http://www.mindblowingyoga.com/

MindBlowing Yoga, Korpholmsvägen, Värmdö (2025)

17/12/2025

Ikväll kl 19-20:15 håller jag ett mjukt kundalinipass för ett lugnt och starkt nervsystem (anpassat för personer med Parkinson) på .varmdo i Mölnvik.

Alla har ett nervsystem och de flesta av oss lever idag med ett nervsystem som har gått på högvarv lite väl länge.

Stress, oro, press, smärta, trötthet – oavsett om det kommer från arbete, vardag, sjukdom, strålning eller livet självt – påverkar vårt nervsystem.

I kvällens pass fokuserar vi på att lugna, stärka och omfamna nervsystemet genom mjuka rörelser, andning och enkla tekniker som hjälper kroppen att hitta trygghet igen.

Passet är särskilt anpassat för personer med Parkinson – men öppet för alla som vill:
• minska stress
• öka stabilitet och balans
• få mer energi utan att pressa kroppen
• hitta ett djupare lugn mitt i allt som pågår

Här behöver du inte prestera. Du behöver bara komma som du är.

När nervsystemet får stöd – följer kroppen efter ❤️❤️❤️

Jag älskar att arbeta med yoga och tekniker som stödjer nervsystemet på djupet, snarare än att pressa kroppen i olika komplicerade positioner. Det passar särskilt bra vid stress, utmattning och neurologisk känslighet.

Det finns två platser kvar ikväll och det går bra att komma och testa även om du inte är medlem. Viktigt då i så fall att du anmäler dig till mig 😘 varmt välkommen 🤗❤️ foto taget av Martin Hall som även vann en fototävling tidningen Yoga för dig hade ca 2015. Yogaposition: Plats:

13/12/2025

❤️🥰❤️

13/12/2025

Våga drömma stort och möt rädslorna på vägen… det är mitt motto ❤️

”Blir du aldrig rädd?”

Det är en fråga jag ofta får när jag berättar att jag reser själv och sover i bilen.
”Man läser ju så mycket…”

Och ja – om jag skulle ta in allt som händer i världen, allt som skrivs, allt som det varnas för… då hade jag nog inte ens vågat gå över gatan till ICA.

Sanningen är den som bor inom mig - Inte den som skriker högst i nyheterna.

Vi ska alla dö en dag. Frågan är bara hur vi väljer att leva fram till dess…

Är det bättre att göra det som ger livsgnista, glädje och närvaro… och en dag dö eller gå runt dagligen och vara rädd för att något kan hända – och dö ändå?

För mig är svaret enkelt…

När barnen var små hände något som sitter kvar som ett djupt rotat minne både för mig och för barnen.
Jag trodde jag glömt att stänga av spisen och råkade säga det till barnen.
Barnen blev såklart rädda och oroliga ”Tänk om huset har brunnit ner!”

Då sa jag… ”Om plattan är av och huset inte har brunnit – så har vi varit oroliga helt i onödan. Och om plattan är på och det brinner – då behöver vi all vår energi till att släcka elden… inte till oro.

Det där har följt oss genom livet.

Att inte göra det man älskar för att något kan hända –
eller att göra det man älskar men hela tiden vara rädd för att något kan hända… det är verkligen inget liv jag vill leva.

Jag vill leva fullt ut tills jag dör. Med öppen blick. Med närvaro. Med mod.

Och när rädsla eller oro dyker upp – för det gör den såklart ibland – så möter jag den med mitt inre lugn, min trygghet och min kärlek till livet.

Det är så jag reser. Det är så jag lever.
Och det är så jag vill inspirera till att leva också. Våga drömma stort och möt rädslorna på vägen ❤️

12/12/2025

Kraschlandning & comeback 😅❤️
Nu är det exakt en månad sen jag kom hem från min första långresa själv med bilen – ca 7-8 000 km, 3 veckors jobb, vandringar, planering, Pixie, matlagning i naturen, allt ansvar… och så kom jag hem… och så small det till.
Inte som förr, inte som när jag gick in i väggen för typ 15 år sen – mer som en extremt tydlig signal att nu räcker det... Nu måste jag landa.

Den här gången lyssnade jag mer kärleksfullt än någon annan kraschlandning jag har haft. Försökte förstå mig mer på djupet. Vad behöver jag mer av… vad behöver jag eliminera…

Så… jag gav Pixie en vecka hos bästa bonusmatte och husse.
Och så gav jag mig själv yoga, simning, bastu, kallbad, varmbad, stillhet, sömn, tystnad och värmande omslutande mat. Och jag gav mig själv tid att bara vara. Ligga och titta i taket tills ögonen gick i kors och jag somnade till. Andas. Komma hem djupt inom mig.

Och sakta, sakta började energin komma tillbaka.
Inte genom press – tvärtom… genom att fullständigt släppa allt som gav mig en känsla av press.

Jag är så tacksam för allt jag lärt mig genom åren:
Hur jag känner igen just de signalerna, hur jag bromsar, hur jag landar, hur jag ger tillbaka till mig själv och hur jag hittar till nästa nivå av medvetande.

Så äntligen känns det som jag åter igen står lugnt på benen… fast ännu lite mer på riktigt. Klarare. Stabilare. Starkare. Mer jag ❤️ så nu tänker jag med gott samvete ta helg i lugn och ro 🥰🤗 Stor kram till dig och glad lucia!

24/11/2025

Varför ”innerstillness.ontheroad”

Jag har stått och känt in vad jag ska heta...
Flera namn dök upp, men jag återvände hela tiden till samma plats: inner stillness.

För mig är inner stillness inte bara ett ord. Det är min livsenergi. Det är den plats jag guidar andra tillbaka till – genom beröring, yoga, andning, natur, tystnad, rörelse och närvaro.

Och nu får den följa med mig… ut på vägarna.

Därför blev det: innerstillness.ontheroad

Det är exakt den resa jag gör: att bära stillhet var jag än är, vad som än händer omkring mig. Att skapa utrymme för helande, lugn, återhämtning och glädje – på stränder, i skogar, vid berg, på små stigar och stora vägar genom Europa.

Inte som ett företag i ett rum. Utan som en levande energi i rörelse.

Jag kommer att dela:
• mina resor
• vanlife-ögonblick
• healing och massage sessions
• yoga vid havet
• raw bakelser i solen
• insikter om närvaro, mod och inre kraft
• hur det är att leva sitt drömliv, även när det är läskigt

Och för dig som vill ta emot en behandling eller session:
jag kommer helt enkelt till dig. Eller så möts vi på en plats som känns helig för oss båda. Jag kommer även att finnas kvar i studion på Värmdö (det finns tider i veckan) och på Fågelbro på somrarna ❤️

Det här är bara början. Och det känns äkta, levande och helt rätt.

24/11/2025

Jag trodde aldrig att livet kunde ändras så snabbt.
Jag reste genom Europa. Sov i bilen. Följde solen.
Och något hände. Ett lugn landade i mig som jag inte känt på många år. En livsgnista tändes. En riktning.

Och plötsligt… utan att ens hinna tänka…
stod min dröm framför mig.

Min van. Mitt hem på hjul. Min plats för healing, yoga, rawpraliner, stillhet och frihet.

Det känns pirrigt. Stort. Sjukt overkligt. Tårar av lättnad och glädje rullade nerför kinderna på vägen hem

Det här är min väg som passar mig som handen i handsken:
Att leva närmare naturen. Att möta människor där de är. Att skapa stillhet och livsgnista — var jag än parkerar. Att följa min själ.

Inner Stillness On The Road
Nu börjar nästa kapitel.

Tack för att du är med ❤️

23/11/2025

When your own presence becomes the safest place you know, the world opens.
No one can be the reason why you didn’t follow the wild longing your soul whispered to you.
Your life is yours to claim ❤️

22/11/2025

Mitt nya hem på hjul ❤️

Jag reste genom Europa… Ensam, fri och helt öppen.
Jag sov i bilen, vaknade i soluppgångar, lagade mat på klippor, somnade till vågor och vandrade genom helande natur

Det går knappt att beskriva den frihet jag kände.
Det var som att kroppen minns något själen alltid vetat — att det här är mitt sätt att leva.

Och längs vägen mötte jag vanlife-människor, magi och tillfälligheter som bara… ledde mig vidare. Ett steg i taget, utan plan - Bara flöde.

Och nu — knappt två veckor senare — står jag här. Med mitt livs dröm i händerna. Min egen lilla pärla på hjul.

Det kom så plötsligt… Så självklart… och… Så rätt.

Tårarna trillar ner över mina kinder när jag skriver detta, för det är ett så stort steg. En dröm jag burit på i så många år, som jag nästan slutade våga tro på.

Men ibland öppnar livet en dörr… och allt man behöver göra är att gå igenom.

Min nya camper van känns inte som ett fordon. Det känns som ett hem. Som frihet. Som ett liv som passar min själ bättre än något annat gjort.

Här vill jag skapa raw bakelser, massera under bar himmel, hålla yogastunder där naturen får vara väggar och tak, möta människor, resa dit intuitionen visar — och leva ett liv som känns lätt, vackert och sant.

Jag ser fram emot allt naturen kommer visa mig. Alla stränder, berg, skogar, möten och stilla morgnar. Alla platser jag ännu inte vet att jag kommer älska.

En ny resa börjar nu.
Och den börjar på fyra hjul 🚐❤️

19/11/2025

Hon kom dubbelvikt… menstruationssmärtor så svåra att hon ville kräkas… senaste månaderna har det blivit värre och värre… men så testade jag att massera, ge lite tillskott och annat som jag vet kan hjälpa för stunden… och denna gång lyckades hon häva kräkningarna och det magonda försvann nästintill helt och hållet ❤️🥰🤗

Hos mig kan man tydligen få hjälp med det mesta… 😍😇😍 så glad att kunna hjälpa. Önskar ingen ska behöva gå runt och ha ont, vara sjuka eller må dåligt ❤️❤️❤️❤️ så kan jag hjälpa så gör jag det så gärna.

Blir glad så jag får tårar i ögonen varje gång jag kunnat hjälpa någon att må lite bättre 🥰🤗😘😍

08/11/2025

Stanna eller åka hem… det är frågan…
Jag står någonstans mellan två världar just nu. Mellan friheten i att vakna till havets brus och känna solen värma redan klockan åtta på morgonen — och tryggheten att få komma hem, tända en brasa i öppna spisen och laga mat i ett riktigt kök...

Jag har verkligen levt fullt ut den senaste månaden. Följt impulser, mött nya människor, klättrat i berg, somnat till vågornas rytm och landat i tystnaden. Och någonstans däremellan har jag mött mig själv, på ett djupare sätt än någonsin förut.

Jag har upptäckt att det finns två versioner av mig. Hon som älskar friheten, spontaniteten, värmen och havet — och hon som längtar efter struktur, stillhet, jord och riktning. Och just nu håller de två på att smälta samman till en ny version av mig. En som inte längre behöver välja mellan vila och skapande, mellan ansvar och längtan. En som tillåter båda att få finnas, sida vid sida.

Något nytt håller på att födas. En ny rytm. En ny riktning. Jag känner lust att skapa igen. Att bygga.
Men inte längre utifrån krav eller plikt — utan ur en stilla glädje, ett lugn i kroppen och ett ja inifrån.

Och mitt i allt detta… finns en nyfikenhet. En värme som pirrar till ibland, som en påminnelse om att livet inte är färdigt, utan bara precis har börjat på ett nytt sätt.

Det är som att mitt hjärta kan slå lätt igen och att kärleken till livet blommar som allra bäst när man slutar leta efter den.

Så jag stannar här… I solen… Tills imorgon... och sen låter jag livet visa vägen hem ❤️

07/11/2025

Att bli vän med ensamheten ❤️
Ibland känner jag mig on top of the world — stark, fri, levande. Och nästa stund kan jag känna mig ensammast i världen. Det blir så påtagligt när man är ute och reser såhär själv… man är så blottad.

Men jag har börjat lära mig att lyssna. Att inte fly ifrån känslan, utan fråga mig själv vad kroppen, hjärnan och själen försöker säga.

Förr tog jag upp telefonen för att ringa någon. Eller öppnade kylskåpet för att fylla tomrummet. Eller så satte jag mig för att yoga bort det… Nu försöker jag i stället bara vara med det. Ge det space. Trygghet. Kärlek. Klappa det medhårs, istället för att få panik och försöka fixa bort det.

Det är så skönt att vara själv. Men ensamhet… den har jag haft ett ambivalent förhållande till. Ibland har jag känt mig ensam även i sällskap — och det är nästan den tuffaste sorten. Då man borde känna sig tillfreds…

Men ju mer jag har blivit vän med min egen ensamhet,
desto mindre ensam känner jag mig. Oavsett om jag har människor runt mig eller inte.

Det har tagit tid. Jag har slagits med många demoner.
Men nu — nu känns det som att jag har övervunnit de flesta. Och det är en underbar känsla. En frihet jag inte ens visste att jag sökte ❤️

06/11/2025

Från soluppgångsjakt till stillhet…
Varje morgon den senaste tiden har jag gått upp precis innan soluppgången. Dragits ut, nästan rusat, som om något i mig inte fick missa det… Ljuset. Havet. Den där magiska stunden när världen vaknar.

Men samtidigt… på ett konstigt sätt har jag känt hur kroppen gått på adrenalin. Men hur är det möjligt… jag gör ju min yoga, på de allra mest underbara platserna… men det var som att jag jagade efter de allra vackraste platserna med de mest underbara soluppgångarna vid havet. Det blev som en inre tävling… Som att skönheten utanför mig til slt blev viktigare än stillheten inuti.

Och så… hamnade jag på en enklare plats. Ingen vy över havet. Inga klippor. Ingen dramatisk soluppgång. Bara jag. En grusplan. Några träd. Tystnad…

Det var som att hela min kropp äntligen fick andas ut. Jag blev sjuk, fick ont i hela kroppen, fick feber, sov i ett dygn. Kroppen tog chansen – den ville ifatt. Alla intryck, all rörelse, alla känslor.

Jag tror den ville säga:
”Tack för allt du upplevt. Men det är nu den riktiga återhämtningen börjar...”

Så nu vilar jag. Låter solen värma utan att jaga den.
Låter dagarna få vara utan att fyllas. Det finns en vila som inte handlar om att sluta leva – utan om att låta livet komma till mig. Och så länge jag känner att jag behöver denna vila kommer jag att stanna här. Och när jag känner att jag är redo för äventyr, kallare klimat och många härliga möten med människor igen… först då hoppar jag in bakom ratten och rattar hem till Sverige. Men först sol, värme och vila - på riktigt 😇❤️

MindBlowing Yoga

17/12/2025

13/12/2025

13/12/2025

12/12/2025

24/11/2025

24/11/2025

23/11/2025

22/11/2025

19/11/2025

08/11/2025

07/11/2025

06/11/2025

Adress

Telefon

Webbplats

Aviseringar

Kontakta Praktiken

Genvägar

Dela

Typ