Akademiska sjukhuset

24/10/2025

Inéz drabbades av en sällsynt och livshotande tarmsjukdom, kronisk intestinal pseudoobstruktion, och efter många bukoperationer och kraftig försämring förberedde hon sig vid 33 års ålder på att dö. Hennes liv fick då en vändning tack vare ett engagerat sjukvårdsteam och en generös donator som gjorde det möjligt för Inéz att genomgå en banbrytande transplantation där hon fick s*x nya organ – magsäck, lever, bukspottkörtel, tolvfingertarm, tunntarm och tjocktarm – och inte minst sitt liv tillbaka.

Den 5 november har du möjlighet att ta del av Inéz historia när hon under en eftermiddag är en av flera föreläsare som pratar om temat donation. Mellan klockan 13.00 och 17.15 i Gunnesalen, ingång 10, Akademiska sjukhuset, kommer donation lyftas ur olika vinklar: det kommer handla om hur donation möjliggör föräldraskap, hur det är att själv välja att donera och hur det är att ta emot donation. Låt dig beröras, inspireras och påminnas om vilken skillnad vi kan göra för varandra.

Datum: 5 november
Tid: 13.00-17.15
Plats: Gunnesalen, ingång 10, Akademiska sjukhuset

Program:
13:00–13:20: Inledning och introduktion med Marianne Van Rooijen
13:20–13:50: Historik och vad vi gör i Donationsrådet med Ulla Strömberg och Eva Hannerz Schmidtke
13:50–14:00: Bensträckare
14:00–14:30: Föreläsning med Lena Isacharro som blivit förälder tack vare spermiedonation
14:30–15:00: Föreläsning med Simon Lydebrant som donerat stamceller
15:00–15:30: Fika
15:30–17:00: Föreläsning med Inéz Norberg Delgado som är mottagare av s*x nya organ
17:00–17:15: Avslutning och frågor

21/10/2025

Välkommen att delta i högtidlighållande av människor som donerat. Den 4 november hålls en ceremoni i Uppsala domkyrka mellan klockan 18.00 och 19.00 för att hedra dem som valt att donera vävnader eller organ efter sin död.

Högtidlighållandet riktar sig till dig som närstående till någon som donerat, till människor som tagit emot vävnader och organ samt till alla som på olika sätt arbetar med eller vill visa sitt stöd för donation.

Vi samlas för att gemensamt hedra donatorerna och reflektera över betydelsen av donation - en ovärderlig gåva. Under kvällen får du lyssna till personliga berättelser och till vacker musik, samt inslag från mottagare av vävnader och organ. Du kommer bland annat att få lyssna till Emma Schols, författare och överlevande från den svåra branden i Edsbyn 2019, Björn Eriksson, generaldirektör för Socialstyrelsen och Eva Hannerz Schmidtke, specialistläkare i anestesi och intensivvård. Efter högtiden finns möjlighet att stanna kvar i kyrkan för en kort stunds samtal och gemenskap. Evenemanget är kostnadsfritt.

För att underlätta planeringen uppskattar vi ett preliminärt besked till: ledningsochstodfunktion@akademiska.se. Hit kan du också skriva om du har frågor. Valfri klädsel.

Varmt välkommen önskar:

Donationsrådet, Region Uppsala
Sjukvårdsregion Mellansverige
Organisationen för Organdonation (OFO), Mellansverige
Svenska kyrkan Uppsala
Uppsala Domkyrka

Medarrangörer:
Regionalt Donationscentrum Stockholm Gotland
Nationellt Donationscentrum, Socialstyrelsen
Organisationen Mer Organdonation (MOD)

20/10/2025

Den 8 oktober besöktes Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, av jämställdhetsminister Nina Larsson, riksdagsledamot Lina Nordquist (L) och kommunalråd Jennie Claesson (L).

NCK:s föreståndare Johanna Belachew berättade om över 30 års arbete med stöd till våldsutsatta genom nationella stödlinjer och Kvinnofridsmottagningen på Akademiska sjukhuset. På två år har stödlinjerna växt från en till fyra: Kvinnofridslinjen, Stödlinjen för män, Stödlinjen för transpersoner och Rätt att välja. Professor Carolina Överlien presenterade forskning om våld i ungas nära relationer och konsekvenser för deras liv och skolgång.

17/10/2025

Den 16 oktober tog Akademiska sjukhuset emot en delegation från Marocko. Besöket var en del av landets pågående satsning på att utveckla hälso- och sjukvården fram till år 2030, med fokus på forskning, cancervård och digital patologi. Under dagen fick delegationen ta del av sjukhusets verksamhet genom en genomgång och visning av strålbehandlingen, klinisk patologi och onkologisk behandlingsavdelning.

En av besökarna från Marocko var professor Hind M'Rabti, onkolog och chef vid Nationella cancerinstitutet vid Ibn Sina universitetssjukhus i Rabat.

- Jag har verkligen uppskattat det här besöket. Uppsala och Akademiska sjukhuset har en hög expertis inom cancerområdet; inte minst är Uppsala ett internationellt välkänt centrum inom endokrina tumörer. Jag har fått ett väldigt bra intryck av hur det fungerar här, hur organisationen är uppbyggd och hur man sätter patienten i centrum. Det har varit det viktigaste för min del, att få se hur man har organiserat arbetet. Jag hoppas att vi kan bygga en liknande organisation hos oss i Marocko, säger hon.

08/10/2025

CVI-mottagningen på Infektion firar 10-årsjubileum – och blir nytt expertcentrum på Akademiska sjukhuset! 🎉

I snart tio år har patienter med långvariga och svårtolkade besvär, ofta efter fästingbett eller insektsstick, fått hjälp på Akademiska sjukhusets mottagning för fästingburna infektioner. Sedan starten 2015 har närmare 500 patienter utretts här.

Nu tar verksamheten nästa steg. Kompetensen samlas i ett nytt expertcentrum för vektorburna infektioner (CVI) – där erfarna specialister samarbetar för att ge trygg, samlad och högkvalitativ vård till patienter med misstänkta vektorburna sjukdomar.

03/10/2025

Efter 25 års kamp mot cancer blev Göran Eriksson den första människan i världen att testa en ny, banbrytande behandling mot lymfkörtelcancer. En månad senare var cancern borta – och nio månader senare är han fortfarande frisk.

Forskare vid Akademiska sjukhuset har utvecklat behandlingen där patientens egna T-celler, en typ av vita blodkroppar, plockas ut och modifieras genetiskt. Cellerna utrustas med särskilda egenskaper genom att ett virus tillförs, och kallas därefter CAR-T-celler. När de återförs till kroppen söker de upp och förintar cancercellerna.

– Det här är ett sätt för oss att lära immunförsvaret att attackera cancer, säger Gunilla Enblad, forskare och överläkare vid Akademiska sjukhuset.

Göran Eriksson blev först att testa banbrytande CAR-T-celler i Uppsala. Cancern borta efter nio månader.

02/10/2025

Den 25-26 september stod Sverige som värd för Scansects årliga möte, en förening och ett möte som samlar perfusionister i Skandinavien. Årets möte hölls på UKK och Radisson Blu hotell i Uppsala. Men vad är då en perfusionist? Jo, en perfusionist sköter den hjärt-lung-maskin som används vid öppen hjärtkirurgi, när det kirurgiska ingreppet kräver att patientens hjärta är stilla och blodtomt. Perfusionisten övervakar och justerar hjärt-lung-maskinen som tillfälligt tar över hjärtats och lungornas funktion under operationen. På Akademiska sjukhuset finns sju heltidsanställda perfusionister.

Under det årliga mötet närvarade 72 deltagare från tretton olika europeiska länder. Dagarna fylldes av intressanta föreläsningar, frågeställningar och diskussioner. Dessutom fick nyuteexaminerade perfusionister tillfälle att presentera sina masterarbeten.

– Det är givetvis viktigt att ta del av och hålla sig uppdaterad med ny forskning inom vårt område och ett möte av den här storleken ger verkligen möjlighet till det. Det är också värdefullt att träffa kollegor från både Sverige och våra grannländer, att få tillfälle att utbyta erfarenheter, jämföra rutiner och diskutera metoder, säger Emma Ågren, perfusionist på thoraxoperation på Akademiska sjukhuset.

Fokus för mötet var på ämnen som är kopplade till professionen, som till exempel riktlinjer, ECMO-behandling och presentation av ny forskning.

– Det var väldigt roligt att träffa vänner och kollegor från när och fjärran, möjligheten att få mötas och diskutera erfarenheter är guld värd. Vi fick även ta del av framtidens teknik inom vårt yrkesområde vilket bidrar till klinikens utveckling. Feedbacken från deltagarna var väldigt positiv, det kändes som att alla trivdes och fick ut det de hade önskat av mötet. Jag hoppas att vi genom vårt möte inspirerade och bidrog till nya tankesätt, diskussioner, forskning och nya samarbeten, säger Emma.

Utöver att ansvara för hjärt-lungmaskinen hanterar perfusionisten andra hjärtassisterande pumpar så som aorta-ballongpumpar och ECMO.

– Även om arbetsuppgifterna kan vara krävande och komplexa, det är många parametrar som ska övervakas och följas för att säkerställa en god perfusion, så är det ju också det som gör arbetet så stimulerande och utmanande. Det är också väldigt givande att arbeta i ett tvärprofessionellt team där varje yrkesroll på operationssalen är viktig på sitt sätt. Mest tillfredsställande är när vi ställs inför akuta situationer och alla jobbar mot samma mål - att rädda liv. Oftast vet alla precis vad den ska göra utan att någon behöver säga det.

01/10/2025

Den här veckan uppmärksammar verksamhetsområde ortopedi och handkirurgi vårdhygien. Under veckan genomförs frågestunder, korta fakta delas ut, information rullar på interna skärmar och föreläsningar hålls – allt med fokus på vårdhygien och med målet om att öka följsamheten.

– Syftet är att öka medvetenheten bland alla medarbetare om vikten av att följa goda hygienrutiner i det dagliga arbetet – något som är avgörande för att skapa en säker och trygg vårdmiljö, säger Caroline Sköld, verksamhetschef.

Under veckan ges även möjlighet att testa hur väl man spritar händerna med hjälp av det som kallas Visirub, en apparat som med blått ljus visar om man missat att sprita någon del av handen.

– God vårdhygien är en grundförutsättning för patientsäkerheten och något som vi prioriterar högt. Det är en strategiskt viktig insats för att skydda våra patienter, samtidigt som vi värnar om våra medarbetares arbetsmiljö. Genom kunskap, reflektion och gemensamma insatser kan vi tillsammans minska risken för vårdrelaterade infektioner och säkerställa en trygg arbetsplats för alla, säger Caroline.

29/09/2025

Ing-Marie Wieselgrens minnesplats har invigts vid Akademiska sjukhuset, mellan psykiatrins lokaler i ingång 10 och Uppsala slott. Ing-Marie Wieselgren var psykiatriker, forskare och en engagerad samhällsröst, som under många år verkade på Akademiska sjukhuset och senare nationellt i frågor om psykiatrins utveckling.

Ing-Marie Wieselgren avled den 6 juli 2022, efter att ha blivit knivhuggen under Almedalsveckan i Visby. Nu hedras hon med en minnesplats vid skulpturen Sten på sten, mellan ingång 10 och Uppsala slott.

Vid invigningen deltog runt hundra människor. Marianne van Rooijen, sjukhusdirektör, hälsade välkommen och tillsammans med Neil Ormerod, sjukhusstyrelsens ordförande, avtäckte hon skylten. Vid välkomsttalet lyfte Marianne van Rooijen fram hur Ing-Marie Wiselgren lämnat djupa avtryck på Akademiska, i Sverige och hos alla människor hon mötte.

Tea Sundsten, verksamhetschef för psykiatrin, berättar att initiativet kom från en tidigare medarbetare inom psykosvården, som numera är pensionerad.

– Jag hoppas att den här platsen kan bli en plats där vi stannar upp en stund och är närvarande i nuet. För mig var det just så Ing-Marie var – närvarande, med en unik förmåga att förena engagemang, kunskap och omtanke. Genom minnesplatsen vill vi hedra hennes insatser och samtidigt påminna oss om vikten av att fortsätta utveckla psykiatrin i hennes anda, säger Tea Sundsten.

Under ceremonin framförde korgossarna flera sånger. Bland de närvarande fanns chefer och medarbetare inom psykiatrin, politiker från alla partier, direktörer från Region Uppsalas förvaltningar, representanter från Sveriges kommuner och regioner (SKR) samt Ing-Marie Wiselgrens familj.

– Det känns jättefint att mamma hedras med denna plats, och extra speciellt eftersom initiativet kommer från hennes kollegor. Det visar att hon var uppskattad för det hon arbetade med, säger dottern Cane Amcoff.

På Akademiska sjukhuset hade Ing-Marie Wiselgren flera ledande uppdrag. Bland annat var hon klinikchef och senare verksamhetschef för psykos- och rehabiliteringskliniken samt initiativtagare till ett specialteam för ungdomar med psykos.

Åsa Wicklén är i dag avdelningschef för psykosvårdens ungdomsteam och hon berättar att Ing-Marie Wieselgren tidigt insåg att ungdomar med psykos behövde andra insatser än de som fanns tillgängliga då.

– Hon såg vikten av att ungdomarna fick träffa andra i liknande situation och upptäcka att de inte är ensamma. Mycket av hennes tankar lever kvar idag: att se människan bakom symtomen, att lyssna på varje individs önskningar och mål. Att som personal vara flexibel, prestigelös, fördomsfri, nyfiken, professionell, kunnig – och samtidigt tycka att man har världens bästa jobb, berättar Åsa Wicklén.

Nationellt kom Ing-Marie att bli en stark röst för psykiatrins utveckling. Bland annat var hon huvudsekreterare i den nationella psykiatrisamordningen, därefter nationell samordnare för psykiatrifrågor vid Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), och ordförande i referensgruppen till arbetet med att ta fram nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni på Socialstyrelsen.

I augusti 2015 utsågs Wieselgren till ledamot i regeringens kommission för jämlik hälsa. Även efter att hon lämnat sin ordinarie tjänst på Akademiska fortsatte hon varje sommar att arbeta kliniskt som överläkare inom psykosvården.

– Hon höll alltid fast vid kliniken. Även när hon arbetade nationellt återvände hon hit, och jag tror det var viktigt för henne att ha en fot kvar i verksamheten. Hon rörde sig obehindrat mellan de stora perspektiven och den enskilda patienten framför sig – och var alltid helt närvarande i mötet. Det är inte enkelt, men för Ing-Marie föll det naturligt. Hon var både driven och djupt empatisk, säger Tea Sundsten.

Genom hela sitt yrkesliv arbetade Ing-Marie Wieselgren för en mer tillgänglig, jämlik och mänsklig psykiatri. Hennes engagemang och kunskap gjorde henne till en viktig samhällsröst och hon nådde även en bredare allmänhet genom sin medverkan i radioprogrammet Tankar för dagen.

– Ing-Marie brann för dem som hade det allra svårast och förenade engagemang med empati och envishet. Hon såg alltid helheten och betonade vikten av att utveckla psykiatrin tillsammans – med medarbetare, brukarorganisationer och samarbetspartners, säger Tea Sundsten och fortsätter:

– Det är också så vi tänker i dag. Att utveckla psykiatrin kan ingen göra på egen hand – vi måste våga göra det tillsammans. Precis så arbetade Ing-Marie Wieselgren, och det är i den andan vi vill föra arbetet vidare.

23/09/2025

Mordet på en ambulanssjukvårdare i Harmånger har berört många inom ambulanssjukvården på Akademiska sjukhuset. Lars Westman, avdelningschef för ambulansstationen i Uppsala, berättar om hur hans medarbetare har reagerat och vilket arbete som pågår för att stärka tryggheten i vardagen.

Hur har dina medarbetare reagerat på händelsen i Harmånger?

- De är väldigt ledsna, berörda och upprörda. Det handlar om en kollega, även om det är inte någon vi känner personligen. Vi pratade länge om det här på vår morgonsamling, dels för att fånga upp de känslomässiga reaktionerna, dels för att prata om hur vi ska jobba i den här typen av situationer och vad som är viktigt att tänka på vad gäller säkerheten. Vi är i praktiken våra egna skyddsombud när vi är ute på uppdrag, det är bara personalen på plats som kan bedöma om det är tillräckligt säkert att gå in en viss situation.

Hur arbetar ni idag för att skydda ambulanspersonalen i utsatta situationer?

- All vår personal går igenom en grundläggande hot- och våldsutbildning, det är en del av vår introduktion som alla nyanställda får ta del av. Vi i Region Uppsala har också skyddsvästar med oss på uppdragen sedan några år tillbaka; man kvitterar ut sin skyddsväst i början på varje pass och tar med sig den. Sedan är det upp till var och en att bedöma ifall den behövs i en viss situation, men skyddsvästen är alltid med ute på ett uppdrag. Sedan finns en ytterligare aspekt vad gäller individuell vårdinformation. Via vår larmcentral SvLc har vi möjlighet att uppmärksamma medarbetarna på individer som har uppvisat ett hotfullt eller våldsamt beteende vid tidigare vårdtillfällen och detta finns dokumenterat i våra journaler. Däremot får vi inte inhämta information från polisen, där finns det tyvärr än så länge juridiska hinder som står i vägen. Det är ett nationellt problem som vi delar med alla ambulansorganisationer i landet, men vi hoppas att det ska gå att lösa. Det finns tecken på att vi har kommit en bit på väg och frågan ingår i en nationell utredning om blåljuspersonalens förutsättningar att arbeta i hotfulla och våldsamma miljöer.

Kommer händelsen i Harmånger att påverka hur ni ser på säkerhetsarbetet framöver?

- Egentligen inte, då vi redan har bra rutiner och en bra grund att stå på. Bland det vi har börjat jobba med på senare tid återfinns något som kallas Bröset Violence Checklist, som är en metod för att bedöma och förebygga våldsamma situationer inom psykiatrisk vård. Psykiatriakuten på Akademiska använder sig av den och vi är på gång att införa den hos oss på ambulansen också. En annan sak är en ny utbildning för omhändertagande av skadade i hotfulla situationer, som vi testade nyligen tillsammans med räddningstjänst och polis. Den gav positiva erfarenheter som vi vill bygga vidare på.

Vilket stöd finns för medarbetare som känner oro efter det som hänt?

- Kontorstid finns vi chefer alltid på plats, sedan har vi även en funktion som heter ambulanschef i beredskap, så att det finns en chef tillgänglig året runt under dygnets alla timmar. Alla dessa chefer är utbildade i avlastande samtal och kan åka in på jourtid för att samtala med personal som har varit med om jobbiga händelser. Det skulle vi kunna göra även i det här sammanhanget. Det har inte varit någon hos oss som har efterfrågat sådant stöd denna gång, men det kan såklart komma i ett senare skede. Vi har bistått Region Gävleborg med extra ambulans för att kunna friställa deras personal och kommer hålla en gemensam tyst minut på onsdag klockan 12 för att hedra minnet av vår förlorade kollega.

19/09/2025

Den 16-17 september testades ett nytt utbildningskoncept för omhändertagande av skadade i hotfulla situationer, där ambulans, räddningstjänst och polis övade och diskuterade tillsammans. Ett viktigt syfte var ökad gemensam förståelse för hur de respektive blåljusorganisationerna arbetar, liksom att hitta vägar för att underlätta de andras arbete i skarpa lägen.

En av initiativtagarna till utbildningen är Oscar Anfält, specialistsjuksköterska inom intensivvård och utbildningsledare på kliniskt träningscentrum, KTC.

- Blåljuspersonalen ställs inför mycket komplexa situationer. Det kan handla om pågående dödligt våld, som masskjutningen vid Risbergska skolan, men också om stora trafikolyckor eller naturkatastrofer. I de här lägena måste vi kunna samarbeta sömlöst, säger han.

Initiativet togs av Oscar Anfält och kollegan Federico Centurion, och pilotkursen blev verklighet med stöd från enheten för civil beredskap inom Region Uppsala, som ordnade statliga medel för genomförandet. Under utbildningen har deltagarna dels fått teoretisk genomgång, dels tränat på livräddande moment vid särskilda färdighetsstationer och dels övat på olika scenarier. Fokus har bland annat varit på att hantera traumatiska skador och att tydligt definiera riskzoner vid en skadeplats.

– I ett akut skede gäller det att agera snabbt. Ofta är det polis eller räddningstjänst som är först på plats och säkrar området – då behöver de också kunna stoppa livshotande blödningar tills ambulansen kan ta över, säger Oscar Anfält.

Genom övningarna fick deltagarna bland annat diskutera risknivåer och hur långt bakom polis och räddningstjänst det är tillräckligt säkert för ambulanspersonal att utföra mer omfattande sjukvård.

Totalt deltog 16 personer – åtta från ambulansen och fyra vardera från polis och räddningstjänst – alla med utbildningsansvar i sina respektive verksamheter.

– De kan ta med sig insikterna hem till sina organisationer. Nu har de knutit kontakter som gör det lättare att samarbeta framöver. Det var förlösande att folk fick träna och prata tillsammans. Ambulanspersonalen fick förstå hur polisen resonerar, och tvärtom. Många fick aha-upplevelser och började fundera på vad de själva kan göra för att underlätta för de andra, säger Oscar Anfält.

I utvärderingen lyfte deltagarna att de fått praktiska verktyg, ett strukturerat arbetssätt och en tydligare förståelse för vikten av att samarbeta över professionsgränserna. Som utvecklingsområden nämndes balansen mellan teori och praktik och att anpassa svårighetsgraden för vissa moment till olika yrkesgrupper.

– Det här var en pilotkurs - nu ska varje enhet bearbeta det de lärt sig och vi ska diskutera om vi kan bygga upp en organisation som utbildar fler på sikt. Jag hoppas att vi kan bygga vidare på den plattform vi har skapat, säger Oscar Anfält.

19/09/2025

Allt fler patienter med ärftlig sjukdom i stora kroppspulsådern, aorta, kan behandlas med endovaskulär kirurgi på Akademiska sjukhuset. Det är operationer som utförs med kateter via ljumsken och är betydligt mer skonsamma för patienten än traditionell öppen kirurgi. Idag görs fler än 100 komplexa kateterburna aortaoperationer per år vid sjukhuset. Detta lyfts fram i samband med internationella aortadagen 19 september.

Allt fler patienter med ärftlig sjukdom i stora kroppspulsådern, aorta, kan behandlas med endovaskulär kirurgi på Akademiska sjukhuset. Det är minimalinvasiva operationer som utförs med kateter via ljumsken och är betydligt mer skonsamma för patienten än traditionell öppen kirurgi. För fy...