KBT i vardagen Company AB

14/01/2025

Många som oroar sig har positiva antaganden om sin oro, exempelvis att den hjälper en att lösa problem, att det ger motivation, att det förbereder en känslomässigt på negativa händelser eller att det gör en till en ansvarsfull person.

Att ha positiva antaganden handlar inte om att tycka att oron är en positiv upplevelse i sig, utan att se det som ett nödvändigt ont för att slippa uppleva ännu jobbigare händelser och känslor.

Om du känner igen dig i det här inlägget

Hur skulle ditt liv se ut om du oroade dig mindre?
Vad skulle du göra mer eller mindre av då?

03/12/2024

Det finns många ord för att beskriva ångest. Oro, rädsla, blyghet, stress, panik eller att bli generad är några exempel. Alla känner sig rädda och oroliga ibland. Oftast går det över och en liten mängd oro kan faktiskt till och med vara till nytta ibland.

Men för vissa människor blir ångesten så stor att den hindrar dem och börjar ta över deras liv. För vissa kan det handla om små saker - som nervositet inför en jobbintervju leder till att man inte gör så bra ifrån sig. För andra leder ångesten till riktigt stora problem, som att den hindrar en från att få nya vänner, klara skolan, få ett jobb eller prova nya saker.

Om oro, blyghet eller stress hindrar dig från att göra saker som du vill i ditt liv, då är det värt att göra någonting åt det.

KBT inriktad terapi kommer inte att förändra vem du är och kommer inte säga åt dig hur du ska leva ditt liv. Utan poängen är att du ska lära dig strategier som kan minska hur ängslig, blyg eller orolig du känner dig i vissa situationer och därmed VÅGA MERA av det du vill!

15/11/2024

Det finns bara ett sätt att få reda på om något fungerar eller inte – du måste försöka och våga ta risken att misslyckas. Att oroa sig och spekulera ger dig aldrig några konkreta svar, det skapar mer oro och ovisshet.

Det är svårare att hantera ångesten över att du aldrig vågade ta det där steget än att komma över känslan av att inte våga prova nytt. Ett misslyckande är alltid en möjlighet att kunna börja och försöka på nytt.

06/11/2024

Att stressa i sig är inte negativt. Du klarar av att hantera en viss nivå av stress. När det däremot uppstår en obalans mellan de påfrestningar som du utsätts för och de resurser du har för att kunna hantera dessa påfrestningar uppstår en stress som inte är hälsosam. När balansen mellan ohälsosam stress och otillräcklig återhämtning pågår under en lång tid börjar kroppen sända ut signaler om att stressnivån är för hög.

Detta kan på sikt resultera i ett sjukdomstillstånd som är mer eller mindre farligt och leder till utmattning. 

Några tecken på att du mår dåligt av stress:

⚠️Sover dåligt eller är trött fast du har sovit

⚠️Ofta spänd i kroppen eller har ont i nacken, axlarna, huvudet eller magen

⚠️Känner du dig rastlös, har svårt att koppla av eller får hjärtklappning ibland

⚠️Svårt att koncentrera dig eller komma ihåg saker

⚠️Blir lätt irriterad eller arg över småsaker

⚠️Väljer du bort vila, nöjen och att umgås med vänner och familj för att du inte hinner med

⚠️Bryr du dig inte längre om sånt som händer omkring dig eller känner du dig nedstämd eller orolig.

🩷 Kom ihåg att planera in tid för återhämtning och lyssna på din kropp. Varje dag.

03/10/2024

07/05/2024

www.kbtivardagen.se

07/05/2024

Många som oroar sig har positiva antaganden om sin oro, exempelvis att den hjälper en att lösa problem, att det ger motivation, att det förbereder en känslomässigt på negativa händelser eller att det gör en till en ansvarsfull person.

Att ha positiva antaganden handlar inte om att tycka att oron är en positiv upplevelse i sig, utan att se det som ett nödvändigt ont för att slippa uppleva ännu jobbigare händelser och känslor.

Om du känner igen dig i det här inlägget

Hur skulle ditt liv se ut om du oroade dig mindre?
Vad skulle du göra mer eller mindre av då?

Vill du på boka tid för samtal
www.kbtivardagen.se

04/05/2024

Vad har du att vara tacksam över idag?

Tacksamhet har visat sig förbättra vår mentala hälsa och vårt välmående. Det kan bland annat skapa mer glädje, en positivare sinnesstämning och bättre relationer.

Det som är bra med tacksamhet är att det inte tar så mycket tid och energi att utöva. Det finns ingen speciellt teknik att lära sig mer än att du ställer dig frågan innan dagens slut:

Vad är jag att tacksam över idag?

30/04/2024

KBT i vardagen önskar Trevlig Valborg!

30/04/2024

Självmedkänsla – varför är det viktigt?

Är du ofta onödigt självkritisk och tänker negativa tankar om dig själv?
Det kan vara tecken på att du behöver öva på din självmedkänsla.

Att öva självmedkänsla kan ändra ditt sätt att se på dig själv och gynna din hälsa – både fysiskt och mentalt.

Självmedkänsla är en färdighet som kräver övning och upprepning. Swipa mellan bilderna och läs hur du kan börja öva självmedkänlsa.

25/04/2024

Tallriksmodellen för hjärnan är en modell som beskriver de grundläggande behoven hjärnan har för att vi ska må bra.

Modellen visar 7 olika tårtbitar eller aktiviteter som hjärnan vill ha, helst varje dag.

🧠Fokustid – Du arbetar koncentrerat med en sak i taget utan störande distraktioner.

🧠Sömn - Du sover och låter kroppen och hjärnan bearbeta dagens intryck och få nödvändig återhämtning.

🧠Aktiviteter – främjar hjärnans flexibilitet. Du är kreativ, provar nya saker på ett lättsamt sätt och känner glädje och nyfikenhet. Dopamin utsöndras i hjärnan vilket skapar nya kontaktvägar i hjärnan vilket är viktigt för kreativiteten.

🧠Relationer - Relationer är lika viktigt för oss människor som vatten och tak över huvudet. Social tid gör att vi känner tillhörighet.

🧠Reflektionstid – Du vänder din blick inåt, till exempel genom att meditera, för att bli medveten om vad som pågår på insidan i dina tankar och dina känslor.

🧠Chilltid – Att göra saker utan att ha ett tydligt mål. Du har ingen särskild uppgift att lösa utan låter tankarna vandra fritt och gör det som du spontant känner för.

🧠Motion– Du rör dig på ett sätt som gör att pulsen höjs och du blir andfådd, kanske genom att springa, gå raskt, dansa, simma eller cykla. Rekommendation 45 minuter, 3 ggr /veckan. För barn rekommenderas 1 timme rörelse om dagen.

Forskningen visar att hela 40 procent av vårt mående är ett resultat av vad vi gör med vår tid.