30/07/2025
Som terapeut är det viktigt att arbeta med mig själv. Att precis som mina klienter ta hand om min sårbara sida och täppa igen hålen i mitt hjärta. För vi har dem allihop😌
”Undra hur mitt liv hade sett ut om jag aldrig varit med om den upplevelsen,” sa en klient till mig med en tanke om att livet kanske hade blivit enklare då😮💨 Men verkligheten är att vi alla bär små ärr i våra hjärtan. Hade du sluppit ett problem så hade du fått ett annat. För sanningen är att vi alla har våra svårigheter -den som har mycket vänner kanske kämpar i sin relation med sin partner eller sin familj, och den som har god självkänsla kan samtidigt bära på ett trauma. Få människor har levt ett helt liv utan att möta sorg, förlust eller mörker🫣
För mig är det lika självklart att gå i terapi som att erbjuda det. Jag ser det som en del av mitt yrkesansvar – men också som en livsnödvändighet. Att lära känna mig själv, trösta mitt inre barn, förstå mina reaktioner🤔
”Varför gjorde du så”, frågade min terapeut mig. ”Varför skulle hon annars vilja umgås med mig”, svarade jag och blev förvånad över mina ord. Tårarna kom direkt. Jag hade träffat min ömma punkt. Den där lilla platsen i mig som fortfarande behöver vård❤️
Terapin är min stund att bli lyssnad på. Min plats på scenen, där jag får vara huvudpersonen. Och det är kanske just därför den är så viktig – för mig, som till vardags sitter som medregissör i andras liv. Jag behöver likt mina klienter själv kliva ut på scenen, öppna mig själv, blotta min sårbarhet för att sedan varsamt ta på mig skorna och gå hem igen -med ett lite lättare hjärta♥️
