Brånaform

27/06/2025

En hästägare som jobbar som röntgenläkare berättade att de alltid frågar om folk varit hos kiropraktorn/naprapat då de fått en stroke..
En vän som fick stroke fick den frågan väl på sjukhuset..
Hastiga ryck i nacken kan ge blödningar/ansamlingar av blod som flyttar sig och orsakar en stroke.

Under åren har jag haft kunder som efter besök hos ”starka” kiropraktorer åkt därifrån med nervskador, plötsligt akuta diskbråck mm.
En man kände hur de tre mellersta fingrarna sakta böjde sig in mot handflatan på väg från kiropraktor som ”knäckt till” nacken. De blev aldrig normala igen, då nerven råkat i kläm.

Jag själv gick till en terapeut som lärt sig manipulera låsningar då jag var i tjugoårsåldern och var väldigt stel och trots att jag sa nej, blev nacken manipulerad som en överraskning. Det sög till i vänster sida och sedan dess har jag ständiga låsningar och får nerver i kläm i det segmentet. Ett ligament hade mest troligt dragits ut och skapat en instabilitet.

Hästägare har berättat hur equiterapeuter på rutin med dåligt fokus ”knäckt” hästens rygg, varefter hästen blivit halt, undersökts och därefter måstat stå i sjukhage många månader.

Alla dessa upplevelser under 25 år av att träffa kunder/hästar gör att jag känner mig nöjd med att bara behandla mjukdelar, samt jobba med det rörelseomfång som finns där utan att använda kraft och höghastighets-manipulationer. Även om de ger en rush av lättnad då låsningar släpper, och ett flow av endorfiner så håller jag mig till att långsamt släppa på låsningar, genom att minska trycket på leden via mjukdelarna/nervsystemet.

Det går långsammare, och blir inte lika effektfullt, men det är minimal risk att skada ligament och nervrötter. Känns tryggast, även om jag vet hur skönt det är att bryta loss en låst led.
På sig själv känner man ju vilka leder som är ”redo” att släppa, och kan sluta försöka om det gör ont.
Jag vet också att en låsning som knäckts loss med kraft, oftast sätter sig igen, då trycket fortfarande är högt, ledbrosket ihoppressat och leden söker sig till samma läge igen- om inte alla omkringliggande vävnader mjuknat.
På en häst eller kund, krävs det enorm fingertoppskänsla för att använda lagom kraft och rätt teknik!

Litar inte på att den känslan alltid stämmer.. Så håller mig till massage, stretch, djupvåg, elektroterapi och att låta hästen själv vrida och röja sig genom att trycka på triggerpunkter.
På så sätt blir rörelsen bara så stor som kroppen är redo att utföra för stunden.
Då mjukdelarna närmast leden lossar nog mkt knäpper och knakar det utan att använda kraft eller knyck. Ofta bara genom att sträcka på kroppen, eller vrida sig snabbt.

Mitt personliga val, som känns bra och tryggt. 🐴🐴🐴

According to reports, Jonathan Buckelew suffered a brain stem stroke following a neck adjustment in 2015, but his condition went undiagnosed for a full day. Now 34, he is fully conscious but unable to move or speak. A court held multiple medical professionals liable for failing to detect and treat the stroke in time.

20/06/2025

Om bettlöst

https://www.facebook.com/100050177093034/posts/1256619146020643/?mibextid=rS40aB7S9Ucbxw6v

There’s a growing fad in the horse world right now that I think we need to take a serious and honest look at. I’m talking about the trend of going completely bitless—not just as an occasional option or for a specific situation, but as a blanket philosophy that a bit should never be used on a horse. It’s being promoted as a more humane, kinder, gentler approach to horsemanship.

Now, I want to start by saying this: I’m not against riding bitless in the right context. I’ve done it myself. A good horseman should be able to ride a horse in a halter, a bridle, a piece of baling twine—or nothing at all—if the foundation is there. The bit itself isn’t what makes a horse soft, responsive, or correct in their movement. That comes from training, timing, and feel.

But here’s the problem:

Going bitless exclusively—as a philosophy rather than a tool—can lead to a number of problems, and I’ve seen them firsthand. The bit is not an instrument of cruelty unless it's used cruelly. Just like spurs, ropes, or even our own hands, it’s not the tool—it’s the hand behind it that matters.

When we take the bit completely off the table, we’re giving up one of the most effective and fair ways to communicate with the horse. We lose precision in lateral flexion, collection, and vertical softness. And more importantly, we often lose the ability to help the horse use their body correctly.

And that’s where real issues start to surface.

---

🧠 What Many Don’t Realize...

Many riders who go bitless because it “feels nicer” don’t actually realize what they’re giving up in terms of biomechanics. They don’t know what they don’t know.

They’re not seeing the subtle changes in posture. The dropped back. The strung-out hindquarters. The braced jaw. The hollow frame. The lack of engagement. The imbalance. The unsoundness that creeps in over time.

These aren’t just little cosmetic issues—this is the kind of stuff that leads to sore backs, hock and stifle problems, uneven hoof wear, and even long-term lameness. But because the horse is quiet or obedient—or just not outright saying “no”—they think everything is fine.

I’ve had horses come in for training or rehab that have been ridden exclusively bitless, and the moment I pick them up with even a soft feel on a snaffle, they’re lost. Not because they’re being mistreated, but because they simply don’t have the body education to understand what’s being asked. They’ve never been helped to move correctly. And you know what? That’s not the horse’s fault.

---

🐴 The Horse Deserves More Than Our Good Intentions

The truth is, there’s a big difference between doing what feels good to us as riders… and doing what is actually good for the horse.

We all want to feel like we’re doing right by our horses. That’s noble. That’s the kind of heart I respect. But good intentions alone don’t build a sound, confident, correct horse. Knowledge, experience, and proper education do.

There is nothing inherently cruel about using a bit. In fact, when used with skill and timing, a bit can allow us to communicate with greater subtlety and support the horse in achieving true balance and lightness. I would even argue that, when used properly, a bit is often the kindest option—because it allows for clearer, lighter, more effective communication.

---

⚠️ Be Cautious of Absolutes

The horse world has always been full of trends and movements. And any time we start hearing “always” and “never” attached to tools like bits or spurs, we need to pause and think critically. Absolutes usually point to ideology, not horsemanship.

I’ve ridden horses bitless. I’ve also ridden with snaffles, hackamores, correction bits, and more. Each one is a tool, and each one has a time and place depending on the horse’s level, physical condition, goals, and mental state.

If your horse is truly soft, collected, and balanced in a bitless headstall—great. But if the only reason you’re avoiding a bit is because someone told you it’s “mean,” you may be doing your horse a long-term disservice without even knowing it.

---

🔍 What Should We Be Asking?

Instead of asking, “What kind of gear makes me feel better about myself?” … maybe we should be asking:

“Is my horse moving in a way that promotes soundness and longevity?”

“Does my horse understand how to carry themselves in balance?”

“Can I ride my horse in a bit and have them respond calmly and willingly?”

“Am I avoiding the bit because I lack the knowledge to use it properly?”

If we answer those questions honestly, we’ll be doing far more for our horse’s well-being than we ever could by following trends or trying to “out-kind” one another online.

---

💬 Let’s Keep the Conversation Respectful

I know posts like this can ruffle some feathers. That’s not my goal. I’m not here to shame anyone or say there’s only one “right” way to ride. What I am here to do is to encourage people to think a little deeper, look a little harder at their horse’s movement and well-being, and not get swept up in feel-good fads without understanding the long-term consequences.

The horse deserves better than that.

If you’ve been curious about this topic or even struggling with it, I’m happy to have a respectful conversation. Drop a comment or send a message. The door’s always open.

Let’s keep learning, keep improving, and—most importantly—keep putting the horse first.

— Tim Anderson Horse Training

21/05/2025

Ser hela tiden hur spända ländryggar ger nervsmärtor. Kanske oftare i kortare ryggar, har de trängre passage ut från L6-S1?
De överrörliga har mer nervpåverkan och smärtor bakåt i korset.

Jag har testat dissekera loss ett korsben från hjort.. Det gick inte att få loss korsbenet från ilium. Provade alla knivar och bröt och bände men SI-leden satt som ihoplimmad.

Har svårt att se både hur någon kan nå den leden med en kanyl (då den sitter under bäckenbenet) och även manipulera själva leden på en häst kiropraktiskt. Omkringliggande delar absolut!
Oftast släpper spänning och smärta i korset (SI-området) efter behandling av nervrötterna vid L6. 🤔

Hästar med konstant nervpåverkan (typ shivering) har oftast en sträng av spänning och ömhet mitt i ryggmuskeln, på ca 7-10 cm mellan virvelns topp och taggitskotten.
Tror på dem att nerven är störd ända inifrån ryggraden och ger uttryck för det ut i muskler och ofta vidare i bakdel och bakben (typ ischias-smärtor)

De visar oftast mer smärta/svaghet vid avsaktning/samling, eller vid hovvård. Förmodligen kläms nerven extra mkt då.

En orsak känns som kombinationen avel mot överrörlighet ihop med mkt korta ryggar.
Ser sällan den typen av nervpåverkan i långa ländryggar.

Bra film!

20/05/2025

Då hästar är obekväma att gå utför är det OFTAST spänning kring knäna.
Lite som då vi tränat benen på gymmet och dagen efter går utför trappen. -Det släpper och benen viker sig.
Knäna behöver inte bara styrka och stadga.
Om musklerna är hårdtränade och har stumnat kommer hästen inte klara av att böja bakbenen och hålla emot samtidigt som de kliver vidare med nigande knän.

Så ofta jag bara mjukat upp knänas/lårens muskler lite kort med djupvågsmaskinen (vilken lossar muskelspänning väldigt snabbt och effektivt via nervsystemet) och vips! Hästen går obekymrat utför backar direkt efter.

Det behöver inte vara smärta, svaghet eller ”hälta” i benämningen svår inflammation. Det kan helt enkelt vara muskler som stumnat av att ha blivit trötta senaste tiden.

Tex om man infört mer påskjut (backträning) eller hoppat mer.. Tydligaste exemplet de som står på bakbenen i hagen mkt och leker. Eller hingstar som betäcker. Deras knän stumnar ofta rejält!

Det kan vara en snabb åtgärd att bara mjuka upp -Så vips är styrkan och smidigheten där!

Ofta feltolkar vi spänning som svaghet.
En spänd muskel har dålig kontakt, dålig anpassning och motorik. Den orkar inte lika mycket.
Ändå är råden oftast att träna den delen mer!
Smidiga muskler -är starkare muskler!
Bättre syresättning, reaktionsförmåga och uthållighet.
Smidiga bakben når in dit de ska vara, och kan steglöst gå från bärfas till påskjutsfas utan ryckighet och vinglighet.

Stela bakben ger stum/orolig mun. Det man har bakifrån känns i handen!

🐴🐴🐴

18/05/2025

På torsdag 22 maj är jag i Umeå på morgonen och har ett glapp mitt på dagen. Om någon vid innertavle eller neröver röbäck/Stöcksjö vill ha sin häst behandlad vid lunch till Max halv tre så skicka ett pm! 🤗🐴 🚙🌲🌲

03/05/2025

På tisdag finns tider för hästbehandling på em i Övik!
🐎🐎

27/04/2025

På fredag den 2 maj åker jag upp till Umeå!
Det är redan ganska många men det kommer nog bli tid för någon mer! 🤗

🐎🙌