Dr. Klara Edlund

10/05/2026

Psykisk hälsa och idrottare
Idrott kan vara något av det mest meningsfulla vi har. En plats för glädje, gemenskap, riktning och utveckling. För många blir sporten ett språk för tillhörighet, identitet och sammanhang – långt bortom resultatlistor och medaljer. Rörelse och idrott är dessutom starkt kopplat till hälsa och välbefinnande i ett större perspektiv. Det gäller även elitidrotten.
Men elitidrott innebär också särskilda belastningar. På hög nivå tillkommer ofta prestationskrav, ständig granskning, osäkerhet, skador och en vardag där mycket kan kännas beroende av prestation.
Forskningen visar att psykisk ohälsa hos elitidrottare är vanligt. Symtom på stress, ångest, nedstämdhet och sömnsvårigheter förekommer i hög utsträckning – även hos dem som utåt verkar må bra och prestera på topp. Elitidrotten brottas också med stigma kring psykisk hälsa som kan göra det svårt att be om hjälp.
Det går heller inte att skilja på fysisk och psykisk hälsa inom idrotten. Skador och långvarig smärta påverkar måendet. Samtidigt kan hög stress, oro och psykisk belastning påverka återhämtning, prestation och risken att bli skadad. Kroppen och psyket fungerar tillsammans, också inom elitidrotten.

👉 Det behöver sägas oftare:
🔹 Du är inte ditt resultat.
🔹 Du är inte din ranking.
🔹 Du är inte din senaste prestation.

Du får älska din sport och samtidigt känna att det ibland blir för mycket. Du får sätta gränser. Du får be om hjälp.
Att prata om sitt mående är inte ett tecken på svaghet.
Att uttrycka vad man behöver betyder inte att man inte ”har det som krävs”.
Det är en del av livet och att vara människa.

08/05/2026

Utan psykisk hälsa har vi ingen hälsa!
Maj är den månad med mest fokus på psykisk hälsa över, och i Europa mest den här veckan.

WHO betonar psykisk hälsa som grundläggande del av vår hälsa – och en mänsklig rättighet.

🔹 Alla behöver tillgång till vård och stöd.
🔹 Vi behöver minska stigma och diskriminering.
🔹 Vi människor behöver träffa varandra
🔹 Värna din hälsa och bygg motståndskraft genom att:
🥗 Ät tillräckligt och regelbundet
🏋 Träning och rörelse
🍃 Gå ut i naturen
🌙 Sov på natten
📴 Skärmvila

04/05/2026

Vi tror att ätstörningar ser ut på ett visst sätt.

En ung tjej. Tonåren. Anorexi.

Verkligheten ser annorlunda ut.

En 52-årig man som börjar räkna kalorier och inte kan sluta.
En 16-åring som får bekräftelse på sociala medier för sitt utseende.
En 60-årig kvinna som äntligen får hopp igen.

Det är inte ett tonårsproblem.
Det är ett folkhälsoproblem.

Möt de som tagit steget→

Länk i bio → Gör självtestet

03/05/2026

Ätstörningar är allvarliga psykiatriska tillstånd. Vi kan inte prata om ätstörningar utan att också prata om psykisk hälsa.

Ätstörningar påverkar alla delar av livet. Tankar, känslor, beteenden och hela kroppen- samtidigt.
Under maj månad uppmärksammas psykisk hälsa globalt. Här i Europa mest under den här veckan. Låt oss passa på att betona sambandet mellan ätstörningar och psykisk ohälsa och nyansera bilden av vad en ätstörning faktiskt är.

01/05/2026

Alkohol och ångest. Vad är det egentligen som händer i kroppen dagen efter?

Eftertankens kranka blekhet knackar på, och olyckskorpen kraxar hest... När festen är över och glasen är tomma, vad återstår då? Jo, eftersvallet från gårdagen.

Alkohol och ångest är som ler och långhalm. Ena stunden lugn, självsäker och upprymd – nästa fylld av självkritik, oro och den där gnagande känslan av att ha gjort bort sig. Men vad är det egentligen som händer i kroppen dagen efter?

🧠 Kemiska förändringar i hjärnan: Alkoholen rubbar balansen av serotonin och dopamin, höjer stresshormonet kortisol och lämnar oss med den klassiska känslan av ångest och obehag.
⚡️Blodsockerfall och energibrist: Kroppen skriker efter snabb energi – pizza, chips och socker lockar som aldrig förr.
⚠️ Vätskebrist och inflammation: Alkoholens uttorkande effekt och den ökade inflammationen gör bakfyllan både fysisk och psykisk.

Men det finns sätt att lindra:
💧 Drick vatten.
🍲 Ät näringsrik mat.
🛌 Vila och var snäll mot dig själv.
🌿 Frisk luft och lite rörelse kan kännas skönt.
Sen förstås, den bästa medicinen mot ångest är enkel, billig och tillgänglig samt helt utan biverkningar: Nolla alkoholen.

Alkohol har inga positiva hälsoeffekter men många kända negativa. Var rädd om dig och drick med måtta eller inte alls.

Är du orolig för ditt drickande eller känner du igen dig?
Det finns hjälp att få:
📞 Alkoholhjälpen
https://alkoholhjalpen.se
Tel. 020-844 448

📌 Hetsätning och för mycket alkohol:
Claire – digital ätstörningsbehandling
https://drklaraedlund.se/claire/ eller skicka ett DM 💌

Ta hand om dig själv!

29/04/2026

Claire fyller 2 år.

Det här är 100 liv. 100 historier.
Inte perfekta. Inte färdiga. Inte lika.
Men riktiga.
Människor som någon gång stannade upp
och valde att ta ett steg.
Kanske ett litet. Kanske ett svårt.
Och ibland är det allt som behövs.
Att börja.
100 liv. 100 historier. 12 veckor mot frihet.
Möt de som tagit steget.-->

Länk i bio → Gör självtestet

29/04/2026

🎈 Två år med Claire- vägen mot frihet!

Idag firar vi att för två år sedan lanserade Claire, vårt digitala behandlingsprogram för ätstörningar i fickformat. Även det andra året har varit en resa fylld av insikter, erfarenheter och framsteg. De största stegen har tagits av våra fantastiska patienter och deras närstående.

Claire är ett specialiserat behandlingsprogram med kognitiv beteendeterapi (KBT). Här kombineras digitala behandlingssteg med personliga samtal. Som den fläta det blir när effektiv psykologi möter modern teknik. Claire finns för dig oavsett vad klockan är på dygnet eller var du befinner dig i världen.

Vi vet att tidig hjälp gör stor skillnad och vi ser vilka förändringar våra patienter gör. På bara 10-12 veckor hjälper Claire till att hitta vägen till ett friare liv. Vi kan inte säga det nog många gånger- det går att bli frisk från en ätstörning.

Ett stort tack till alla som är med oss på vår resa. Tillsammans kan vi göra skillnad för fler.

Välkommen om du behöver!

25/04/2026

Du jämför dig inte med en verklig person. Du jämför dig med ett ideal som inte existerar.
På sociala medier möter du samma kroppar om och om igen. Smala tjejer. Definierade magar. Stora muskler. Och hjärnan registrerar det, varje gång, som ett mått på hur du borde se ut.

Det är inte konstigt att det påverkar. Det är en reaktion på en miljö som är byggd för jämförelse. Att jämföra sig med flocken är faktiskt en av våra allra äldsta överlevnadsmekanismer – men den är inte anpassad för ett flöde som aldrig tar slut.
Forskning visar att social jämförelse på sociala medier hänger ihop med mer kroppsfokus, ökat missnöje och fler ätstörningssymtom.
(Bonfanti et al., Body Image, 2025)

Du är inte ensam om det här. Och det är inte ett tecken på svaghet.
Scrolla varsamt. Var rädd om dig 🫶🏻
Behöver du stöd?

Länk i bio → Claire

22/04/2026

Du har inte valt det flödet. Det har valts åt dig.
Algoritmen lär sig snabbt vad du stannar vid – inte bara vad du gillar, utan vad du tittar lite längre på. Några sekunder extra på en video om kropp eller mat räcker för att du ska få mer av samma. Och mer. Och mer extremt.
Det är inte slump. Det är design.

Forskning visar att personer med känslighet för ätstörningar får betydligt mer innehåll om utseende, bantning och träning – och att det ökar risken för kroppsmissnöje och nedstämdhet.

Scrolla varsamt. Välj vad du tittar på med omsorg. Var rädd om dig
Vill du veta mer eller behöver stöd?

Länk i bio.

21/04/2026

Tänk om exosomer kan ge oss ny kunskap om vilken roll träning och rörelse kan spela i samband med ätstörningar?

I arbetet med den här översiktsartikeln har jag haft glädjen att få hänga med på ett hörn i diskussioner med briljanta kollegorna vid universitetet i Sørøst, Norge, Dr. Mona Saebø, Dr. Sannija Goleva-Fjellet och Professor Solfrid Bratland-Sanda.

Nya spännande frågor om de små signalbärarna som cellerna skickar mellan kroppens organ, exosomerna.
Vår artikel utforskar hur exosomer kan hjälpa oss förstå varför träning ibland är del av problemet och ibland av lösningen vid ätstörningar.

Forskning visar att träning påverkar exosomers innehåll och signaler, inklusive sådana som är kopplade till hjärnans plasticitet, muskelåterhämtning och metabolism. Resultat från andra kliniska områden tyder på att dessa signaler kan påverka hjärnhälsan – men studier om ätstörningar saknas fortfarande.
Det här är kunskap som öppnar upp för nya möjligheter att utveckla biomarkörer och mer individanpassad behandling för ätstörningar.
Vår översiktsartikel är nu publicerad och den är ett tydligt exempel på tvärvetenskapligt samarbete mellan forskare inom genetik, molekylärbiologi, klinisk psykologi och idrottsvetenskap.

🧬 Forskning angår alla. Forskning för oss framåt 🧬.

20/04/2026