskade. Eller en gammal relation som formade vårt sätt att se på kärlek, närhet och vad vi tror att vi ”måste” ha för att må bra.

När vi lever kvar i det som varit – i det vackra eller i det smärtsamma – börjar vi ofta distansera oss från nuet.
Vi slutar se vad som faktiskt finns framför oss.
Vi missar möjligheter, relationer och ögonblick som kan bli ännu större än de vi håller fast vid.

Att skingra skuggorna av det förflutna betyder inte att vi glömmer.
Det betyder att vi väljer att återvända till nuet – till det enda ögonblick där vi faktiskt kan leva, känna och förändra.

✨ När skuggorna lättar öppnas en ny värld. Här. Nu.
Och den världen har så mycket mer att ge än vad det förflutna någonsin kan lova.

26/11/2025

Imorse slog det mig, där jag gick i gnistrande snö under stjärnklar himmel, med knarr under skorna och hundarna bredvid mig.
Den där klara, kalla luften gör något med tankarna – den rensar, nyktrar till och landar mjukt i det som faktiskt är sant.

Jag har insett något som är både enkelt och svårt på samma gång:
Att ord är bara ord, hur vackra de än är.
Det är först när de omsätts i handling som de får mening och tyngd.
Resten blir… bara luft.

Jag tror det är lätt att förlora sig i fina formuleringar, löften, känslor och allt som kan sägas.
Men när man står där i tystnaden, med snön som dämpar allt brus, blir det så tydligt hur viktigt det är att leva i det som faktiskt händer – inte i det som bara sägs.

Och när jag kom in, satte på kaffet, tände ljusen och satte mig vid elden kände jag en sån stilla tacksamhet.
För att jag har mig själv.
För att jag vågar känna.
För att jag vågar se saker som de är.
Och för att jag väljer det som är verkligt.

Det är där jag vill vara.
I det som syns i handling, inte bara hörs i ord.

24/11/2025

“Turism och ansvar: varför vissa resmål inte är så oskyldiga som de verkar”

Av Behms Utveckling

Det finns destinationer som marknadsförs som paradis – sol, stränder och avkoppling.
Men bakom den glansiga ytan finns ibland en verklighet som är allt annat än idyllisk.

Thailand är ett tydligt exempel.
Ett land som många reser till för billiga hotell och vackra stränder, men som samtidigt är ett av världens största centra för exploaterad prostitution, inklusive minderåriga.

Det här är inte ett rykte.
Det är ett dokumenterat systemproblem.

Prostitution är olagligt i Thailand, men tolereras i praktiken.
Varför? För att:
• korruption präglar rättssystemet
• polis och myndigheter blundar
• fattiga familjer saknar skyddsnät
• unga kvinnor, män och barn exploateras
• och turismen fortsätter att strömma in

När människor tvingas sälja sin kropp för att överleva är det inte “kultur” – det är konsekvensen av brist på alternativa livsvillkor.

Det här handlar inte om att alla som reser till Thailand köper s*x.

Det handlar om att hela turistindustrin bidrar till ett system där tusentals utsatta människor saknar skydd, rättigheter och frihet.

Att resa är aldrig helt neutralt.
Varje krona vi spenderar någonstans stöder den lokala strukturen – positivt eller negativt.

Det finns många vackra, varma och naturmässigt fantastiska länder att resa till där turismen inte är sammanlänkad med trafficking, barnprostitution och exploatering av fattiga.

För mig handlar det om medvetenhet, etik och mänskliga värderingar.
Om att våga se helheten bakom ett “billigt paradis”.

Inte för att skuldbelägga enskilda människor – utan för att påminna om att våra val faktiskt spelar roll.

Vad stöttar vi, direkt eller indirekt, när vi väljer en viss destination?

Det är en fråga som är värd att lyfta, både som individ och som medmänniska.
Och det är exakt den typen av medveten reflektion vi arbetar med här på Behms Utveckling.

Jag vet att jag kommer att få motargument kring detta ….

ARGUMENT 1: “Jag stöttar ju deras samhälle ekonomiskt.”

Motargument:

Nej, du stöttar inte samhället – du stöttar den korrupta struktur som möjliggör exploatering.

Det finns tre hårda fakta:
1. Pengarna går inte till de utsatta.
Majoriteten hamnar hos:
• hallickar
• kriminella nätverk
• barägare
• klubbägare
• korrupt polis
• korrupta lokala makthavare
2. Sexarbetare i Thailand har ofta skulder eller “ägare”.
De får behålla en minimal del. Resten går uppåt i systemet.
3. Ju fler s*xköpare = desto större efterfrågan = desto fler tvingas in.
Det är så enkel marknadsekonomi fungerar.
Efterfrågan skapar utbud – inte tvärtom.

Du stöttar alltså inte “deras ekonomi” – du stöttar den industri som förtrycker dem.

⸻

ARGUMENT 2: “De säger ju själva att de vill det här.”

Motargument:

“Vad ska de säga – sanningen?”
Till en potentiell kund?
I ett land där kvinnor, minderåriga och unga män riskerar att straffas om de berättar sanningen?

De kommer naturligtvis säga det som:

✔ ökar chansen att få pengar
✔ minskar risken för våld
✔ skyddar dem från repressalier
✔ hallicken tvingat dem att säga
✔ kunden vill höra

Det här är ett klassiskt exempel på:

survival speech – överlevnadsspråk.

Det är inte genuin vilja.
Det är strategisk anpassning.

Du kan inte fråga en människa i ett tvångssystem om de “vill det” och sen använda svaret som moralisk frisedel.

Det är som att fråga någon i trafficking:
“Vill du vara här?”
Och sen nöja sig om de svarar “ja”, trots att de står med en hallick tio meter bort.

⸻

ARGUMENT 3: “Alla s*xarbetare är inte tvingade.”

Motargument:

I Thailand är gränsen mellan “frivilligt” och “tvång” oftast obefintlig.
När man saknar:
• utbildning
• trygghet
• skyddsnät
• mat för dagen
• pengar till sina barn
• alternativ arbete

…är “frivillighet” lika med nödvändighet.
Det är bara ett annat ord för tvång i förskönad förpackning.

Och även om några få gör det av eget val, så stöttar turismen fortfarande:

✔ trafficking
✔ minderåriga i s*xhandel
✔ korruption
✔ tvångsprostitution
✔ organiserad exploatering

Det är där pengarna hamnar.

⸻

ARGUMENT 4: “Jag åker dit för stränder och mat.”

Motargument:

Om du väljer ett land där trafficking och barnprostitution är normaliserat – då är det fortfarande ett val.

Säg att du går in i en butik som säljer både:
• vanlig mat
• och stöldgods

Om du köper en limpa bröd där är du fortfarande en kund i butiken som säljer stöldgods.
Dina pengar stödjer butiken oavsett vad du köper.

Samma sak gäller Thailand.

⸻

ARGUMENT 5: “Du överdriver, så illa är det inte.”

Motargument:

Det är inte en åsikt.
Det är fakta dokumenterad av:
• UNICEF
• ECPAT
• FN:s organ mot trafficking
• internationella hjälporganisationer
• thailändska aktivister
• forskare

Det är ett av världens mest omfattande nav för exploaterad prostitution – inklusive barn.

Det här är inte moralism.
Det är verkligheten.

23/11/2025

När relationen ser normal ut från utsidan – men insidan är full av tystnad, skuld och förvirring”

Av Behms Utveckling

Många dysfunktionella relationer börjar helt normalt.
Partnern kan vara någon som verkar:
• stabil
• självständig
• ordningsam
• framgångsrik
• socialt omtyckt
• och “en bra person”

Det är därför det är så lätt att missa de tidiga varningssignalerna.
Det är inte dramatik som avslöjar relationen – det är det subtila.

⸻

De subtila, långsamma mönstren som bryter ned dig

1. Otydliga svar och tvära kast

Du får aldrig riktigt veta var du har personen.
Ena stunden är de varma, nästa stund kalla.
De säger:
• ”Ja men det hjälper jag dig med!”→ Nä det har jag aldrig lovat…. Eller låtsas som om inget hänt”
• “Ta det här, det är lugnt.” → sen “Jag måste ha tillbaka det nu.” (Kan vara saker, pengar etc)

Det skapar en ständig känsla av osäkerhet hos dig – inte för att du är känslig, utan för att personen är inkonsekvent.

⸻

2. När du vill prata – försvinner de

Du försöker ta upp något viktigt.
Du vill förstå, reda ut, kommunicera.

Men istället händer något av följande:
• personen blir tyst
• personen reser sig och går
• personen byter ämne
• personen lämnar dig med obesvarade frågor
• personen gör sig “otillgänglig”

Det är inte konflikträdsla.
Det är silent treatment – en form av makt.

Du blir lämnad ensam med ansvaret för relationens känslor, medan de “checkar ut”.

⸻

3. Tystnad som bestraffning

Silent treatment är inte passivitet.
Det är en aktiv handling.

När du märker att:
• du försöker prata,
• du försöker nå fram,
• du vill reda ut,

…och de blir iskalla, undvikande, distanserade –
då är det en form av emotionell kontroll.

Tystnaden säger:

“Jag bestämmer när vi pratar.
Jag bestämmer när du får avslut.
Jag bestämmer när konflikten finns – och när den inte finns.”

Det dränerar dig långsamt.

⸻

4. Martyrskapet (“om du visste hur jobbigt jag haft det…”)

När du försöker ta upp något som är jobbigt för dig, möts du inte av förståelse – utan av:
• suckar,
• lidande blickar,
• historier om hur de har det värre,
• jämförelser som förminskar dina känslor,
• skuldfraser som:
“om du visste hur jag haft det…”
“du förstår inte hur mycket jag kämpar…”
“jag gör allt – och du klagar bara…”

Det ger dig ett budskap:

“Dina behov är mindre viktiga än mina.”

Det är inte sårbarhet.
Det är en metod för att slippa ta ansvar.

⸻

5. Du sitter kvar med förvirringen – ensam

När partnern:
• byter versioner,
• blir tyst,
• går iväg,
• ger pikar,
• skuldbelägger subtilt,
• använder martyrskap,
• slutar svara,

…då blir du den som sitter med:
• oron,
• skulden,
• “var det jag som gjorde fel?”,
• känslan av att allt är ouppklarat,
• ansvaret att hålla relationen flytande.

Den psykiska ensamheten i en sådan relation är ofta större än att faktiskt vara ensam.

⸻

Varför syns det inte utåt?

För att dessa beteenden:
• är subtila
• sker bakom stängda dörrar
• kan döljas med charm och normalitet
• ofta kommer från någon som utåt verkar stabil
• sker i små doser över tid
• sällan blir öppna bråk

Det gör att du själv börjar undra om du överdriver.
Men du överdriver inte.

Du observerar beteenden som många terapeuter betraktar som emotionellt otrygga och i vissa fall manipulativa.

⸻

Att lämna en sådan relation är inte flykt – det är självrespekt

När man förstår mönstren inser man:
• Det var inte jag som svajade.
• Det var inte jag som ändrade mig.
• Det var inte jag som spelade spel.
• Det var inte jag som tystnade.
• Det var inte jag som projicerade.

Det var de.

Kroppen reagerar ofta först:
ångest, illamående, stress, panik — det är nervsystemets sätt att säga:

“Nu räcker det.”

⸻

⭐ Avslutning

Dysfunktionella relationer syns sällan på ytan.
De avslöjas i det som sker tyst:
• i tystnaden när du som mest behöver ett svar,
• i vändningarna som inte går att förklara,
• i små anklagelser som fräter på tryggheten,
• i martyrskapet som tystar dina behov,
• i den otrygga pendlingen mellan varmt och kallt.

Och att lämna en sådan relation är inte bara ett beslut –
det är ett uppvaknande.

✨ Dela gärna för att öka medvetenheten om subtila dysfunktionella mönster som många lever i utan att förstå vad som händer med dem.

/ Behms Utveckling
Personlig utveckling – Relationer – Gränssättning – Självkänsla

Adress

Sundsvall

Telefon

+46706836296

Webbplats

facebook.com

Aviseringar

Var den första att veta och låt oss skicka ett mail när Behms Utveckling postar nyheter och kampanjer. Din e-postadress kommer inte att användas för något annat ändamål, och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Kontakta Praktiken

Skicka ett meddelande till Behms Utveckling:

Genvägar

Vill du placera din praktik längst upp i Klinik-listan i Sundsvall?

Dela

Susanne Behm på Behms utveckling

Om

⭐️CHEF OCH LEDARE med mycket energi💃. Coach, Föreläsare & terapeut (olika beroenden), personlig utveckling, företagsstrategier, Lyfter företag och medarbetare. 🧩MIN ERFARENHET Flertalet chefs & ledarroller samt VD Över 30 års arbetslivserfarenhet Flertalet olika branscher 1000 tals klienter och elever 💡 MITT FÖRETAG *Behms Utveckling* 🎯 Personlig utveckling 🎯 Beroendeproblematik 🎯Ledarskapscoaching 🎯 Föreläsningar om utveckling/beroende/medberoende/ledarskap/ att lyckas/vad är lycka mfl. https://www.facebook.com/behms.utveckling/ 📜 UTBILDNINGAR (några av de jag har) Flertalet chefsutbildningar/ledarskap Ekonomi, arbetsmiljö, organisation, strategier etc. Pedagogik Addiktolog Entreprenörskap Behandlingspedagog Hotell & Konferens K**k Projektledning 🔥 BRINNER FÖR Att se människor och företag att utvecklas. Miljö Karriärutveckling Ledarskap Att äga ”sitt liv” Allt som får oss att växa och må bra i både stort och smått 🙍‍♀️PRIVAT Bor i Västernorrland, kommer från Jämtland. Flyttbar ✈️. Böcker, natur, friluftsliv, fjäll, hundar, utveckling, gemenskap. KONTAKT ✉️ Susanne-behm@hotmail.com Behms.utveckling@gmail.com 📞 070-6836296 💎 Facebook https://www.facebook.com/behms.utveckling/