Embreus psykoterapimottagning och Handledning

19/04/2025

Lyssnade på filosofiska rummet under morgonen. Avsnittet "Jakten på jaget". Det inspirerade mig att skriva några rader om det. Jag gör inga anspråk på vetenskaplighet eller expertkunnande i den här bloggen, utan det är mer om hur jag själv tänker runt begreppet. Här är en länk till programmet om du också vill lyssna på det: och här är två länkar till bloggartiklar jag har skrivit som har kopplingar till detta: …...

Lyssnade på filosofiska rummet under morgonen. Avsnittet “Jakten på jaget”. Det inspirerade mig att skriva några rader om det. Jag gör inga anspråk på vetenskaplighet eller expertkunna…

19/02/2025

Vad är ett exempel på absolut makt i händerna på en absolut galning?

Trump? Putin? Kim Jong Un?

23/12/2024

Handledning, och specifikt Processhandledning, är mycket viktigt i psykosocialt arbete. T.ex inom socialtjänsten, psykiatrin, kriminalvården, polisen, elevhälsovården och skolan. Att vilja utvecklas i sin yrkesroll innebär att man reflekterar över sig själv och att man bygger vidare på sin personliga och professionella kunskap och sitt förhållningssätt. Det är dels vad man tar med sig in i yrkesrollen. Det kan vara etiska och moraliska värderingar som kommer till uttryck i mitt förhållningssätt....

Handledning, och specifikt Processhandledning, är mycket viktigt i psykosocialt arbete. T.ex inom socialtjänsten, psykiatrin, kriminalvården, polisen, elevhälsovården och skolan. Att vilja utveckl…

04/11/2024

För många personer som hamnar i emotionella och relationella svårigheter i sitt liv är en konsekvens ofta en upplevelse av att känna sig annorlunda och relationellt exkluderad. Den känslan påverkar också självbilden negativt. Att inte kunna leva upp till den socio-kulturella normen kan upplevas som en svår motgång och ett misslyckande som vänds negativt mot ens självbild. Många personer som jag träffar i min psykoterapimottagning har livserfarenheter som har varit påfrestande och som har hotat känslan av välbefinnande och emotionell inre balans....

För många personer som hamnar i emotionella och relationella svårigheter i sitt liv är en konsekvens ofta en upplevelse av att känna sig annorlunda och relationellt exkluderad. Den känslan påverka…

06/10/2024

Hösten står på tröskeln och väntar på att ta över efter sommaren. Hur reagerar du på förändringen? Njuter du av den friska klara luften och alla färger som brakar loss i naturen. Eller känner du av höstdepression när vi närmar oss den mörka årstiden? Många har utvecklat en känslighet för årstidsväxlingarna, särskilt hösten, och känner av det psykologiskt. En del blir lite mer nedstämda....

Hösten står på tröskeln och väntar på att ta över efter sommaren. Hur reagerar du på förändringen? Njuter du av den friska klara luften och alla färger som brakar loss i naturen. Eller känner du a…

08/09/2024

Jag blir så glad när jag läser att SFBUP's styrelse skriver denna artikel.

För att jag inte ska framstå som en ensidig kritiker mot den egna organisationen jag arbetar inom vill jag bara göra en markering: Vi är ett gäng engagerade och hängivna sjuksköterskor, arbetsterapeuter, specialpedagoger dietister, läkare, psykologer, kuratorer och psykoterapeuter på kliniken där jag själv arbetar. Varje dag går vi till jobbet med ambitionen att göra livet lättare för de barn o familjer vi har kontakt med.

Med det sagt, är det angeläget att vi ställer oss frågan: Vad kan vi göra bättre?

En förhållandevis enkel sak vi kan göra från och med i morgon är att börja erbjuda barn, deras familjer och deras skola behandlande insatser, innan vi gör något annat, när man misstänker ADHD. Barnet och föräldrarna kan som första insats erbjudas psykoedukativa insatser, och om det inte ger tillräckligt god effekt, erbjudas en familjeterapeutisk korrtidsinsats och starta upp ett samarbete med barnets skola. När detta har getts en rimlig tid för att uppnå stabilitet och mer positiva interaktioner mellan barnet och föräldrar och skola kan vi utvärdera. Är detta tillräckligt eller behöver vi steppa upp ett steg på den kliniska stegen: utredning, diagnos och fördjupad bedömning/utvärdering. Därefter ett ställningstagande till ytterligare behandlande insatser eller om farmakologiskt behandling behöver komplettera insatserna.

Problemet jag ser är att vi ofta gör tvärtom. Första steget blir utredning och efter diagnos inleds farmakologiskt behandling. Sen kan det gå flera år utan att någon psykoterapeutisk insats erbjuds. Det anser jag inte är okay.

Trots att Socialstyrelsens nationella riktlinjer rekommenderar tidiga insatser vid ADHD-liknande symtom är det många barn som inte får sådana. Ofta erbjuds de i stället enbart farmakologisk behandling, skriver företrädare för SFBUP apropå resultatet av en färsk enkätundersökning.

07/09/2024

Ytterligare ett inlägg i diskussionen om och inom inom Barn- och Ungdomspsykiatrin om hur vi arbetar.

Jag jobbar själv som psykoterapeut inom BUP. När jag startar upp en psykoterapeutisk behandling läser jag alltid barnets journal noga, för att få en bild av "behandlingshistorik".

Det jag ofta konstaterar är att barnet enbart har erbjudits farmakologisk behandling som kan ha pågått i flera år utan att någon psykoterapeutisk behandling har erbjudits. Det strider kraftigt mot den evidens som finns att psykofarmaka till barn inte får sättas in utan att också en psykoterapeutisk behandling erbjuds.

Här är ett inlägg Göran Högbrerg, barn och vuxenpsykiater som går ett steg längre. Han uppmanar socialstyrelsen att ändra riktlinjerna avseende barn med depressiva symtom: Låt bli att erbjuda barn SSRI och erbjud istället familjeterapi.

Göran Högberg skrev till socialstyrelsen i förhoppning att få till en dialog. Så här skriver han om hur det gick:

Socialstyrelsen svarar inte på kritiken

När jag skrev mitt debattinlägg hade jag förhoppningen om att få en kommunikation med Socialstyrelsen eller deras experter. Eftersom inget inlägg har kommit så skrev jag och frågade. Jag fick följande svar: ” Socialstyrelsen uppdaterar riktlinjerna regelbundet enligt en ny förvaltningsprocess för att säkerställa att de är aktuella och att de bygger på bästa tillgängliga kunskap ” (mail SoS 25/5 2021) . Det vill säga svar om formen men inte innehållet. Därför sammanfattar jag nu de aktuella frågeställningarna där jag hade önskat få synpunkter från Socialstyrelsen. Kanske kan vi sedan få en debatt i sak?

Den första frågan varför socialstyrelsens har frångått den europeiska läkemedelsmyndighetens villkor att fluoxetin skall erbjudas tillsammans med psykologisk behandling?

Den andra frågan är hur socialstyrelsens kan förorda en medicinering som saknar positiv klinisk effekt och som bland flera har följande biverkningar: ökad risk för självmordshandlingar, anhedoni (avstängda känslor), försämrad sexualitet, försämrat minne samt försämrad benstomme. Den senare frågan är av betydelse eftersom benstommen byggs upp under ungdomsåren.

Den tredje frågan är om utvecklingen av fysiskt beroende. Vi har en ökning av antidepressiv medicin i befolkningen och framför allt beror den ökade prevalensen på längre tider av medicinering. Det är av många patienter omvittnat svårt att sluta med antidepressiva preparat och den ökade förekomsten i befolkningen är, som jag förstått det, av samma karaktär som vid andra beroendeframkallande preparat. I gruppen flickor/unga kvinnor (14-19 år) hade 9% antidepressiv medicinering år 2020. Motsvarande siffra för unga vuxna kvinnor (19-24 år) var 11%.
Socialstyrelsen visar i en rapport att längre förskrivningstider är ett moment i den ökade förskrivningen hos barn och unga vuxna (https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020-6-6768.pdf) . Nu rekommenderar Socialstyrelsens i sin uppdatering att SSRI ges upp till ett år efter tillfriskande. Denna riktlinje kommer att öka långtidsförskrivningen ytterligare och saknar vetenskapligt stöd.

Den fjärde frågan är den om den växande hjärnan. Vi vet nu att hjärnan växer och utvecklas under både barndom och ungdomsåren. Det är väl ändå på grund av det växande barnets känsliga hjärna som samhället upprätthåller en försiktighetsprincip för psykotropa substanser som nikotin, alkohol och cannabis. Men kan vi garantera att barnets växande hjärna inte tar skada av lång tids exponering för psykofarmaka som antidepressiva?

Sammanfattningsvis är min ståndpunkt att Socialstyrelsens inte följer principerna för evidensbaserad medicin vad gäller behandling av barn och unga med depression. Jag kan inte se annat än att det är nödvändigt med en helomvändning. Psykofarmakologi är inte lösningen för dessa barn och unga utan de borde erbjudas hjälp att få en bra och trygg uppväxtmiljö i hem, skola och kamratkrets och lära sig bejaka, lära känna, hantera och utveckla sina känslor.

Och psykoterapin för barn och familjer måste utvecklas för att klara barn som varit utsatta för allvarliga psykiska trauman.

Socialstyrelsens uppdaterade riktlinjer för behandling av barn med depression bör göras om med en ny och bredare expertgrupp, och fokus bör sättas på metodutveckling av tidiga och bättre icke-farmakologiska insatser, skriver Göran Högberg.

07/09/2024

Vi behöver fler rektorer som Malin Rimmö i Ragunda kommun!

Förra vintern blev Malin Rimmö hela Sveriges rebellrektor när hon vägrade besparingar av stödpersonal på Hansåkersskolan. Nu har kampen gett effekt och skolan i Ragunda kommun har fått mer pengar.

31/08/2024

Externalisering är en metod, eller snarare en intervention, som ingår i narrativ psykoterapi. Externalisering kan bidra till att klienter ser problem som separata från sig själva. Var är problemet lokaliserat? Det finns många sätt att beskriva skillnader mellan olika psykoterapeutiska metoder. Det jag skriver om i den här artikeln handlar om en skillnad i synen på var problemet finns. I individen eller utanför individen?...

Externalisering är en metod, eller snarare en intervention, som ingår i narrativ psykoterapi. Externalisering kan bidra till att klienter ser problem som separata från sig själva. Var är problemet…

28/08/2024

Ett tips om du behöver hjälp med att fixa till din hemsida:

27/08/2024

Detta är brännande aktuellt. Helt uppenbart är skolornas ekonomi många gånger avgörande för om barn med funktionsvarianter får det stöd de behöver. Viljan finns hos personal, men om rektor ”saknar ekonomiska resurser” bakbinds handlingsförmågan. Många skolor gör ett fantastiskt arbete för många barn men på det övergripande planet är vi inne på ett sluttande plan. Allvarligt

Riksförbundet Attention larmar nu om att barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inte får den hjälp de behöver i skolan, och att hjälpen ofta kommer försent.